Nyheter/Opinion 30 september, 2022

Stefan Arvidsson: Emot högerpopulism – tio punkter

För vänstern var valet en katastrof. Författaren och religionshistorikern Stefan Arvidsson erbjuder tio punkter för en framgångsrikare framtid.

1. Ingen har någonsin vunnit en fäktningsduell genom att enbart parera. Inte heller når man guld genom att slå mot motståndarens vapen. Det är kroppsstötar som ger poäng. Dålig politik ska förstås klandras, men det är först när man sätter fingret på angelägna samhällsproblem som folk spritter till. Uppmärksamma därför i första hand brännande samhällsproblem, inte ideologiska olikheter (än mindre enskilda politikers karaktärsfel eller uttalanden på sociala medier). Ge en bättre beskrivning av samhällets problem än högerpopulismen och föreslå relevanta reformer.

2. Vi kan inte bli förvånade om vi målar upp en bild av vanligt folk som inskränkta idioter och sedan får bevittna hur de röstar på ett parti lett av inskränkta idioter. Gör inte ”motstånd” mot högerpopulismen. Vi har världshistoriens mest progressiva befolkning. Tala till Sveriges medborgare utifrån den vetskapen. Om vi påtalar moraliska brister hos folkmajoriteten – såsom rasistiska, sexistiska och heteronormativa fördomar – underlåt då inte att samtidigt påtala vilken god väg vi genom svenska liberalers, socialdemokraters och kommunisters försorg har slagit in på. I Sverige finns fortfarande strukturell humanism.

Samma ”positiva” taktik bör tillämpas även på diskussionsområden där vänsterhjärtat bultar som intensivast. Om Sverigedemokraterna är världshistoriens första, helt unika, socialkonservativa parti som säger sig stå för jämställdhet och progressiva könsideal, fokusera inte på detta ställningstagande som förtäckt invandringskritik, utan gratulera dem till deras insiktsfulla och omdömesgilla sinne för moral. Be dem om förslag för att ytterligare förbättra kvinnornas ställning i Sverige. (Samma strategi anbefalles när nyliberalbossen Ulf Kristersson skriver att ”Den svenska jämlikheten och jämställdheten är två omistliga värden. Om tilliten mellan människor eroderar så fungerar också ekonomin och demokratin sämre. Sverige ska inte vara ett land med stora klyftor.”)

3. ”Vi är på er sida – även om ni inte är på vår.” Den socialistiska vänstern vill folkets, folkmajoritetens, arbetarklassens bästa. Den vill inte att någon enda människa ska känna sig trängd, onyttig, lurad eller ignorerad. Till och med efter nazisternas valseger i Tyskland 1932 ville de tyska socialdemokraterna och kommunisterna det tyska folkets bästa. I Sverige envisades några år senare kommunisten och veteranen från spanska inbördeskriget, Gustav Ericson, med att diskutera med de som han nyss skjutit mot: ”Det fanns en massa socialdemokrater på luckan och de ogillade nazisten högt och rent. Han vare verkligen ensam om sin övertygelse. Dom jävlades med honom. Men jag ville inte veta av det. Tyckte det var bättre att resonera, försöka få honom på andra tankar genom argumentation.”

4. Var inte mot saker, var för saker: humanism, rättvisa, njutning, demokratisk kontroll över ekonomin, gemenskap, kritiskt tänkande etcetera. Antipolitik fungerar bara om det som nyss varit uppfattas som något närmast perfekt. Men vänstern vill framåt. Var inte en bromskloss under färden mot den kapitalistiska klimatkrisen och det nyliberala samhällsförstörande – var en injektionsspruta mot ett samhälle som är överlägset det existerande vad gäller hållbarhet, rättvisa, demokrati och, tja, lycka.

5. Låtsas inte som om du äger något slags övermoral, ett slags finare och odiskutabel form av etik. Var istället medveten om och stolt över de humanistiska och socialistiska kämpar som gått före och som har gjort att ideal som du försvarar – mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, rätt till personlig utveckling med mer – i dag känns självklara för de allra, allra flesta svenska medborgare.

