Inrikes/Nyheter 21 september, 2016

Striden om Vättern

Sveriges största dricksvattensreserv och ett känsligt naturområde. Men också ett stort militärt övningsfält. Flamman har rest runt Vättern. I bakgrunden finns stora frågor som Nato, vapenexport och värdet av säkrade vattenreserver i klimatförändringarnas spår.

– Här är Breviken med de kulturmärkta båthusen där borta till höger. Sedan ligger den jättestora populära badstranden och där längst ut på udden till vänster ligger Hammarens skjutfält. Ungefär 100 meter ut i vattnet lägger de ut skjutmål och sedan kommer Jas-planen indånande på låg höjd och skjuter.
Ann-Sofie Andersson står vid stranden av den vida Vättern, två pojkar i badbyxor springer i solglittret vid vattenbrynet. Ann-Sofie är med i Aktion Rädda Vättern (ARV) och har svårt att dölja sin upprördhet.

Vättern är unik. Gravsänkan Vättern bildades för 650 miljoner år sedan när kratonen Baltika riftade loss från jättekontinenten Rodinia. Det är Sveriges näst största sjö både till yta och volym och klart största dricksvattenreservoar. Vattnet går att dricka direkt från en mugg. Det används redan nu av en halv miljon människor som bor runt sjön eller tar sitt vatten från Motala Ström. Sjön är känslig eftersom det tar 60 år för vattnet att förnyas.
När jag står vid denna undersköna sjö låter det absurt att militären får använda den som ett skjutfält. Tills nu har flyget fått skjuta sammanlagt 1 000 skott under 20 dagar varje år. Men nu har de precis fått ett nytt tillstånd att skjuta 69 000 skott under 50 dagar. I Karlsborg några kilometer norrut skjuter dessutom Försvarets materielverk (FMV) ut briserande granater över sjön.
Det hörs ända till andra sidan. Emöke Heims tvåvåningshus ligger söder om Vadstena. Det går att se sprickorna i fasaden. Hon möter oss och bjuder på te en våning upp.

dsc_3577Emöke Heim.

– Hela grunden skakar när de skjuter. Är jag ute och går när de skjuter är det som en krigsupplevelse. Jag hör det där dödödödö, dödödödö. Det tar inne i hjärnan. Det pågår jättelänge.
– Grunden skakar, fönsterna skallrar. Hundarna är på väg att fly. Ibland pågår det flera dagar, timme efter timme. Huset lider av det, det nöts ner, du såg ju sprickorna i fasaden.
Hon vet inte om det är granaterna eller flygets skott hon hör, men hon är upprörd över att de skjuter i maj när fåglarna häckar. Dricksvattnet är en ödesfråga för framtiden och Emöke ser skjutandet som en maktfråga.
– Det är ett så otidsenligt sätt tänka. Nordafrika håller på att göra slut på sitt grundvatten. Vatten är en grundläggande rättighet.

Ann-Sofie Andersson flyttade till Brevik för några år sedan. Det blev en chock när Jas-planen kom dundrande in på 100 meters höjd
– Min minsta tjej var i sandlådan en morgon i mars när det kom ett Jas-plan. De kommer ju så fort och det går inte att beskriva ljudet. Det är så höga decibel mellan 90 och 100, långt över vad det är tillåtet för djurstallar. Hon blev livrädd, det är som om de nästan kör över oss för de är på så låg nivå och så skjuter de.
Men också för Ann-Sofie är vattnet det viktigaste. Det handlar inte om ”not in my backyard”-argumentation utan det är Vättern som en unik miljö med viktiga resurser som måste skyddas, menar hon. Det finns ett modernt skjutfält i Älvdalen där invånarna till och med är oroliga för att skjutfältet ska försvinna. Men där måste militären plocka upp det de skjutit efter sig. Det gör de inte i Vättern.
– Jag tycker det är helt makabert att se dem skjuta och höra dem skjuta, säger hon. Det är så unikt och vackert här, så fina naturmiljöer, fiskar som är skyddade, fåglar som är skyddade, rödlistade arter och de skjuter rakt ner i sjön. Det är som om de skjuter på ett väsen. Så skulle det aldrig ske någon annanstans nere i Europa, Bodensjön eller Gardasjön. Men de får göra det i vår fina pärla.
Här finns ett antal riksintressen, för friluftsliv och natur, kulturmiljöer och för fiske. Nere vid Gränna finns ett biosfärområde och olika naturreservat ute på öarna. Sjön har nyligen också blivit ett vattenskyddsområde.
Som det är nu får alltså en halv miljon människor sitt vatten direkt härifrån men fler intressen trycker på. I Örebro län har man börjat undersöka möjligheterna att få sitt vatten härifrån. Det finns till och med intresse nere från kontinenten. I en framtid när havet stiger är det också möjligt att Stockholm behöver ta sitt vatten härifrån, när Östersjön tränger genom Slussen.
– Det borde vara självklart att skydda vattnet, speciellt i år när vi haft vattenbrist på Öland och Gotland och dessutom i vissa delar av Östergötland och Småland, Vätterns närområde. Klimatförändringarna kommer också att medföra fler konflikter om vatten.

