Studien presenterades på DN Debatt i söndags och måndags av professorerna Joachim Vogel, Stefan Svallfors och Töres Theorell, samt fil dr Heinz-Herbert Noll. Olika länder har lagt olika tyngdpunkt och olika roller i samspelet mellan familj, arbetsmarknad och välfärdspolitik. Skiljelinjen är tydlig mellan EU:s nordliga medlemmar och de sydliga – och de nordiska länderna har lyckats bäst. Högre sysselsättningsgrad såväl bland ungdomar som äldre, hög fackanslutningsgrad, relativt stor andel offentliga insatser och mer jämställdhet har inte bara lett till bättre ekonomi, utan också högre barnafödande än i de sydliga länder som gett familjen en större roll i välfärdsförsörjningen.
Där svenska kvinnor både vill och kan gå ut i arbete, krockar södra Europas kvinnor med kvarvarande strukturer av storfamiljer med stort ansvar för individernas försörjning.
Arbetsmarknaden är grunden – en stark och fungerande arbetsmarknad skapar förutsättningar för generösa trygghetssystem. Och enligt studien finns inte ”några tydliga undantag för denna huvudregel”.
Den svenska modellen har visserligen blivit ”slankare” men överlevt. Det gäller också åsikterna kring den; opinionsundersökningar visar att stödet fortfarande är starkt för offentlig finansiering och höga skatter.
Men, konstaterar forskarna, jämförelsen mellan länder är mer idyllisk än över tid. Många positiva trender i Sverige bröts i och med 1990-talskrisen och ”återhämtningen har ännu bara kommit halvvägs”, avslutar de.