I staden Pamplona gick tusentals människor ut i solidaritet med de fem och krävde ett stopp för kriminaliseringen och förföljelsen av den politiska oppositionen i Baskien. De krävde också att specialdomstolen Audencia Nacional (AN), ett slags juridisk kvarleva från Francodiktaturens rättssystem, ska lägga ned fallet mot de fem.
Innan rättegången inleddes fick Flamman en intervju med Gaby Basáñez om bakgrunden och motivet till processen. Han är en av de historiska grundarna och ledarna för Askapena. Vad är det som gör att den spanska staten öppnar en juridisk process mot fem ledande medlemmar i en organisation som har varit legal under snart 30 år? frågar jag Basáñez.
– Vi kommer snart att fylla 28 år av internationalistiskt arbete i Baskien. Det krassa motivet för att kriminalisera Askapena är att den spanska och franska staten vägrar att låta det baskiska folket bestämma över sin egen framtid, precis som det katalanska folket gav uttryck för sin önskan att själva bestämma över sitt öde. Vårt mål är ett självständigt socialistiskt Baskien.

”ETA står bakom allt”

Gaby Basáñez menar att processen kretsar kring påståendet att det är ETA som är spindeln i all social, kulturell och politisk opposition i Baskien som inte kontrolleras av den spanska staten. Men några konkreta bevis för att ETA skulle ligga bakom Askapena har inte presenterats av den spanska staten.
– Det handlar inte bara om Askapena. De vill också förbjuda en kulturorganisation, Comparsa. Och en ”Handla-rättvist”-organisation. Den senaste tiden har två baskiska ungdomsorganisationer förbjudits. Folkmatsalar som organiserats i Baskien under den ekonomiska krisen har också ställts inför rätta, liksom personer som har twittrat och uttryckt sin solidaritet med baskiska politiska fångar, säger Basáñez.

Volontärer utomlands

Många medlemmar i Askapena har under organisationens 28 år rest ut som volontärer till Chile, Bolivia, Centralamerika eller Palestina och södra Sahara. Några av Askapenas medlemmar har också under de väpnade upproren på 1980-talet i Centralamerika deltagit som frivilliga hos både FSLN i Nicaragua som FMLN i El Salvador i kampen mot militärdiktaturerna. Flera stupade i Centralamerika.
I mitten av förra året dömde Audencia Nacional 19 basker till mellan två och fyra års fängelse. De är medlemmar i olika vänsterpartier, allt från socialdemokrater till baskiska kommunister. Motivet var att den kedja på 119 krogar, de så kallade ”folkkrogarna”, som har byggts upp i många baskiska städer och byar, anklagades för att tillhöra det illegala och nedlagda vänsterpartiet Herri Batasuna.
Domen väckte vrede i Baskien och den spanska domaren Clara Bayarri, som var den enda avvikande domarrösten i AN som avvisade motivet till den fällande domen mot de 20, sa till dagstidningen El Pais: ”Varken Herri Batasuna, Euskal Herritarrok, eller Batasuna har någonsin förklarats eller satts upp som terroristorganisationer. Så det är inget medlemskap eller samarbete med en terroristorganisation det handlar om”, sammanfattade Bayarri som krävde att de 20 skulle frias på alla anklagelsepunkter.

Fem års process

– Angreppen och förundersökningarna mot Askapena har pågått under fem år och vi har suttit fängslade en del av den tiden. Anklagelsepunkterna mot oss är lika befängda. De åtalar oss för att på ETA:s order ha deltagit i öppna demonstrationer, konferenser, skrivit under slutkommunikéer från de Sociala Europeiska eller Världsforat, att vi har haft kontakt med olika solidaritetsgrupper med Baskien i världen, sammanlagt 28 länder.
– Med förevändning att det är ETA som skulle stå bakom, anklagar de oss också för att ha drivit en bojkottkampanj mot både Israel och Coca-Cola. Och för de ”brotten” föreslår åklagarna att vi döms till mellan sex  och tio års fängelse.