Sveriges kommuner och landsting, SKL, har beställt en opinionsundersökning av Synovate om det svenska folkets inställning till välfärdens finansiering.

I stort sett står två frågor i fokus: om befolkningen är beredd att betala för en bättre välfärd. Och hur välfärden skall finansieras – via skatter eller avgifter.

Resultatet är mycket tydligt: befolkningen prioriterar ökad kvalitet före sänkta skatter. De är också beredda att betala mer skatt – eller avgifter – för att få högre kvalitet. Men de föredrar också klart att betala skatt för allas välfärd framför att betala avgifter för sin egen välfärd.

I undersökningens första del konstaterar SKL/Synovate att ”9 av 10 föredrar ökad kvalitet inom äldreomsorg, skola och sjukvård framför sänkt skatt”. Den exakta fråga lyder: ”Om det visar sig att din kommun eller ditt landsting nästa år gör ett mycket bra ekonomiskt resultat, vill du då i första hand få ökad kvalitet i följande verksamheter eller vill du istället få sänkt skatt?”

Starkast är stödet för satsningar på äldreomsorgen.

93 procent svarar att de vill se ökad kvalitet i äldreomsorgen framför sänkt skatt.

Två procent vet ej och fem procent vill hellre sänka skatten.

Nästan lika högt är stödet för skol- och sjukvårdssatsningar framför skattesänkningar, 91 procent. Därefter ett hopp ned till satsningar på barnomsorgen, 80 procent, fritidsverksamhet, 68 procent, och kollektivtrafik, 65 procent. Sist i tabellen ligger kulturverksamhet. Men även här föredrar 47 procent satsningar, framför 44 procent som hellre sänker skatten. Här är också osäkerheten störst, nio procent vet ej.

Men undersökningen går längre än så – den belägger också att en klar majoritet kan tänka sig högre skatter för att finansiera välfärd.

Starkast är stödet för en bättre sjukvård, äldreomsorg och skola, där 85 respektive 83 och 79 procent gärna ser högre skatter om det leder till bättre kvalitet.

För barnomsorg är siffrorna aningen lägre, 69 procent. Det är också en tämligen fast majoritet. En andel på mellan i snitt 15 och 25 procent av de positiva svarande svarar ”ja, kanske”, istället för ”ja, absolut”. Men i de flesta ålders-, och klasskategorier ligger stödet för ”ja, absolut” på över 50 procent. Det leder också till att mer än hälften av de tillfrågade tydligt svarar ”ja, absolut” på frågan om de kan tänka sig betala mer skatt för bättre kvalitet.

När det kommer till avgifter är det också en majoritet som kan tänka sig betala mer för bättre skola till sina barn eller bättre äldreomsorg för sig själv.

Men talen är tydligt lägre än stödet för höjda skatter.

Den minsta marginalen gäller äldreomsorg: medan 83 procent kan tänka sig betala mer skatt för bättre äldreomsorg, kan 78 procent tänka sig betala extra för att få bättre äldreomsorg för sig själva. Skillnaden blir större när det gäller andra områden.

Mellan högre skatt för stärkt barnomsorg och betala extra för bättre barnomsorg till egna barn är skillnaden 14 procentenheter, på skolområdet 18 procentenheter. Och när det gäller vården, där frågar är annorlunda ställd, föredrar 30 procent högre skatt jämfört med att betala egen försäkring ”för att få snabbare vård”.

Stödet för den skattefinansierade vård-, skola- och omsorgssektorn är kompakt över hela linjen. Störst skillnader finns mellan åldersgrupper – de tycks helt enkelt vara närmast sig själva generellt. Stödet för barnomsorgs- och skolsatsningar är starkast i gruppen 30-44år, alltså den grupp som själva har barn, och svagast i gruppen 60+. Stödet för äldreomsorg är, å andra sidan, omvänt högst i gruppen 60+.

I övrigt är skillnaderna mellan kategorierna ganska små.

Mellan offentlig- och privatanställda är skillnaderna väldigt små, utom när det gäller att själv betala för att får vård snabbare eller få bättre skola för sina barn, där de privatanställda är mer positiva.

En skillnad som däremot märks genomgående är mellan arbetare och tjänstemän.

Arbetare är genomgående mer villiga än tjänstemän att betala hög skatt för bättre välfärd.

88 procent av arbetarna kan tänka sig betala högre skatt för stärkt äldrevård och sjukvård, 82 procent för bättre skola, 80 procent för stärkt barnomsorg. De är också mer villiga att betala högre avgifter för egen välfärd.

Hela undersökningen ger ett starkt stöd för skattefinansiering av välfärdstjänster, och talar starkt emot att skattesänkningar skulle vara ett politiskt viktigt krav från befolkningen.

På den politiska skalan ligger det nära de slutsatser vänsterpartiet dragit i sin nya ekonomiska politik, och vad LO kommer fram till i sin rapport om välfärdens finansiering förra året. Men om någon slutsats kan sägas oroande för dem är det att stödet för att betala för privat välfärd tycks närma sig stödet för gemensam välfärd.

Viljan att betala skatt är stark över hela linjen, men i yngre ålderskategorier är inställningen också mer positiv till att betala för sin egen service.