Det är inte bara nyfikenhet som driver Marie Åsberg, utan även viljan att hjälpa människor. Därför bedriver hon sin forskning i anknytning till behandling av patienter. Hon är världsledande inom stressforskning och har av Vetenskapsrådet premierats som excellent forskare.
Marie Åsberg har varit verksam i 40 år och forskar just nu på behandling för patienter som gått in i väggen. Det var ett oundvikligt spår inom hennes område, menar hon, eftersom sjukskrivningarna ökade så drastiskt. Flamman träffar Marie Åsberg på hennes arbetsrum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, men hon arbetar även vid stresskliniken på Danderyds sjukhus.
Marie Åsberg anser det belagt att det är arbetslivet som ligger bakom det ökade antalet långtidssjukskrivningar – främst bland kvinnor. Idag i Sverige är en kvarts miljon människor långtidssjukskrivna. Av dem är en tredjedel långtidssjukskrivna för en psykiatrisk diagnos. För 80 procent av de långtidssjukskrivna är någon typ av stress en betydelsefull orsak. Av de långtidssjukskrivna har 70 procent antingen smärttillstånd eller psykiska problem – depression, utmattning, ångest, gått in i väggen.
Kring 1997 började sjukskrivningarna öka kraftigt. Det visade sig att det var mentala diagnoser som ökade och framför allt depressioner. Marie Åsberg trodde först inte på uppgifterna. Hon hade aldrig hört talas om att en befolknings depressioner kunde öka på det sättet. Men under 1998 hade hon kartlagt sjukskrivningarna bland privata tjänstemän så pass, att hon kunde konstatera att det faktiskt rörde sig om depressioner och att dessutom 85 procent sade att det berodde på jobbet.
– Jag är psykiatriker och har jobbat med depressioner sen 1966. Jag hade aldrig hört talas om någon som sa att det berodde på jobbet. Så jag trodde inte på det heller. Vi frågade så långt vi kunde om det inte var andra saker. Det visade sig att det kunde vara annat också men jobbet fanns alltid där.
– Neddragningar, omorganisationer, det var det de talade om.
Den här formen av depression var mycket speciell, eftersom den var stressrelaterad. Utbrändhet är ett ord som Åsberg inte vill använda. Hon kallar det utmattningssyndrom.
– Utbrändhet låter definitivt, men detta är inte det. Det är långvarigt men inte definitivt.
Nästa uppgift, för Åsberg och kollegan Åke Nygren, blev att försöka förstå hur detta symptom uppkommer – men också att ta fram en behandlingsform, vilket inte finns idag.
– Vi tog fram gruppsykoterapi för vi trodde det kunde vara bra för de här människorna att samtala med andra i samma situation. Självkänslan är alldeles förstörd och de skäms förskräckligt. De som drabbats är väldigt ambitiösa människor. Ändå är det svårt att få dem att komma tillbaka till jobbet.
Nästa steg i forskningen är alltså arbetslivsrehabilitering. Samtidigt som patienterna går i gruppterapi, får de en arbetslivsinriktad rehabilitering med en sorts personlig tränare. De patienter som Åsberg arbetar med nu är inte privata tjänstemän utan landstings- och kommunanställda. Det har visat sig, precis som studier i USA gör gällande, att de som drabbas oftast är personal inom vård, skola och omsorg. Även inom andra vårdande och omhändertagande yrken, såsom bland präster, är symptomen utbredda.
– Det är när du har ansvar för andra människor som det här blir besvärligt. Ofta handlar det om mellanchefer.
– De får mer att göra helt enkelt. Det är ju vitsen med att dra ner en arbetsstyrka, att man tror att en människa ska kunna arbeta mer. Om du är mellanchef kommer folk till dig och klagar och du ser vad som inte är bra och så försöker du arbeta lite extra.
– Och plötsligt blir en sån här duktig och kompetent tjej liggande på sängen som ett vrak. Med ångest och gråt och kan inte göra de allra enklaste uppgifter. Så att påstå att de här människorna väljer att vara sjuka för att de vill vara hemma och ta hand om familjen, det är fullständigt dumt för de KAN inte göra något. Hon kan inte gå till affären, inte laga mat, hon står inte ut med ungarna och det blir kaos. Hon står inte ut med ljud eller ljus. Hon börjar grubbla på det som har hänt, hon känner sig usel. Den här första akuta fasen kan ta månader att komma ur.
– Så småningom tar hon igen sig och det är då vi kan hjälpa till med gruppsykoterapi och arbetslivsinriktad rehabilitering. Det här är ett förlopp som kan ta lång tid, det kan ta år. Patienterna måste göra det här själva – inte ensamma, men ha mycket att bestämma över.
För 80 procent av den kvarts miljon människor som är sjukskrivna idag är det någon form av stress som är orsak till sjukskrivningen. Åsberg ser att en stor andel är kvinnor, många fler kvinnor än män. Det beror dels på att Åsbergs forskargrupp arbetar med landstings- och kommunanställda som ju ofta är kvinnor, och på att kvinnor är mer benägna att söka hjälp och ta emot hjälp.
