Även svenska organisationer som är aktiva i frågan har haft en hotbild mot sig, berättar Jan Strömdahl, tidigare V-politiker och svenska Västsaharakommitténs förra ordförande. 

Han skriver till Flamman att både han och hans dotter dödshotades 2013 av ”några marockaner med anknytning till ambassaden” på grund av sitt engagemang i frågan, kopplat till att han hjälpt en papperslös Västsaharaflykting i Sverige att ge ut en Marockokritisk bok. 

Så fort man skriver eller säger något om det här dyker någon sorts pro-marockansk ”trollnärvaro” upp, både på internet och fysiskt.

I en polisanmälan om olaga hot citeras meddelanden från tre olika okända telefonnummer, med innehåll som ”Yes ni måste likvideras om ni fortssätter [sic] att hjälpa terroristmaffiagruppen polisario”, ”vi kommer att hitta honom och skicka honom i en svart säck till Marocko” och ”du och din familj ska bort”. Utredningen lades dock ned, då polisen inte kunnat spåra numren.

En torsdagseftermiddag 2016 spränger någon Jan Strömdahls brevlåda på Långholmen i Stockholm. En granne som ”känt doften av krut” hör av sig, och händelsen anmäls till polisen, men misstankarna om att motivet är hans långvariga stöd för Västsahara går aldrig att bekräfta.

Även därefter har trakasserierna fortsatt, enligt Strömdahl. Så sent som i december 2024 ska en släkting till den papperslösa flyktingen ha blivit hotad i Marocko.

Föreningens nuvarande ordförande Josefine Malm (bilden) vill inte spekulera vidare i de incidenter som Jan Strömdahl nämner. Även hon är dock van att få mothugg, ofta i stor skala.

– Det går inte att säga om det står för privatpersoner eller något mer organiserat, men så fort man skriver eller säger något om det här dyker någon sorts pro-marockansk ”trollnärvaro” upp, både på internet och fysiskt, berättar hon för Flamman.

– När vi har haft riksdagsevenemang har det också kommit utklädda pro-marockaner som har börjat skrika, kasta flygblad och blivit utburna av Säpo. Sådana saker händer. 

Hon känner Global aktions ordförande Morten Nielsen och flera andra engagerade, och har sett bilder på den utbrunna lokalen i Köpenhamn.

– Det är superotäckt, grovt. Hade någon befunnit sig där hade det varit fara för liv, men det är också så mycket som förstörts. De har funnits i många år, och säkert haft sina arkiv där. Vi hoppas på polisutredningen, och att få veta om enskilda eller något större ligger bakom. 

Josefine Malm menar att EU-beslutet i oktober om att förbjuda avtal mellan EU och Marocko från att inkludera Västsahara har satt frågan på tapeten igen. Högtidlighållandet av ett viktigt årtal spelar också in.

– Det är 50 år av ockupation i år, något organisationer i hela Norden kommer att uppmärksamma. Det pratas mycket Västsahara just nu, och det är klart man tänker att det kan hänga ihop med det här attentatet. Det har eskalerat. Men som svensk organisation har vi också Sverige i ryggen, vi har stuckit ut hakan i den här frågan i väldigt många år.

Riksdagsledamoten Ciczie Weidby (V) (bilden) besökte Västsahara bara härom veckan, tillsammans med partikollegan Tony Haddou. Anledningen till besöket var Solidarity summit, en konferens som anordnas i ett av Västsaharas flyktingläger. 

På plats var också klimataktivisten Greta Thunberg, som enligt Josefine Malm tagit emot en ”enorm” kritik i sina kommentarsfält. Organisatörerna var två svenska aktivister, som cyklat jorden runt för att höja medvetenheten om frågan.

– Som alltid när man åker till Västsahara bodde vi hos familjer, som öppnar upp och erbjuder sina hem. Man får verkligen ta del av hur livet i lägren är, med långvarig fattigdom och beroende av hjälporganisationer, säger hon, och fyller i:

– Men det är aldrig farligt på samma sätt som det kan vara för västsaharier som bor i de ockuperade områdena. Där är det sjuk repression och övervakning, människor bara försvinner hela tiden.

Hennes engagemang i frågan sträcker sig över flera decennier. I hennes fall har det snarare gett upphov till frågetecken än fara.

– Jag har suttit i riksdagens Västsaharanätverk i flera år, och aldrig upplevt att mitt engagemang lett till något negativt eller hotfullt. Den vanligaste kommentaren är snarare ”jaha, var ligger det?”, från folk som tänkte resa på semester till Marocko och inte hade någon aning.

Ciczie Weidby hoppas att fler nu ska få upp ögonen för Västsahara.

– Många politiskt engagerade i min ålder känner nog till frågan, men också som en som ofta flyger under radarn. Det är frustrerande att känna att nästan ingen ser förtrycket de utsätts för, Marocko kan bara fortsätta fiska och plocka ut naturtillgångar bäst de vill. Jävla skurkland!

Flamman har sökt Marockos svenska och danska ambassad.