Vättern och dess stränder är ett Natura 2000-område genom EU. Det innehåller bland annat fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Då ingår skydd för fåglar och även andra speciella arter, bland annat en del fisksorter, inte bara röding. Här finns också ett antal mindre kända fisksorter. Växtligheten skyddas också.
– För att få ett rent och klart vatten krävs det ett fungerande ekosystem och det har man inte tagit hänsyn till i lagstiftningen.
Militären har nu tvingats lova att sluta skjuta med ammunition som innehåller bly.
– Men kopparn och allt det andra skrotet. Plasten som blandas med all plast som redan ligger i Vättern från fleecetröjor och tvättmedel. Alla kemikalier som svavel och annat som de spyr ut när de flyger på låg höjd.
Ann-Sofie var med och grundade ARV 2012. Det började med några möten med grannarna 2010. I början var de 10-15 personer. Så blev det ett samrådsmöte och militären hade hyrt en lokal för 20 personer. Snabbt fick de byta till en lokal för 70 personer men den räckte inte utan man fick gå ut på golfbanan.
– Det kom 500, ingen hörde vad de sa, alla stod och skrek. Så började vi resa runt och informera och så bildades det andra små nätverk runt sjön.
Vänsterpartiet har bildat en egen organisation, Vätternvänstern, för att rädda Vättern. Det finns politiker från nästan alla partier i ARV. ARV arbetar också mot förslagen om en gruva för sällsynta jordmetaller nära Vättern vid Gränna och mot borrningarna efter gas i alunskifferskikten vid Motala som också hotar vattnet.
– SD är inte med, men de är väl för allt som förstör. Men jag är väldigt besviken för Miljöpartiet drev ju den här frågan innan de gick med i regeringen, de har inte drivit det och jag har inte sett att de prioriterat det sedan de kom med i regeringen.

Det socialdemokratiska kommunalrådet i Motala, Camilla Egberth, ställer upp en tidig morgon när hon egentligen har semester för att berätta varför Motala protesterat mot tillståndet. Hon lägger till två perspektiv; turismen och svårigheterna att hitta bra platser för bostäder. Just nu planerar man en cykelväg runt Vättern.
– Detta är ett uråldrigt synsätt, man lutar sig mot något som beslutades för 50-60-70 år sedan i riksdagen. Jag hoppas verkligen man kan ändra på det i riksdagen men hitintills har det inte gått så bra.

dsc_3639Maria Carlén.

