– Vi tycker det ska vara en del av vardagen att slå upp något, eller gå förbi efter jobbet. I ett modernt kunskapssamhälle är tillgången ojämnt fördelad, det tycker inte vi är rättvist.
Anna Kåring Wagman är utredare och ansvarig för statistikfrågor vid Svensk biblioteksförening.
På alla hjärtans dag startades kampanjen ”Library lovers” (biblioteksälskare), vill underlätta för biblioteken och efterlyser en nationell bibliotekspolitik.
Resursslöseri
Antalet bibliotek har minskat sedan 1990.
– Det har varit stora förändringar inom biblioteken, i och med den nya tekniken. Men som det är idag, så uppfinns hjulet på nytt överallt. Alla gör egna databaser, kommunerna gör sin egen hemsida. Det är ett otroligt resursslöseri när man kunde lägga pengar på andra saker, säger Anna Kåring Wagman. Man kunde ha mer bokprat för småbarn, uppsökande arbete och jobba gentemot arbetsplatser.
Hon tycker att bristen på samordning gör att det blir dålig service.
– En människa kanske jobbar i en kommun, pluggar i en annan och hämtar ungarna i en tredje. Då måste man ha olika lånekort. I Danmark går det att beställa böcker i en gemensam databas och då kommer de till det lokala biblioteket.
Friskolorna plundrar
Svenska barn använder bibliotek allt mindre. År 1991 svarade 58 procent att de lånade böcker minst en gång i veckan, medan motsvarande andel 2001 var 33 procent. År 1991 svarade 19 procent att de aldrig eller nästan aldrig lånade böcker. Tio år senare var andelen 35 procent. Barns användning av bibliotek har dessutom minskat mer i Sverige än andra länder.
Ett huvudbibliotek finns i varje kommun, för det är det lag på. Men hur många filialer som ska finnas, väljer kommunen själv. Och skolbiblioteken är det ”urdåligt” ställt med, enligt Anna Kåring Wagman.
– Det är mycket på grund av friskolorna. Det är en mindre andel av friskolorna som har ett skolbibliotek. De går till folkbiblioteket i stället, och tjänar en slant.
Lagen säger att skolelever ska ha tillgång till ett bibliotek, men det tolkas alltså inte alltid som att det behövs ett eget.
– Dels plundrar de ju folkbiblioteken på böcker, så det inte finns kvar till andra. Dels har det ett värde i sig att ha ett bibliotek i skollokalerna och att möta sin bibliotekarie. Vad vi ser är att det spelar en roll – barn som använder skolbibliotek presterar bättre och har bättre läsförmåga.
Sämre läsförmåga
År 2001 visade en brittisk utvärdering att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull.
– Läsförmågan försämras parallellt med att biblioteken försvinner, säger Anna Kåring Wagman.
Men när det finns datorer, internet och Google överallt, är det inte onödigt med bibliotek då?
– Nej, vi tror inte det. Bara för att det är tillgängligare är det inte säkert man hittar rätt uppgifter när man googlar. Det kanske inte är bäst kvalitet. Det finns billiga pockettböcker och det är jättebra, men det ska finnas bredd och kvalitet i utbudet. Det tror vi biblioteken kan stå för.
BAKGRUND: bibliotek
91 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktiga för att samhället ska fungera.
68 procent av svenskarna är beredda att betala högre kommunalskatt om pengarna går till bibliotek.
Över 80 procent av svenskarna har stort eller mycket stort förtroende för biblioteken.
450.000 elever saknar adekvat bemannade skolbibliotek
En tredjedel av 15-åringarna i Sverige läser aldrig för nöjes skull.
Källa: Svensk biblioteksförening