– Men jag tror också att kvinnor drabbas i större utsträckning. Det kan du se på statistiken också. På 1980-talet var fler män än kvinnor sjukskrivna och idag är det fler kvinnor. Det som hänt är att kvinnors belastning ökat väldigt mycket, i och med att de fortfarande har större ansvar för man och barn och hem.
Hur kan man veta vilken stress som är arbetsrelaterad?
– Man kan se att det finns belastningar av olika sort. För männen är det oftare bara arbetet. Kvinnorna har hög belastning hemma, och balanserar den med hjälp av jobbet. De vill ju ha jobbet, de känner att det är bra för dem. Och så länge jobbet håller sig inom rimliga gränser kan jobbet vara en hjälp när det är så mycket med allt det andra. Men om jobbet också blir en belastning då raseras allt det andra. I ett enskilt fall är det svårt att peka på vad det var exakt som orsakade själva sjukskrivningen. Men det brukar sammanhänga i tid med övrig belastning på jobbet – men det kan ju också vara ökad belastning hemma.
Har folk börjat sjukskriva sig mer bara för att det här fenomenet har börjat uppmärksammas?
– Det kan ju inte uteslutas. Men det jag sett tyder inte på att det här skulle vara lättvindigt på något sätt. Det är mänskliga tragedier. Det är hemskt otäckt för dem som drabbas. Enligt Försäkringskassans egen undersökning är det väldigt sällsynt med sjukskrivningsfusk. Men det finns ju i alla mänskliga system alltid någon som fuskar, påpekar Åsberg, som i sin forskning arbetat mycket med att hitta just diagnoser, metoder att fastställa det nya fenomenet med utmattningsdepression.
– Vi letar efter faktorer som kan hjälpa till att visa diagnoser. Blodprover som bekräftar diagnosen. Den dagen diagnosen går att fastställa definitivt kommer det att bli enklare för alla parter, menar Åsberg, och exemplifierar med blodbrist som kan visas med lågt hemoglobinvärde.
Vore inte det bästa för den som gått in i väggen, att slippa gå tillbaka till sitt gamla jobb och i stället börja någon annanstans? Jo, kanske, säger Åsberg.
– Men det sista man vågar om man mår dåligt är ju att säga upp sig och söka ett nytt jobb. För man vet att man inte klarar att sälja sig själv. Det är arbetsgivare och arbetsledare som borde ha mer kunskap, säger Åsberg.
– Arbetsledare borde lära sig att identifiera såna här processer. När man gått en bit på väg så kan man inte vända själv. Familjen ser det, männen ser det och säger till att hon måste arbeta mindre men det blir ingenting annat än irritation eftersom den drabbade inte kan göra något åt sin situation. De enda som kan göra något åt det här är arbetsledaren. Men de har också krympande resurser och måste tacksamt ta emot att folk nästan arbetar ihjäl sig. Men arbetsledarna måste tänka långsiktigt, anser Marie Åsberg, och våga hejda en anställd som håller på att köra slut på sig.
– Då fordras att arbetsledarna vet att de ska göra det här. Inte tänka att det är någons ensak hur han eller hon sover eller liknande. Man skulle önska att de såg arbetskraften som en resurs som måste vårdas som alla andra resurser, precis som en maskin. Om inte arbetsledaren stoppar henne så jobbar hon sönder sig. Och det kan ta lång tid att ersätta. Även om det går, så tar det långt tid att hitta en vikarie och stuva om.
De personer som drabbats förblir mycket stresskänsliga och mer ömtåliga än de varit tidigare.
– Innan de gick i väggen har de ju tålt väldigt mycket stress, mycket mer än många andra människor. Men efter en sån här historia så är de ömtåliga. Därför menar Åsberg och Nygren att patienterna behöver sätt att hantera stress. Därför har de arbetat med en ickereligiös och ickefilosofisk meditation som heter Mindfulness. Den har använts en del i psykiatriska sammanhang och kan användas för att förhindra återfall i depression.
Är det en ny meditation?
– Den är ungefär 2 500 år gammal. Men den har inte använts i medicinska sammanhang förrän i mitten av 1980-talet. Då började den användas i Förenta staterna av en molekylärbiolog som heter Kabat-Zinn. En inspiration som ändå kommer från religionens värld är buddhismens strävan att försöka förstå och hantera mänskligt lidande – människolivet är ju väldigt mycket lidande!
Kabat-Zinn startade på 1970-talet vid universitetssjukhuset i Massachusetts en klinik som hette Mindfulness Stress Reduction Clinic. Han arbetade med människor som hade smärtor som läkarna inte kunde få bort.
– Den sortens människor som ramlat från femte våningen och sedan fått en traktor över sig. Dem lärde han meditera och det visade sig att det funkar. Det är inte så att smärtan försvinner men man lär sig klara av den. Sedan har metoden spritt sig och också kommit till användning vid vissa psykiatriska tillstånd.
Nu används alltså Mindfulness när Åsberg leder behandling mot utmattningsdepression. Det är väl tränade terapeuter som leder gruppsykoterapin. De använder skrivna manualer så att Åsberg och Nygren vet precis vad samtalen ska innehålla. De använder också videobandinspelningar och jämför med vad som händer utan någon behandling.
– Vi håller på att utvärdera metoden fortfarande, men det vi vet säkert är att patienterna själva tycker den är bra.