6. Var inte för mångkultur. Var för kulturer som gör folk lyckliga. Försvara inte muslimer eller andra religiösa och kulturella grupper (om du inte på goda grunder tillhör dem förstås) – försvara medborgare (oavsett vilka de är och vad du själv tillhör).

7. Ta hjälp av problemrutschkanor. För att gynna socialismens sak handlar det inte bara om att i samtal om samhällsproblem vinna det med rätta berömda ”problemformuleringsprivilegiet” (Lars Gustafsson), det vill säga förmånen att bestämma vad som ska diskuteras. Det handlar också om att identifiera problemrutschkanor, det vill säga problemområden som rätt preparerade får medborgarna att rutscha ner från sina höga bistra högerhästar till vänsterns vänliga, mjuka och varma sanddyner.

Med liberaler delar vänstern till exempel ett problemfält som handlar om att vi oroar oss för den individuella friheten. Men medan de regelmässigt väljer att lyfta fram hotet mot yttrandefriheten, frågar vi oss vad som händer med individernas reella frihet om marknadskrafterna till exempel hindrar dem från att bidra till det gemensamma arbete vårt samhälle kräver.
Det finns ett problemfält där mänsklig girighet kritiseras och som förenar oss med såväl miljöpartister som kristdemokrater. Med sverigedemokraterna delar vi ett problemfält som handlar om den avtagande känsla av gemenskap och ökade alienation som sprider sig i landet. Det är vår uppgift att bekräfta denna oro, men att peka på andra orsaker än invandringen.
Istället för att förneka att vänstern delar vissa gemensamma omsorgsområden med andra ideologier, måste vi alltså identifiera dessa problemfält och göra dem till problemrutschkanor. När de börjar glida måste vi passa på att övertyga meningsmotståndarna om att våra fundamentala problem har sin rot i ett galet ekonomiskt system.

8. Högerpopulismen har, skriver Chantal Mouffe, ”gett folket tillbaka sin röst, vilken hade blivit konfiskerad av etablissemangets eliter”. Denna röst är välkommen. Men vi måste få röstens avsändare att ta till sig andra synsätt. Gör i upplysningens anda bruk av förnuftiga argument, vetenskapliga rön, statistik och beräkningar, men minns samtidigt att ingen någonsin blivit övertygad av en meningsmotståndare enbart genom dennes dräpande argument och solida statistik. När allt kommer till kritan lever politik av känslor, viljor och ideal. Uttryck dem.

9. När socialister under tidigt 1800-tal började formulera sina drömmar om ett gott samhälle, byggde de dessa drömmar bland annat på minnen av en lyckligare tid, en barn- eller ungdomstid före storstadens slum, fabrikens tröstlöshet och familjemedlemmarnas tuberkoloshosta. I dag retar sig vänsterfolk ofta på högerpopulisternas oförblommade nostalgi, men det är dumt. Minnen av lyckliga stunder – vad kan vara bättre bränsle i kampen och vad kan fungera bättre som kompassriktning än de? Fånga dessa minnen. Gör om dem till politik för oss alla. Som det heter i riktlinjerna för Sveriges socialdemokratiska vänsterparti från 1917: ”de värmande, vägledande idealen” som vi formulerar efter ”naturens anvisningar” bör bli ”föremål för omedelbar politisk uppmärksamhet”.

10. Erbjud en annan vrede. Erbjud en annan fiende.

Texten är hämtad ur Stefan Arvidssons Socialismens själ.

Kommentar 21 januari, 2026

Rasmus Fleischer: AI-modellerna vore ingenting utan Wikipedia

Den 25-årsfirande kunskapssajten Wikipedia står sig än. Foto: Eric Risberg/TT.

När Wikipedia fyller 25 år står det kvar som ett undantag som överlevt dotcomkraschens kommersialisering. I algoritmernas era har uppslagsverket visat sig både mer omstritt och nödvändigt än någonsin.

