17 personer dödades när 19-årige Nikolas Cruz, beväpnad med rökgranater, halvautomatvapen och gevär, attackerade elever och personal på gymnasieskolan Marjory Stoneman Douglas i Florida. Det är en i raden av flera uppmärksammade skolskjutningar i USA de senaste 20 åren. Enligt Washington Post har fler än 150 000 studenter på över 170 grundskolor upplevt en skolskjutning sedan Columbine High School massakern år 1999.
Medan Floridas federala statsåklagare Michael J. Satz kommenterade skjutningen med att konstatera att det är för sådana här typer av fall som dödsstraffet konstruerades, har en stor del av de överlevande studenterna mobiliserat en rörelse för att pressa politikerna att driva igenom hårdare vapenlagar. Under en stor manifestation i Parkland i lördags talade 18-åriga Emma González, som snabbt har blivit initiativets röst utåt.
– Varenda en av alla som står här i dag, alla dessa människor borde vara hemma och sörja. Men istället står vi tillsammans, eftersom om allt vår regering och vår president kan göra är att skicka tankar och böner, då är det dags för offren att vara förändringen vi behöver, sa hon i ett tal under en manifestation i söndags.
Tillsammans med sina skolkamrater, vill Gonzáles förändra de liberala vapenlagarna som hon menar ”gör henne yr”, när hon konstaterar att det är enklare att köpa ett vapen i Florida än att träffa sina kompisar.
Attackerar vapenlobbyn
En stor del av Gonzalez tal och intervjuerna i media som följer talade studenterna om den starka amerikanska vapenlobbyn National Rifle Association (NRA) roll i att stoppa strängare vapenlagar med ekonomiska bidrag till politiker. De kritiserade också politikerna och speciellt president Donald Trump för att ha tagit emot donationsbidrag från lobbyn.
När Trump uttalade sig om förra veckans skjutning gjorde han en tydlig koppling till psykisk ohälsa och nämnde överhuvudtaget inte vapenlagarna, samma hållning som han hade efter massskjutningen i en kyrka i Texas förra året. Trump fick runt 30 miljoner dollar till sin presidentvalkampanj.
Att skolskjutningar och andra uppmärksammade våldsdåd med vapen inblandade inte handlar om vapnet utan om människan, och dennes evetuella psykiska ohälsa, har varit vapenlobbyns liksom Donald Trumps käpphäst vid sådana här händelser.
Detta trots att forskning visar att lagstiftning mot vapen också minskar skjutningarna. Enligt en studie, publicerad i Annual Review of Public Health 2015, minskade våld i nära relationer med 10 procent när individer med kontaktförbud också förbjöds bära vapen. Samma studie visade också att antalet mord med skjutvapen ökade med 25 procent under en fem år i Missouri efter att staten hade upphävt en lag om tillstånd för att köpa vapen. Under samma tid sjönk statistiken för mord med skjutvapen i hela landet.
Från fritidsgrupp till lobbygrupp
NRA har dock inte alltid varit en stark politisk aktör. Vid grundandet 1871, var det mer av en fritidsorganisation, beskriver BBC i ett kronologiskt reportage om rörelsens framväxt.
NRA formades till en lobbygrupp under senare delen av 1900-talet. 1934 började organisationen skicka ut meddelanden till sina medlemmar och informera om nya kostnader för att bära specifika skjutvapen och stöttade även två av de första vapenkontroll-lagarna: the National Firearms Act of 1934 (NFA) och Gun Control Act of 1968 (GCA).
När Trump uttalade sig om förra veckans skjutning gjorde han en tydlig koppling till psykisk ohälsa och nämnde överhuvudtaget inte vapenlagarna
Först på 1970-talet grundades organisationens politiska påverkans kommitté (PAC), genom den kunde de börja betala ut pengar till politikerna. Det var också nu som NRA började hävda att utökade vapenlagar stred mot det andra tillägget i USAs konstitution från 1791.
Enligt författaren och historikern Arica L. Coleman, är det också den här synen som har fortsatt gälla inom NRA sedan dess.
I en artikel i Time Magazine, beskriver hon hur den legendariska NRA-ledaren Charlton Heston avslutar ett tal under organisationens 129:e konvent år 2000, med att plocka upp ett gevär och deklarera att den som försökte ta ifrån honom hans vapen skulle få bända upp det från hans kalla, döda händer. Bakom honom hänger en banderoll med den amerikanska flaggan på tillsammans med orden: Rösta för frihet!
Coleman menar att den direkta hänvisningen till det andra tillägget i konstitutionen, innebär att de som stöttar en mer strikt vapenreglering, också ses som ett hot mot konstitutionen. Att bära vapen blir i den här kontexten en mänsklig fri och rättighet som inte får kränkas och har varit en viktig del i NRAs opinionsbildning.
Sprids på sociala medier
Men för studenterna i Parkland finns det ingenting i det andra tillägget till konstitutionen som betyder frihet. ”Vapnen har förändrats men det har inte lagarna”, sa Emma González i sitt tal.
Nu har de samlats för att vrida om debatten, för att ta över den. Flera politiska kommentatorer har spått en #metoo-liknande rörelse. På sociala medier uppmanas unga att engagera sig och göra frågan till en fråga om sin säkerhet. I veckan började amerikanska journalister och tidningar publicera statistik över donationsbidrag från NRA till politiker och namnge dem. CNN har listat alla kongressledamöter som under 2016-års valrörelse tog emot pengar från NRA, alla är republikaner.
Efter en skjutning brukar kritikerstormen alltid lugna sig, lagförslag röstas ner i senaten och lagarna fortsätter se ut som de alltid har gjort. Men att mönstret kommer att upprepas den här gången är inte helt säkert.
En av NRA:s och pro-vapen politikers främsta kommentarer vid skjutningar brukar vara att det inte är dags att göra en tragisk händelse till en politisk fråga. Studenterna håller med, åtminstone inledningsvis.
– Vi kan respektera det, vi har förlorat människor. Det är viktigt att sörja, sa studenten Cameron Kaskey i en intervju med CNN i samband med manifestationen i söndags.
Studenterna vill se en stor demostrationsmarsch i Washington den 24:e mars under ledorden ”March for our lives”.
