I dag tar Simona Mohamsson över som partisekreterare i Liberalerna.

Hon sitter sedan 2021 i partistyrelsen, och i december kunde Flamman visa att hon vid sidan av politiken blev kommunikationskonsult för pr-byrån Narva Communications. 

Bland kunderna finns bjässar som Academedia, Volvo och SEB, företag som Liberalerna är med att stifta lagar om. Men också ett okänt antal kunder, som byrån medvetet håller hemliga. Vilka Mohamsson arbetat för under sin tid på pr-byrån kommer vi troligtvis aldrig att få veta.

Inte nog med att lobbyism inte är ett hinder för att sitta i partiets styrelse – det framstår nu som rena karriärvägen

”Jag kommer hjälpa myndigheter, företag och organisationer inom civilsamhället med allt ifrån budskap till hur de ska bygga trovärdighet kring sitt varumärke”, sade hon till oss. Men när vi frågar om samröret med Sveriges största skolkoncern avslutar hon snabbt intervjun: ”Det är inget jag kan kommentera.” 

Den lilla trovärdighet som partiet byggt upp i skolfrågan under det senaste året är snabbt på väg bort igen. Inte nog med att lobbyism inte är ett hinder för att sitta i partiets styrelse – det framstår nu som rena karriärvägen.

Annars sägs det ofta att pr-branschen är ett skafferi där partierna kan ställa in politiker de inte har omedelbar användning för, för att ta tillbaka dem när det behövs. Men Liberalerna verkar fungera tvärtom: ett slutet Almedalsmingel för lobbyister, som hoppar in ett tag för att rösta ned ett par regleringar.

Nu är medlemmarna i chock över alla tunga avhopp. I måndags avgick partisekreterare Jacob Olofsgård och jämställdhetsminister Paulina Brandberg inom en halvtimme, och samma dag även kanslichef Oscar Wåglund Söderström. Olofsgård har nu dessutom sjukskrivit sig.

Vilka kommer ens att bli kvar?

I en desperat räddningsaktion för att göra partiet attraktivt igen har de precis lanserat ”Vision Selma”, med hänvisning till medgrundaren Selma Lagerlöf, som en ”ny liberal vision för Sverige”. Även detta har gett upphov till interna splittringar, trots att ingen har lyckats förklara vad projektet innebär.

”Selma skulle vända sig i graven”, konstaterar i alla fall en partimedlem i en sluten grupp.

Med blågula färger och ett löfte om att lyssna till samtalen vid ”köksborden” anar man ännu ett närmande till Sverigedemokraterna. Johan Pehrson nämner specifikt klimatet som ett område där vanligt folk inte hänger med – och får med rätta mothugg av partikamraten Jan Jönsson som säger att klimatfrågan visst är förankrad i befolkningen.

Det folk talar om vid köksbordet är nog snarare hur usla Liberalerna är numera, om de alls pratar om dem

Att Liberalerna är för offensiva i klimatfrågan låter som ett skämt. I januari rapporterade SCB om en ”unik ökning” av utsläppen, och frågan har blivit så pinsam att klimatminister Romina Pourmokhtari inte vågade visa sig när Klimatpolitiska rådet presenterade årets rapport.

Och så var det frågan om köksborden. Vad säger folk egentligen där?

Enligt en underlagsrapport till Klimatpolitiska rådet, som bygger på SOM-undersökningar från 2021 och 2022, stödjer tvärtom en majoritet av svenskarna en rad klimatåtgärder – som höjda utsläppsskatter, bygga ut kollektivtrafiken och cykelvägarna med skattemedel och förbjuda korta inrikesflyg.

Det folk talar om vid köksbordet är nog snarare hur usla Liberalerna är numera, om de alls pratar om dem. I den senaste mätningen av SVT/Verian får de endast 2,5 procent.

Trots att hon fått en grundlig kurs i krishantering under sin pr-karriär har alltså Simona Mohamsson har en tuff uppgift framför sig. Och inte ens glavprundringen av Selma Lagerlöf kommer att hjälpa.

Artikeln innehöll en felaktighet om Jan Jönssons position och har uppdaterats.