Vänsterpartiet ställde sig som enda parti mot förslaget om att utöka truppen i Afghanistan. Alice Åström och Berit Jóhannesson försvarade vänsterpartiets reservation mot regeringens förslag. Risken för sammanblandning med USA-koalitionens styrkor är för stor, skriver de i ett uttalande.
“Vi anser vidare att Sverige inte skall samarbeta med en stat och dess allierade som tillgriper vilka medel som helst i sitt “krig mot terrorismen” – som använder sig av tortyr, hemliga fängelser, fängslanden utan rättegång och utomrättsliga avrättningar/…/Istället för att fungera som ett bihang till USA-alliansen bör Sverige agera i FN och andra internationella sammanhang för att alliansen lämnar Afghanistan/…/Den dag alliansen lämnar Afghanistan är vi dock mer än villiga att tillstyrka FN-trupper dit för att värna om den säkerhet som befolkningen har rätt till.”

Irritation över oenigheten
Bland de borgerliga partiföreträdare Flamman talat med var stödet för att utöka truppen kompakt. Och irritation över vänsterpartiets motstånd var inte svårt att hitta.
–Jag blir mycket upprörd när vänsterpartister gör en mycket medveten sammanblandning av insatsen i Irak och den bredare internationella insatsen i Afghanistan. På lösa grunder menar man att ett ökat ansvarstagande i Afghanistan indirekt innebär ett politiskt stöd för USA, säger Lars Lindblad moderat riksdagsman.
När Flamman ringer runt till riksdagsledamöter från olika partier svarar många att det är svårt att veta vad de ska tycka och hänvisar till partilinjen. Mest kluvna är miljöpartiet, som lagt ett särskilt yttrande när Försvars- och Utrikesutskottet behandlade frågan: “Miljöpartiet avser att biträda sändandet av svensk trupp till Afghanistan. Dock är det inget entydigt enkelt ställningstagande och flera faktorer skapar tveksamhet i vårt beslut.”

Vi måste vara realistiska
Lotta Hedström mp säger till Flamman att partiet skulle föredra en annan lösning.
–Isaf är FNs trupp, om än under Nato-befäl, och är
efterfrågat av Afghanistan. Visst hade vi förstås mycket hellre sett ett världssamfund, men så är nu inte fallet och vi måste vara realistiska.
Medan mp-ledningen våndas uppger flera riksdagsledamöter att de kommer att rösta emot regeringsförslaget. Situationen i Afghanistan är svår, men den blir inte bättre av att inordna Sverige i en USA-ledd militär operation. Så ser deras motivering ut. Flera mp-ledamöter att de kommer att rösta emot regeringsförslaget. Beslut i frågan fattas under onsdagen.

Protester kring beslutet

Utanför riksdagen höll motståndare till trupputvidgningen ett protestmöte.

Riksdagledamöterna Alice Ås-tröm, Sermin Özürküt, v och Gustav Fridolin, mp samsades under under tre timmar i strilande regn med antikrigsaktivisterna Erik Wijk och Sköld-Peter Matthis och frikyrkopastorn Stanley Sjöberg på mötet.

Sigyn Meder från Iraksolidaritet pekade på sambandet med USA:s krig i Irak.
– Det är samma orsaker som ligger bakom de båda ockupationerna, samma geopolitiska intressen och strävan att säkra viktiga naturresurser som olja och vatten. Men det finns också ett mer direkt sammanband. Om vi ökar den svenska truppen kan britterna dra sig ned till södra Afghanistan och trycket lättar på de amerikanska trupperna. Det innebär alltså ett indirekt stöd till ockupationen av Irak.
Speciellt märkligt menar hon att regeringens agerande är med tanke på att det svenska folket varit så tydligt kritiskt mot USA:s agerande i ockupationen av Irak.

– Vi har ju en stark majoritet mot Natomedlemskap i Sverige. Ändå håller vi på med operationer av den här typen under Nato-flagg.

Stefan Lindgren, från Föreningen Afghanistansolidaritet har märkt ett större intresse för frågan sedan den svenske soldaten dog i Afghanistan.
– Nu är frågan uppe till diskussion. Och det kommer nog att fortsätta, eftersom så många frågor är olösta.
– Jag tror till exempel inte att de pengar regeringen avsatt till uppdraget räcker. De kommer att bli mer än de 250 miljoner Sverige ger i humanitärt bistånd till Afghanistan.