Wikipedia har fyllt 25 år. 

Åldern är talande nog. Inte bara i den metaforiska meningen att kunskapssajten skulle vara en ung vuxen som grubblar över sin identitet och sina livsplaner. Nej, mer för att 2001 är ett mycket ovanligt födelseår bland nätjättar.

2001 rådde lågkonjunktur. Dotcomkraschen hade inletts året innan och investerare fortsatte fly internetföretagen. Kvar i konkursernas kölvatten fanns utbyggda bredband och arbetslösa programmerare. En jordmån som möjliggjorde blomstring för en alternativ typ av digital innovation, driven inte av riskkapital utan av renodlad entusiasm. Dessa år gav oss fildelningsnätverk, bloggar och inte minst Wikipedia.

Alltsammans drivs av en stiftelse utan vinstintresse och besluten fattas av dem som aktivt bidrar till innehållet.

Men när konjunkturen vände uppåt återvände riskkapitalet till internet och vi vet alla hur det gick. Entusiasmen låstes in på kommersiella plattformar, konstruerade i syfte att sälja uppmärksamhet till annonsörer.

I dag kallas Wikipedia ofta för ”den sista goda sidan på internet”. Uppslagsverket har förblivit reklamfritt och finns nu i flera hundra språkutgåvor, plus syskonprojekt som Wiktionary. Alltsammans drivs av en stiftelse utan vinstintresse och besluten fattas av dem som aktivt bidrar till innehållet. Skaran av aktiva skribenter verkar dock krympa snarare än växa.

Likaså minskar nu antalet läsare, åtminstone enligt Wikipedias egen statistik som visat en åttaprocentig nedgång i antalet sidbesökare från 2024 till 2025. Anledningen är solklar: nätet har fyllts med AI-assistenter, redo att ge snabba svar. Men att det vore en förhastad slutsats att Wikipedia därmed skulle tappa i betydelse.

De statistiska språkmodeller som vi till vardags kallar för ”AI” kan nämligen aldrig bli bättre än sin träningsdata, som all kunskap hämtats från. Där intar Wikipedia en särställning: välskrivna artiklar ur ett neutralt perspektiv, späckade med länkar till andra källor som bedömts hålla hög kvalitet. En ovärderlig råvara som de skyhögt värderade AI-företagen kunnat suga i sig alldeles gratis. Att samma företag utan tillstånd även använt böcker och tidningar har nu resulterat i stora rättsprocesser. Wikipedia har däremot aldrig haft några invändningar mot att bli robotmat, utan har alltid haft en licens som tillåter vem som helst att kopiera allt.

Lagom till 25-årsdagen offentliggjorde Wikipedia ett nytt ”partnerskap” med flera AI-företag, inklusive Microsoft och Amazon. För att få extra smidig tillgång till all data är företagen redo att donera stora belopp till stiftelsen Wikimedia för att finansiera driften av servrarna.

Samtidigt har Wikipedia senaste året hamnat i skottlinjen för radikalhögern i USA, som påstår att den har blivit alltför ”woke”. En förändring som faktiskt kunnat beläggas i forskning är hur Wikipedias redaktörer tolkar regeln om neutralitet i politiskt laddade ämnen. Under de första tio åren valde man oftare att redovisa olika ståndpunkter som om de vore likvärdiga. Men efter hand har Wikipedia tydligare tagit ställning för sådant som faktiskt har belägg. Att exempelvis människan ligger bakom klimatförändringarna presenterar Wikipedia nu som fakta och inte som en åsikt.

Läs mer

Det har retat upp högerfigurer som Elon Musk, som i höstas sjösatte sitt eget alternativ, Grokipedia, som AI-redigerats för att bli mer högerkorrekt. Exempelvis nämns där inget ord om kopplingar mellan Donald Trump och Jeffrey Epstein. Likheterna är stora med Ruwiki, som etablerats av ryska staten efter att Wikipedia blockerades i Ryssland.Men mest talande av allt är att högerkonservativa försöken att bygga ett alternativ aldrig lyckats stå på egna ben. För i huvudsak består Grokipedia såväl som Ruwiki av innehåll kopierat från riktiga Wikipedia.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 21 januari, 2026

Våtmarksaktivister vill ”folkomrösta” om torv

Återställ våtmarker vill avskaffa torvbrytning – men först se om de har svenska folkets röst med sig. Foto: Samuel Steén/TT, skärmdump (montage).