Söder om Hjo ligger Carléns fisk i en modern affärslokal. Utanför sitter en fikande familj. Maria Carlén driver verksamheten tillsammans med sin man Anders. De säljer fisk och signalkräftor som Anders fiskar i Vättern. De vidareförädlar den också och säljer i butiken. Det räcker inte med att sälja till grossister, utan de måste hitta på olika sätt att få verksamheten att gå runt.
– Vi fiskar allt vi kan förädla, lax och sik, röding och abborre. Det finns 32 arter i sjön. Anders fiskar i princip alla dagar när isen inte ligger.
Det blir inga stora fångster av fisk, som mest 30-40 kilo om dagen. Kräftorna är mer lönsamma, det är möjligt att få upp 100 kilo om dagen. Fast det är bara under några sommarmånader som de kan fiska.
Vi tittar på ett schema över vilka dagar det kan förekomma skjutningar från Karlsborg. Några få dagar är markerade, det är de dagar då det inte finns risk för granater.
– Man tror ju att det är tvärtom, att de gjort fel i kalendern. Vi har vårt kräftfiske från 15 juli till 15 september och du ser, hälften av våra dagar är borta. Kan vi inte fiska har vi inget jobb för våra tio sommarjobbare.
Förutom att fisket hindras av skjutningarna finns ett hot mot fisken. Resterna efter skjutningarna hamnar på botten av sjön, där fiskynglen får sin föda. Sedan går det upp i näringskedjan. Halterna av dioxiner är redan höga i fisken, bland annat efter utsläpp från ett pappersbruk i Jönköping på 60-70-talen. Då sa man att det inte var någon fara.
– Vad kommer vi att upptäcka i fisken om tio år?
Maria tar oss ner till hamnen, för vi hoppas att Anders snart ska komma in, men han dröjer. Fisket fungerar så. Maria hoppar ner i deras andra båt och visar upp kräftburarna. Vi ser ut över en glittrande sjö och Maria frågar sig:
– Varför håller de på och skjuter och testar vapen? Jo de vill sälja till länder som kanske egentligen inte behöver mer krigsmaterial. Världen behöver inte mer vapen och ammunition, speciellt inte nu. Ska vi då bidra med det?
Jönköping är jämte Karlsborg den enda kommun som inte har överklagat beslutet att tillåta fler skjutningar. Kommunalrådet i Jönköping, Carin Berggren (M), har motiverat det med man inte var berörd eftersom man inte hörde ljudet av skotten och flygplanen. Maria ser en tendens i samhället att få verkar vilja ta ett helhetsansvar.
– Det är ofta en myndighet säger att man bara har delat ansvar eller en bit av någonting, inte helhetsansvaret och det blir inte bra. Titta på järnvägen, den gick jättebra och nu vet jag inte hur många som är inblandade och bara tar sin del.
Efter att vi skilts åt får jag reda på ett nytt hot. EU vill ha bort signalkräftorna från Vättern eftersom de är inplanterade. För många svenskar är det ett obegripligt beslut.

Christer Haagman har arbetat som miljöinspektör i 25 år och är med i styrelsen för ARV. Jag får tag på honom dagen efter att han varit i Vänersborg och lämnat in ett överklagande mot militärens skjutningar till mark- och miljödomstolen. Sedan mark- och miljödomstolen prövat överklagan kommer det att gå vidare till regeringen för beslut. Ett hundratal organisationer runt Vättern har lämnat in överklaganden och Christer hade med sig 25 000 namnunderskrifter.
– Ja, vi gjorde lite buller, säger han nöjt. Vi hade också med oss en röding i en likkista och granatvatten, en granat i vatten om någon ville dricka.
Christer har skrivit ett överklagande från fyra boende vid Vätterns västra strand. Där ingår ett antal punkter där han som yrkesman kunnat påvisa en rad brister.
– För att ge ett tillstånd krävs en prövning enligt miljöbalken, det ska finnas en miljökonsekvensbeskrivning. Den är väldigt dålig och gjord av konsulter som tycks vara mer trogna arbetsgivaren än själva uppgiften.
Det krävs också att man tar fram en alternativ placering och just den delen är speciellt dålig.
– De säger bara att det inte finns några alternativ och att alla de alternativ vi pekat på inte funkar. I Älvdalen, där kommunpolitikerna är bekymrade för skjutfältets framtid, kan man ta hand om ammunitionen efteråt. Men militären anser att det är helt odugligt. De har inte motiverat det mycket mer ingående.

