Sveriges demokratibistånd ska förstärkas, tycker regeringen.
– Med avstamp i ett ökat fokus på de medborgerliga och politiska rättigheterna skärper vi instrumenten för att främja demokratisering, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (m).
En skrivelse från regeringen lämnades över till riksdagen den 26 september.
Men mycket i skrivelsen är problematiskt, enligt Sven Elander på Forum Syd.
– Den saknar ett helhetsperspektiv. I skrivelsen görs en uppdelning mellan å ena sidan medborgerliga och politiska rättigheter, och å andra sidan ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, säger han till Flamman.
Sven Elander menar att de olika rättigheterna hänger samman och inte kan delas upp.
– Dessutom talar man bara om demokrati i länder, och bortser från demokratifrågan mellan länder. Man måste erkänna att de rika länderna kan ställa ekonomiska krav på fattiga länder, vilket är odemokratiskt och ojämlikt.

Inhumant synsätt
Svenskt bistånd ska bland annat stödja personer som arbetar för demokrati i olika länder, enligt regeringen.
Ulla-Britt Swenson på Emmaus Björkå är också skeptisk till de nya riktlinjerna.
– Det är svårt att uttala sig eftersom allt beror på vilket land man talar om och den situation det befinner sig i, men jag tycker att det låter som ett inhumant synsätt. Emmaus riktlinje är att lindra nöd, oavsett vilken typ av land de behövande människorna befinner sig i.
– Vi i den rika världen ska inte tala om för andra länder hur det ska vara. Man ska ge humanistiskt stöd och utgå från människor, inte från regeringar, betonar hon.