Återställ våtmarker drar på egen hand ihop en ”olydig folkomröstning” för att se om svenska folket vill förbjuda torvbrytning, och väcka frågor om hur demokrati fungerar. Samtidigt står aktivistgruppen för nejsidans kampanjarbete – medan torvlobbyisterna tackat nej till att sköta jasidan.

”Ett initiativ för en sann och ärlig demokrati”. Så presenteras kampanjen ”Olydig folkomröstning” på den egna hemsidan. 

Bakom står aktivistgruppen Återställ våtmarker, kända för trafikblockader och spektakulära aktioner, där man bland annat kapat scenen på Melodifestivalen för att sprida sitt budskap.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 20 januari, 2026

Svenska politiker kluvna om Trumps Grönlandshot: ”Extremt överdrivet”

Jonas Sjöstedt (V), Heléne Fritzon (S) och Dick Erixon (SD). Foto: Emil Stach/Ritzau Scanpix via AP, Caisa Rasmussen/TT, Erik Abel / TT.

De svenska partierna står i stort sett enade om Grönlands framtid. Men SD-ledamoten Dick Erixon går på tvärs både mot partiets linje och systerpartiet i Danmark. ”Han fungerar som megafon för Trumps lögner”, säger Jonas Sjöstedt (V).

I morse svensk tid delade USA:s president Donald Trump delat en AI-genererad bild där han placerar en amerikansk flagga på Grönland – den senaste i en lång rad provokationer mot regeringarna i Nuuk och Köpenhamn.

Bara timmar senare debatterade EU-parlamentet vad man rubricerat som USA:s ”utpressningsförsök” mot Grönland.

– Det finns en väldig solidaritet med Grönland, säger Jonas Sjöstedt från svenska Vänsterpartiet, om stämningen i vänstergruppen.

– Vad vi betonar särskilt är att grönländarna själva ska avgöra sitt lands framtid. Varken Danmark, USA eller EU. Vi försvarar deras rätt att göra det, antingen som en del av Danmark eller som självständig nation.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Reportage/Utrikes 20 januari, 2026

Mineralerna som satte Grönland på frontlinjen

Foto: Hans Månsson.

Efter räden mot Venezuela riktar nu Donald Trump blicken norrut. Men i gruvorten Sisimiut vägrar invånarna underkasta sig den amerikanska presidenten. ”Om Grönland skulle tillhöra USA så är det för att vi har tagits med våld”, säger mineralministern Naaja Nathanielsen till Flamman.

De färgglada husen klamrar sig fast vid klipporna, luften är fuktig och havet mörkt. I bakgrunden reser sig fjällen, nakna och orörliga. Sisimiut hälsar mig med sin kärva stillhet.

Här i Qeqqata kommun finns den enda gruvan i hela Grönland som är i full drift. Där bryts anortosit, som används i framställningen av ett slags glasfiber, bland annat för vingar till vindkraftverk. Gruvan ägs av ett bolag med kanadensiskt kapital i botten och ligger avsides utan vägförbindelse, vid en fjord som når nästan ända fram till inlandsisen.

Här finns också Kangerlussuaq, där USA byggde en flygplats och militärbas 1941, men som man lämnade efter kalla krigets slut. Den är ändå fortfarande viktig både för Nato och för Danmark, som för ett år sedan beslutade att bygga en militärbas där.

Dessa två faktorer – säkerhetsläget och mineralerna – är huvudingredienser i Trumps hot mot Grönland det senaste året.