Eftersom Vättern nu är ett Natura 2000-område krävs en speciell prövning. Det finns domar i andra fall med hårda krav på bevis för att arterna och fåglarna inte skadas. Fisksorterna kan faktiskt ha ett högre skydd än människor.
– Vår bedömning är att det inte är vetenskapligt bevisat så som det krävs att arterna inte ska komma till skada.
Christer menar att svenska försvaret inte själva har resurser att göra alla de skjutningar som finns i ansökningshandlingarna. Där står också att man tänker samöva med Nato som använder andra flygplanstyper och ammunition, som man inte har koll på.
– Jag bedömer att det är meningen att det ska bli stora samövningar med Nato eller Natoländer. Tyskarna har ju inga så här stora områden där de kan skjuta.
Innan den nya miljöbalken kom till 1998 skyndade sig militären på att söka tillstånd enligt den gamla något svagare miljölagstiftningen. Försvarets Materielverk (FMV) sökte sedan ett nytt tillstånd för sina granatskjutningar 2010. Det gick så snabbt att ingen hann överklaga i tid, så nu kan FMV ösa ner 15 000 ton granater årligen i Vättern. ARV överväger en JO-anmälan för det beslutet eftersom det inte prövats mot Natura 2000.
FMV har skjutit mitt i rödingarnas lekområden, när det rådde fiskeförbud där för att skydda leken och rommen.
– När vi klagade flyttade man skjutningen något, men sköt ändå väldigt nära grunden där de lekte.
Christer föreslår också att man inom grundutbildningen för piloter skulle kunna använda simulatorer i större utsträckning. Det blir också säkrare än att skicka ut oerfarna piloter över detta känsliga område.
Till slut återstår bara den fråga som växt sig allt starkare under min resa kring denna sägenomspunna sjö. Hur är det möjligt att militären har fått detta tillstånd?
– De har alla år haft en gräddfil. Militären har alltid en stark ställning när krigshysterin varit som värst förut under kalla kriget och nu hänvisar man till Putin.

Kultur 25 oktober, 2025

Maggios filmdebut andas tumblr-eskt 2010-tal

Josef (Joel Spira) reser långt för att söka efter sin älskade. Foto: Andreas Öhrman.

Stereotypen med den tokroliga tjejen som dricker champagne i Paris är pinsam och borde aldrig dammats av. 7 steg vill vara smart, men faller på sin egen stelbenthet.

I Andreas Öhmans 7 steg spelar artisten Veronica Maggio den gåtfulla Elle som utvecklat en teori om kärlekens sju etapper: från förälskelse via vardagens tristess och konflikter till nytändningens sjätte steg.
I hennes värld är människan förnuftig nog att kontrollera kärlekens virrvarr. Teorin ligger långt från tanken om sammanförda öden, men är desto mer symptomatisk för vårt kbt-upplysta tidevarv.

Innan teorins försökskanin och manliga hjälte Josef (Joel Spira) hinner klura ut vad som väntar i det sjunde steget, går Elle upp i rök och han sadlar om från hjärtekrossad pojkvän till privatdetektiv. Snart inser Josef att han knappt vet någonting om sin mystiska flickvän, och sökandet efter henne tar honom runt i Sverige och över ett världshav.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 25 oktober, 2025

Älskad av alla

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, Jens Stolenberg, dåvarande generalsekreterare för Nato, och statsminister Ulf Kristersson diskuterar Sveriges Natoansökan i juli 2023. Foto: Yves Herman/Pool/AP.

Jens Stoltenbergs nyckel till framgång är försiktighet och eftertanke, en bristvara i dagens världspolitik. Sara Martinsson har läst den store norrmannens självbiografiska "Min tid i Nato".

I Norge är det statsminister Jonas Gahr Støre som brukar jämföras med Palme. Överklasspojken från Oslo vest, som mot alla odds blev vänster. Men egentligen har den tidigare statsministern och Nato-chefen Jens Stoltenberg fler likheter med originalet. Sedan Palme dog har socialdemokratin inte någonstans i världen haft en stjärna med starkare lyskraft än han. Nu har han skrivit 500 sidor om sitt decennium som generalsekreterare för Nato. Man kan läsa dem som skvaller om Trump och Putin, eller för att nosa upp hemligheten bakom ett varumärke så starkt att det på egen hand vann det norska valet.

