Regeringen har lagt fram ett förslag som öppnar för att dra tillbaka trupperna ur Afghanistan. Men kritikerna menar att det sker för sent, för långsamt och att det fortfarande är oklart om trupperna kommer att lämna landet ens 2014.
Nyligen kom ett förslag från regeringen om en minskning av trupperna i Afghanistan.
Utrikesminister Carl Bildt skriver i en debattartikel i DN att den svenska styrkan ”bibehålls under cirka ett år, och att den första minskningen av den svenska militära insatsen sker i slutet av 2012. Inriktningen är sedan att denna ska följas av ytterligare två steg i en process som ska föra oss fram till det slutmål som vi mycket preliminärt lagt fast för sommaren 2014.”. Däremot kommer inte Sverige att lämna Afghanistan helt 2014, men målet är att stridandet kommer att vara över då.
Hantlangare för USA
Regeringen har haft överläggningar med Miljöpartiet och Socialdemokraterna om Afghanistan. Men Vänsterpartiet kommer att rösta nej till förslaget.
– Vi har inte avvikit från vår tidigare linje. Vi vill att man ska dra tillbaka trupperna från Afghanistan så fort det bara går och ersätta dem med humanitärt bistånd, säger Torbjörn Björlund, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det planerade tillbakadragandet av stridande trupper går enligt Björlund för långsamt och han är även tveksam till att ersätta de stridande trupperna med inhemsk polis.
– Ersätter man utländska styrkor med afghansk polis blir det mer repression. I många fall betraktas dem som en slags hantlangare för USA.
Lotta Hedström är ordförande för biståndsorganisationen Afghanistankommittén. Organisationen tar inte ställning i fråga om trupperna i landet, men även hon ser med viss oro på utvecklingen kring den afghanska polisen.
– Det vi ser som ett reellt hot är att det är mycket vapen i omlopp. Det finns en risk för att den afghanska polisstyrkan utvecklas till en ny paramilitär grupp.
Hon vill även veta mer om vilket stöd som kommer att ges till landet i fortsättningen.
– Den stora risken är att truppländerna drar tillbaka sitt bistånd. Framför allt vill vi se bistånd som riktar sig till regional nivå, som gör att vanliga människor kan värna sin närdemokrati.
Inget om självständighet
Stefan Lindgren, journalist, författare och engagerad i föreningen Afghanistansolidaritet är även han mycket kritisk till förslaget. Framför allt påpekar han att det innehåller en rad reservationer som gör det osäkert om man kan tala om 2014 som ett slutdatum. Han påpekar att det finns krafter i USA som vill se permanenta militära baser i Afghanistan.
– Det är märkvärdigt att man kan skriva en så lång proposition utan att nämna ord som självständighet.
Han ställer sig också frågande till Carl Bildts påstående om att de svenska trupperna är i landet på inbjudan av Afghanistans regering.
– Jag har skrivit och bett att få se inbjudan, men fått till svar att någon sådan inte har kunnat påträffas.
Finns det inget positivt i att man ändå börjar tala om ett tillbakadragande?
– Det är väl ett resultat av av den opinion mot kriget som finns. Nu måste man ändå börja prata om ett slutdatum, tidigare har Bildt och Tolgfors ansett att det har varit farligt att diskutera det. Men Afghanistans vänner har ingen anledning att fira, vi måste fortsätta opinionsarbetet.
Stefan Lindgren uppmanar riksdagsledamöter att rösta ner propositionen och vill se ett motförslag som motståndare till kriget kan samlas kring.
– Det skulle kunna väcka en debatt även inom Socialdemokraterna, där det finns många kritiker till kriget.