Jag kliver in i kommunhuset, en avlång byggnad i diskret blågrå färgskala. Kommunen Qeqqata har knappt tio tusen invånare, varav drygt hälften bor i Sisimiut. Den del av kommunen som inte är permanent istäckt är ungefär så stor som Småland.

I kommunhusets konferensrum möter jag borgmästare Malik Berthelsen (bilden) – en 47-åring med erfarenhet både från det grönländska parlamentet och från ett liv som företagare i olika branscher, allt från möbelhandlare till pizzabagare.

Malik Berthelsen talar en flödande grönländska, helt lönlöst att försöka dechiffrera. Men tolken bygger språklig bro, och förmedlar borgmästarens positiva syn på såväl det militära inslaget i Kangerlussuaq som på gruvan.

– Kangerlussuaq har, delvis tack vare militären, fortsatt ett liv även efter att utrikesflyget flyttats till Nuuk. Gruvan bidrar med både sysselsättning och skatteintäkter till kommunen och är inte ett dugg kontroversiell. Den ligger så avsides, och det som bryts orsakar inte någon debatt om miljöförstöring.

– Men det är tur att vi inte har de sällsynta jordartsmetallerna här. De verkar bara ställa till problem, särskilt om där finns uran också.

När det gäller hotet från USA gjorde sig Malik Berthelsen omtalad ut över världen på senvintern i fjol. Usha Vance, hustru till den amerikanska vicepresidenten JD Vance, hade tänkt bevista den årliga hundslädestävlingen i Sisimiut och i samband med det få möta borgmästaren.

Central. EU-kommissionen har pekat ut Grönland som en potentiellt strategisk leverantör av kritiska mineraler, såsom ett gruvprojekt i närheten Qaqortoq. Foto: Hans Månsson.

Till detta tackade han vänligt men bestämt nej. Det passade inte alls i tiden, då valkampanjen var i sitt slutskede, förklarade han. Då avstyrdes fru Vances besök i Sisimiut helt och hållet.

Bara ett par veckor tidigare hade Malik Berthelsen gått i en stor demonstration mot USA:s hot om övertagande. ”Som en protest mot hur presidenten uppför sig mot vårt folk”, sade han till tidningen Sermitsiaq.

– Vi har inget emot amerikanska soldater på våra gator, säger Malik Berthelsen. Det är vi vana vid sedan den tid de hade militärer i Kangerlussuaq. Men ett övertagande av Grönland accepterar vi inte.


Tanken på att överta Grönland har dykt upp vid flera tillfällen tidigare, men det var ändå med stor överraskning som Danmark under Trumps förra presidentperiod tog emot hans förslag att köpa Grönland, som han jämförde med en ”fastighetsaffär”. Statsminister Mette Fredriksen svarade med att kalla förslaget ”absurt”.

Men när Trump återkom till presidentposten för ett år sedan trappade han upp retoriken. Grönland ska ”på ett eller annat sätt” bli en del av USA, sade han. Det är framför allt två skäl som angetts: nationell säkerhet och mineraler.

USA:s intresse är inte nytt. Skillnaden är att Trump säger det högt.

Inte minst trånar man efter de sällsynta jordartsmetallerna, för att komma bort från beroendet av Kina. Men under hösten har Trump tonat ner mineralfrågan och i stället betonat geopolitisk säkerhet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 20 januari, 2026

När arkitekturen reduceras till fasader

Visionsbild av nya Nobelcentret vid Slussen i Stockholm. Foto: Anders Wiklund/TT.

Debatten om det nya Nobelcentret har fastnat i frågan om byggnaden är vacker eller ful. Men den verkliga skandalen handlar om hur projektet tillkom – i en process som brister i demokrati, transparens och kompetens.

I torsdags offentliggjordes hur det nya Nobelcentret ska se ut, ritat av David Chipperfield Architects. Mitt flöde är översvämmat av renderingar, som ofta säger ganska lite om ett färdigt projekt, och AI-varianter med allt från guldspiror till jämförelser med Clas Ohlson-kartonger.