Mycket har sagts om ”Stoltenberg-effekten”. Mindre om vad den beror på. Hur blev en matteälskande nepobaby från Frogner hela socialdemokratins guldgosse? Ett svar finns förstås i uppväxten. Föräldrarna Thorvald och Karin tillhörde båda Arbeiderpartiets elit. För lille Jens var statsministrar, departementschefer och diplomater normalt middagssällskap. ]Han fick således försprång i att bygga nätverk. Att känna alla hjälpte honom tveklöst upp genom Arbeiderpartiet-hierarkin.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 24 oktober, 2025

”Tack men nej tack”: Jokkmokk svarar regeringen om återvandringen

Roland Boman skriver i ett brev att Jokkmokks människosyn skiljer sig från regeringens. Foto: Jokkmokks kommun.

Regeringens pilotprojekt för att få afghanska flyktingar att flytta tillbaka får kritik i ett brev från Roland Boman, kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk. ”De skiter högaktningsfullt i Jokkmokk”, säger han till Flamman.

Den 10 september lanserade regeringen ett pilotprojekt för så kallad frivillig återvandring av afghanska flyktingar, med förfrågningar till flera kommuner om att delta.

Den 20 oktober fick man ett öppenhjärtigt brevsvar från Roland Boman, kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk, med rubriken ”Tack men nej tack”. Där står: ”Jokkmokk är Vi, inte vi och dom. Jokkmokk är Vi oavsett bakgrund, födelseland eller hudfärg.”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 23 oktober, 2025

Palestinarörelsen kämpar för oss alla

Greta Thunberg deltar i en presskonferens vid Sergels torg i Stockholm den 7 oktober. Foto: Caisa Rasmussen/TT.

Demoniseringen av Palestinarörelsen är ett hot mot alla som tror på demokratin.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

I två års tid har människor gått ut i kraft mot den israeliska folkmordsoperationen i Gaza. Lika länge har vad som kollektivt kan benämnas ”Palestinarörelsen” mött ett fanatiskt politiskt motstånd.

Mönstret påminner om Israel-Palestinakonflikten i sig själv: Israel har låtit brutaliteten mot Palestina växa på bekostnad av även den inhemska opinionen, och i Sverige tas politiska steg mot ökad repression av demonstranter, medan svenskarna själva vänder sig mot den etniska rensningen och tagit ställning för det palestinska folkets rätt till liv och självbestämmande.

För att avskräcka från ökat deltagande och även förstärka övertygelsen i de egna leden har reaktionära och fascistiska fotografer, bland annat SD-kopplade Riks, sett till att fotografera och filma de större demonstrationerna, stundtals understödda av små grupper av motdemonstranter som genom egna spektakel försöker provocera fram reaktioner i syfte att skapa innehåll åt sin egen hejarklack.

Genom en ständigt malande demonisering förnekas palestinademonstranternas mänsklighet.

Genom en ständigt malande demonisering – som är nödvändig om du ska orka hata den som inte gör dig något – radikaliseras högermänniskor till att förneka palestinademonstranters mänsklighet. I chattar och livestreamar kartläggs och hånas engagerade individer. Bilar har körts in i demonstrationståg. En välkänd aktivistprofil blev nyligen misshandlad.

Samma fientliga förhållningssätt går att skönja bland framträdande regeringspartister: riksdagsmoderater beskriver Global Sumud-flottiljen som en samling ”hamaskramare”, ”homofober” och ”antisemiter” medan en Sverigedemokrat hänger ut föräldrar som bär palestinasjal till förskolan – ett plagg som en moderat kommuntopp kallar ”hipstersvastika”. Genom att utnyttja en etnonationalistisk definition av antisemitism där israelkritik likställs med judehat, tvättar man sina egna rasistiska händer.