Och även om det gläder mig att stadens utveckling diskuteras, känns debatten begränsad.

Det verkar som att den reaktionära estetiseringen av arkitekturen har vunnit, och att det enda man tycks kunna säga om ett projekt är om det är vackert eller fult. När man i stället borde diskutera en planeringsprocess som var fel från allra första början.

2014 arrangerades en tvåstegs arkitekttävling där David Chipperfield Architects utsågs till vinnare, innan platsens förutsättningar och stadsplaneringen var ordentligt utredda. Efter att planen för Blasieholmen stoppats 2018 följde en utdragen process med överklaganden och politiska vändningar. 2020 flyttades projektet till Slussen, men Chipperfield blev kvar som arkitekt trots att platsen helt ändrats.

På bara några dagar har fler än 6 200 skrivit under ett upprop om att byggnaden ska ritas om. Även om man kunde önska samma engagemang för arkitekturen när man samtidigt går vidare med planerna på att riva Valhallabadet i Göteborg eller Lärarnas hus i Stockholm, håller jag med om kärnan: det krävs en mer demokratisk och transparent process.

Den första frågan borde vara: vem är byggnaden till för?

Projektet har inte förankrats i stadsbyggnadsprocessen på ett korrekt sätt, varken första eller andra gången. Stockholms stad borde ha låtit föreningar, boende och sakkunniga kunnat påverka. Det faktum att Nobelhuset finansieras privat minskar dessutom möjligheterna till offentlig debatt om projektet. Den första frågan borde vara: vem är byggnaden till för?

Med en sådan process hade man kanske undvikit att hamna i Mark- och miljödomstolen, efter att den första arkitekttävlingen redan var avgjord. Samtidigt är det värt att utreda hur stort inflytande fastighetsägaren Lundberg hade i att skrota planerna på Blasieholmen, när enskildas utsikt fick påverka utformningen av en offentlig byggnad.

När den nya majoriteten valde att hitta en ny plats borde en ny, öppen och anonym arkitekttävling ha utsetts, med ett tydligt program och en placering som speglade en gemensam vision för områdets utveckling.

Arkitekttävlingar är till för att diskutera idéer, snarare än att bedöma ett företags skicklighet. Dessa idéer är kopplade till specifika platser med specifika förutsättningar och förankras i en bedömningsprocess där det jämförs med andra förslag. En byggnad på en så komplex och central plats borde dessutom ha diskuterats i relation till andra idéer som finns om vad staden ska vara.

Läs mer

Samtidigt blir utrymmet för denna uppgift allt mindre när arkitektur reduceras till en konstart genom att Arkdes slås samman med Moderna Museet och när byggregler som tidigare gav kvalitet åt arkitekturen avskaffas. Arkitektuppropets och Tidöregeringens visioner av ”traditionella” dockhus går i full fart.

Dessa aktörer har tagit den arkitektoniska debatten till en punkt där bara ytliga bedömningar återstår. Men om man är seriös med att rädda arkitekturen måste man börja med att ifrågasätta processerna bakom. Allt annat är fastighetsförmedling.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 19 januari, 2026

Lokalpolitiker ska ta Vänsterpartiet till regeringen

Arbetsgruppen består av vice partiordförande Ida Gabrielsson och fem lokalpolitiker. Foto: Lars Schröder/TT.

Vänsterpartiets budskap är tydligt: partiet ska vara med och styra Sverige. Nu ska en särskild grupp förbereda partiet på regeringsförhandlingar. Medlemmarna är erfarna lokalpolitiker – och flera lyfter fram sina samarbeten med Centerpartiet.

I måndags presenterade Vänsterpartiet den arbetsgrupp som ska förbereda partiet på tuffa förhandlingar vid en rödgrön seger i riksdagsvalet. Några saker är redan spikade: Magdalena Andersson ska bli statsminister – men bara om hon släpper in Vänsterpartiet i regeringen. Övriga detaljer ska finslipas fram under våren och sommaren.