Läs mer

Tidöpolitiker sätter sig inte bakom ratten för att demonstrera missnöje, men från regeringen kommer en stadig ström av utspel och lagförslag som kan innebära mer skada för fler personer. Genom att strama åt demonstrationsrätten och nyttja vandellagar där ”fel” beteende kan vara grund för indraget uppehållstillstånd eller avbruten medborgarskapsprocess, kommer färre att våga protestera mot demokratiska inskränkningar. Med laglig rätt att riva upp medborgarskap begränsas alla demokratiska aktörers rätt ytterligare. Snaran dras åt och folkets rätt att samlas politiskt kvävs.

Inget av detta sker i ett vakuum. Inskränkningarna sker över hela Europa. I dagarna fick världen veta att israeliska National Center for Combating Antisemitism för ett register över pro-palestinska demonstrationer, tillsammans med de konton och organisationer som potentiellt står bakom. Det som i Sverige sker med mobilkameror och ekokammare på internet, sker även på israeliska myndigheter.

Vill man döda en demokrati, slutar man vårda den. Kampen för Palestinas frihet är inte bara livsavgörande för alla som lever under förtryck mellan floden och havet – den avgör även om vi själva är värda att kämpa för.

Diskutera på forumet (1 svar)
Inrikes 23 oktober, 2025

”Narren är fri att kritisera överheten”

Björn Eklund byggde upp sitt förlag Karneval med pengar han fick från sin tidigare arbetsgivare Ordfront. Foto: Leonidas Aretakis.

Han bidrog till att göra Ordfront till Sveriges främsta vänstermagasin. Efter ett storbråk 2003 grundade han förlaget Karneval – som ifrågasätter allt från invandring till vacciner. Flamman träffar förläggaren och fritänkaren Björn Eklund.

"Sista striden för Ordfront?”

Rubrikerna var dramatiska inför den extrainsatta stämman den 4 september 2004, då 614 medlemmar samlades på gymnasieskolan Södra Latin i Stockholm för att avgöra magasinets framtid. I aulan fanns flera vänsterkändisar som Mikael Wiehe, Åsa Linderborg, Maria-Pia Boëthius och Sven Lindqvist.

”Giftpilarna kastades åt alla håll”, rapporterade Journalisten, ”inte minst mot ’Bonnier-pressen’ som enligt flera talare legat bakom ett ’galet och monstruöst massmediedrev’ och iscensatt en ’massaker på Ordfront’.”

Det fanns fog för de starka orden. Sveriges största vänstermagasin återhämtade sig aldrig efter det stormiga mötet. Man bekräftade också uppsägningen av redaktionschefen Björn Eklund, vars kontroversiella text om kriget i Jugoslavien hade gjort honom till dagens huvudperson.

Men avskedandet blev också en nystart. Ur gruset byggde han upp sitt fritänkande förlag Karneval.

Nu står han framför mig i gummistövlar, framför den röda trästugan från 1700-talet i Vitabergsparken på Södermalm. Den tillhör ett välbevarat ”reservatsområde” för arbetarna från de närliggande industrierna i Barnängen. Han hukar sig för att få plats i hallen.

Hemmastad. Från början drev Björn Eklund sitt förlag från hemmet, men han har nu skaffat ett riktigt kontor – ett litet trähus på Södermalm i Stockholm. Foto: Leonidas Aretakis.

– Det där har självklart präglat mig. Det var en smärtsam konflikt som pågick i två år. Först som ett mediedrev, därefter som en strid inom föreningen Ordfront, och till sist som en arbetsrättslig konflikt.

Vi slår oss ned vid köksbordet framför en bokhylla full av förlagets böcker. Stugans skala får oss att se ut som jättar.

Under de första åren gav Karneval ut vänsternamn som Åsa Linderborg och Flammans dåvarande chefredaktör Aron Etzler, och senare även storsäljare som Kapitalet i tjugoförsta århundradet av Thomas Piketty. Men på senare år har Björn Eklund tagit fritänkandet i nya riktningar, med böcker som ifrågasätter etablerade uppfattningar om klimatet, vacciner, Ukrainakriget, samt diskuterar kränkthetskultur och statens ”feminisering”.

Jag är nyfiken på honom av flera skäl. Som publicist undrar jag hur magasinet Ordfront kunde bli så framgångsrikt. När jag var ung aktivist publicerade det alla antiglobaliseringsrörelsens hjältar. Jag beställde hem en låda från tyska Ebay med ett tjugo-tal böcker av Noam Chomsky och John Pilger, varav de flesta nu står i Flammans bokhylla, och som lärde mig allt om USA:s sjaskiga utrikespolitik.

Nu är jag luttrad när det gäller vänstermänniskors förmåga att balla ur politiskt.

Men jag undrar också vad som hände sedan. Jag uppfattar att många författare i den äldre antiimperialistiska miljön, har haft svårt att navigera i en värld där USA inte är den enda skurken. Jag undrar också varför geopolitiken alltid splittrar vänstern, och om det finns något att lära i dag.

Jag frågar om han har gjort en ideologisk resa sedan Ordfront-tiden. Han skakar på huvudet.

– Jag är inte så vänster som du verkar tro. Till skillnad från många på Ordfront så har jag inget förflutet i kommunistiska sekter. Visst har jag ändrat uppfattning i flera frågor men jag vill tro att jag inte har gått högerut, utan att jag i dag vet bättre, säger han.

En sådan fråga är pandemin.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 22 oktober, 2025

Nu kan Europas äldsta konflikt lösas

Anhängare till Tufan Erürman firar hans seger i den turkiska ockuperade delen av huvudstaden Nicosia, Cypern. Foto: Nedim Enginsoy/AP.

Presidentvalet på Nordcypern blev en jordskredsseger för oppositionen. Den lilla utbrytarstatens sittande president, Ersin Tatar, fick bara knappt 36 procent av rösterna, medan utmanaren Tufan Erhürman fick nära 63 procent när nordcyprioterna gick till valurnorna under söndagen.

Valet handlade inte bara om presidentkandidater, utan också om vägen framåt för Nordcypern – självständighet eller återförening med Cypern.

Cypern har varit delat sedan 1974, och den FN-bevakade ”gränsen” löper rakt igenom huvudstaden Nicosia. Ön, som under många år styrdes av Osmanska riket, har länge haft både en turkisk och grekisk befolkning. Efter en greknationalistisk statskupp med målet att ansluta Cypern till Grekland gick Turkiet in militärt och ockuperade norra sidan av ön. Tusentals etniska greker och turkar flydde eller fördrevs till vardera sidorna.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 22 oktober, 2025

Jag gästade Kievs klubbliv – då föll bomberna

Kievs klubbscen lever. Skribenten och dj:n Johan Norling var med om en natt med bombanfall. Foto: Serhii Kaschei.

DJ:n Johan Norling åkte till Ukraina för att spela och upptäckte en livlina för queerhet, ung livslust och ren överlevnad.

Under mitt set på nattklubben Closer i en gammal sovjetisk textilfabrik i centrala Kiev går flyglarmet. Klockan är 19.41 och jag har bara hunnit spela en dryg halvtimme. Jag vänder mig mot Alexei:

– Vad ska jag göra?.

Han knycker på axlarna:

– Alla har ju hört larmet, om de vill gå så går de. Han frågar om jag vill sluta spela. Hur ska jag veta det? Vilket är mitt ansvar som dj när Ryssland avfyrar missiler? En absurd fråga. Dansgolvet fortsätter att vibrera av energin från svettiga dansare medan Alexei kollar den statliga telegramkanalen där de skriver vad som utlöst larmet och vart missilerna är på väg. Jag fortsätter att spela, acid house, 130 bpm. GPS fungerar ändå inte under flyganfall, det stängs av för att försvåra navigeringen för drönare, så det skulle ändå vara svårt att beställa en taxi hem nu.

Det var i vintras jag fick meddelandet från Alexei med frågan om jag vill komma. Den som skriver tillhör kollektivet Shaleni, ”Galningarna”, som arrangerar klubbkvällar. De skriver att de gillar min musik. Jag reser runt en hel del för att dj:a på olika klubbar i Europa och är van vid att sova på hotell med dusch i korridoren och gnisslande tältsängar. Jag har även spelat i Ukraina förut, men det var före kriget.