Gruppen består av partiets ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson, samt fem lokalpolitiker från Växjö i söder till nordliga Norrbotten. Den gemensamma nämnaren är praktiska erfarenheter av att styra i samarbete med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och stundtals Centerpartiet. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 17 januari, 2026

Alice Aveshagen: Rama Duwajis dyra skor är motsatsen till hyckleri

Rama Duwaji har blivit det hetaste samtalsämne bland modeexperter sedan maken Zohran Mamadani introducerade henne för offentligheten. Foto: Heather Khalifa/AP.

Något lånat, något gammalt, något politiskt. Flammans modeexpert Alice Aveshagen förklarar varför alla pratar om New Yorks första dam.

Under installationen av New Yorks nya socialistiske borgmästare Zohran Mamdani bar hans hustru Rama Duwaji boots från märket Miista. Prislapp: 5 800 kronor. Den konservativa sensationstidningen New York Post formulerade det som ett avslöjande – ännu ett exempel på vänsterns hyckleri.

Men den här sortens upprördhet bygger på en felaktig premiss: att dyrt automatiskt är antisolidariskt och billigt är folkligt. Miista är ett Londonbaserat märke, grundat och ägt av Laura Villasenin, med tillverkning som uppges vara handgjord. Att sådana skor kostar mer är vad som händer när hantverkare får betalt.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 17 januari, 2026

Silas Aliki: ”Världen håller på att bli olevbar”

Silas Aliki är till yrket advokat men hade länge velat skriva. Foto: Paulina Sokolow.

För att överleva en tillvaro av misshandel och vanskötsel, skapar en åttaåring i "Reglerna" en fantasivärld där egen logik råder. Med sin romandebut vill advokaten Silas Aliki belysa barns rättslöshet. ”De behandlas som egendom.”

Bakom glasdörren, en halv trappa ned på en lugn sidogata på Kungsholmen, är väggarna målade i en skogig, blågrön färgton. Välkommen till Folkets Advokatbyrå, grundad av advokaten Silas Aliki. Hen visar mig runt i det tomma kontoret. Jag tittar undrande på en säng i ett av rummen.

– Den behövs ibland om någon får panik och behöver lugna ned sig. Det hjälper ibland.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 15 januari, 2026

Åkesson toppnamn på Jerusalemkonferens om antisemitism

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vid en pressträff i Strängnäs i december. Foto: Christine Olsson/TT

För andra gången under Israels krig i Gaza besöker Jimmie Åkesson landet, på inbjudan av ministern Amichai Chikli. Denna gång för att hålla tal på en konferens om antisemitism.

I slutet av januari talar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson som toppnamn på en stor konferens om antisemitism i Jerusalem, rapporterar israeliska Haaretz

Där kommer han att hålla ett tio minuters ”keynotetal” mellan punkter om ”importerad antisemitism” i Europa och ”hatets algoritmer”, som driver unga mot antisemitiskt material i sociala medier. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 15 januari, 2026

Vem är Reza Pahlavi – exilprinsen som vill leda Iran?

En exiliransk demonstrant i Chile håller upp ett porträtt på Reza Pahlavi, sonen till Irans sista shah. Foto: Esteban Felix/AP/TT.

Vill shahsonen Reza Pahlavi införa demokrati eller installera sig som kung, och vilket stöd har han egentligen i Iran? Flamman letar svar i hans okända bok från 2002.

Den stora basaren i Teheran är stadens pulsåder. Här finns moskéer, växlingskontor och lagerlokaler sammanflätade i ett labyrintiskt nät som i århundraden bundit samman handel, religion och politik. Om handlarna är glada sitter regimen tryggt.

Den 28 december 2025 dras jalusierna ned i delar av Teherans handelsdistrikt. Protesterna som hittills varit begränsat till småstäder har nu nått huvudstaden. Reuters beskriver hur guldhandeln i Alaeddin-området och handlare på Lalehzar-gatan bommar igen, samtidigt som polis skingrar folkmassor med tårgas, och boende beskriver slagsmål mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)