Frizon. Klubbarna fungerar också som skyddsrum och som vattenhål för kulturella utbyten. Foto: Serhii Kaschei.

Jag tackar ja och när tiden för resan närmar sig gör jag efterforskningar. Är det farligt? Nästan alla svarar att det är viktigt att visa solidaritet, bryta isoleringen och bevittna vad som pågår. Själv är jag orolig för att vara i vägen eller känna mig som en krigsturist. Jag är nervös och bestämmer mig för att inte berätta om resan för mina föräldrar.


På perrongen i Budapest är jag säker på att jag fattat rätt beslut och 20 timmar senare är jag framme. Konturerna av staden är desamma, men så mycket annat har ändrats sedan sist. De krossade fönsterrutorna på skyskrapor kring ett elverk som regelbundet bombas är en brutal påminnelse.

Det första jag tänker är att inte ens försöka med min dåliga ryska. Mina ukrainska vänner i väst har låtit mig förstå att allt ryskt är dåligt. Ryska dj:er och skivbolag som inte öppet tagit avstånd från invasionen bojkottas.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 21 oktober, 2025

Åtalas för hatiska våldsdåd – hade ”Mein kampf” i bokhyllan

Ur Polisens förundersökning. Foto: Polisen.

De fyra nazisterna rånade en man på en Lacoste-keps och sparkade en annan medan han låg ned. Nu visar förundersökningen på kopplingen mellan Aktivklubb Sverige och nazismen.

Fyra män i 20-årsåldern åtalas efter tre misshandelsfall i centrala Stockholm i slutet av sommaren. Samtliga misstänkta är hemmahörande i den nynazistiska gruppen Aktivklubb, som av Säpo beskrivs som våldsbejakande och ett säkerhetshot.

– Det rör sig om helt oprovocerade våldsdåd och det har funnits ett hatbrottsmotiv bakom gärningarna. Några av männen syns göra nazisthälsningar på övervakningsfilmer och foton i anslutning till gärningarna, säger åklagare Gustav Andersson.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 21 oktober, 2025

Inga kungar i Amerika

En kostymerad demonstrant deltar i en ”No kings”-protest i Los Angeles den 18 oktober, de största demonstrationerna i landet sedan 1970-talet. Foto: Ethan Swope/AP/TT.

När federala agenter stormar bostadshus och människor försvinner i nattliga räder växer samtidigt ilskan i USA. Rörelsen No kings samlar miljontals i protest mot deportationerna, i en kamp om landets själ.

Det var mitt i natten den 30 september när en av de boende i ett höghus i Chicagos fattiga södra delar vaknade av att lägenheten skakade.

– Jag tittar ut genom fönstret, och det är en Black Hawk-helikopter, säger mannen till en lokal nyhetskanal.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 21 oktober, 2025

Aktivister avbröt seminarium – menar att Gaza osynliggörs

Biblioteket Carolina Rediviva i Uppsala ligger precis intill Engelska parken. Foto: Fredrik Persson / TT / Anders Wiklund / TT

Aktivister avbröt ett seminarium om akademisk frihet i Uppsala, i protest mot att temaveckan saknade punkter om Gaza. Tidigare utbildningsminister Anna Ekström menar att aktivisterna överröstade diskussionen – medan de själva menar att det är universitetet som tystar Palestinarörelsen.

Under måndagen invigdes Uppsala universitets temavecka om akademisk frihet. Invigningsseminariet gick under rubriken ”Från vackra ord till praktik”, och representanter från universitetens ledning i Uppsala, Stockholm och Umeå samt Konstfack var inbjudna för att diskutera vad som händer ”när universiteten tillämpar akademisk frihet i sin vardag”.

Men under samtalet reste sig flera personer i publiken, varav en hade med sig en megafon. I ett anförande kritiserade man att ingen av veckans punkter berörde Gaza, där bland annat FN-experter lyft risken för ett skolasticid – en utrotning av ett områdes eller ett folks akademiska institutioner.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)