Flamman frågr: Kommer ratificeringsprocessen att göras om? Tommy Jansson, EU-sekreterare på vänsterpartiets kansli:
– Ja, frågan är inte död än. Irland kommer med all säkerhet att begära undantag från fördraget. Det är enda sättet för att man ska våga gå till folkomröstning igen – man måste vara säker på att de säger ja den här gången. Så det kan inte vara för små och oansenliga undantag. Blir det ja måste parlamenten i EU-länderna godkänna undantagen.
– I vår är det val till EU-parlamentet och då hålls på Irland även lokala val. Då vågar man inte ha frågan om Lissabonfördraget uppe, för man är rädd att det skulle gynna Sinn Fein och så vidare.
– Så en ny folkomröstning på Irland kommer sannolikt tidigast nästa höst. Så länge som Irland inte fått någon lösning, är det fullt möjligt att kräva ett undantag för vår kollektivavtalsmodell. Inte för att regeringen kommer att begära ett undantag, men den skulle kunna pressas att göra det om socialdemokraterna övergav sin underdånighet mot EU.
– Många EU-länder har undantag och det skulle vi också få, om den politiska viljan fanns. Varför ska Sverige vara lydigast i klassen och aldrig utnyttja den utpressningssituation som faktiskt råder innan ett fördrag är slutgiltigt ratificerat?
– Anledningen till att man tröskat igenom den här versionen av fördraget i de nationella parlamenten, är att man vill sätta press på irländarna. Alla ska ha sagt ja utom Irland.
– Men dessutom är det ju osäkert vad som händer med Tjeckien. Där är det författningsdomstolen som ska ta ställning till fördraget, för att pröva om det är i linje med deras grundlag.
Jens Holm (v), ledamot i EU-parlamentet:
– Nej! Det är troligt att Irland får någon form av undantag, men det kommer att ske i form av ett tillägg. Det är just därför man gör ett sådant här tilläggsprotokoll, opt-out, för att inte behöva ändra i fördraget. Det är inte troligt att Irland får till stånd så stora förändringar så att man skulle behöva ändra i själva fördraget. Men om det blev så, då skulle det behöva gå igenom de nationella parlamenten eller folkomröstningar en gång till.
– Men det vore lite som att öppna Pandoras ask. De har ju gjort ändringar tidigare i fördraget. De vill inte gå igenom den processen en gång till.
– För Sveriges del så skulle jag önska att det blev så, och jag kommer verkligen att titta på alla juridiska möjligheter att öppna upp beslutet igen. Jag tror inte att ratificeringsprocessen kommer att göras om, men jag vore glad om jag blev överbevisad.
Mats Einarsson (v) före detta ledamot i riksdagens konstitutionsutskott:
– Nej, det anses inte så. De som håller i den här processen tänker inte göra om fördraget så mycket att det skulle behöva klubbas i parlamenten på nytt. Jag förmodar att man tänker sig något uttalande, protokoll eller vad som nu behövs för att irländarna ska säga ja. Men det är samma fördrag som irländarna ska säga ja – för de ska ju säga ja enligt order – till.
– Sedan har det funnits en diskussion där vissa hävdar att man kan få igenom fördraget, även om inte irländarna är med, men vad jag förstått så kommer det inte att komma ifråga. Det blir någon sorts undantag, särskilt protokoll, resolution, löfte eller kompensation. Någonting som gör att Irland vågar gå till folkomröstning igen.
– Det har varit tal om att Irland ska få rätt till en egen kommissionär, men en sådan sak har jag svårt att se att man kan göra utan att göra om hela processen. Jag tycker det låter som så stor förändring att man knappast kan gå på de gamla ratificeringarna av fördraget.
– Kom ihåg att det inte är en rättsstat vi pratar om, utan EU. Politik och juridik går ihop. Det kommer att handla om politiska bedömningar. Finns det något man kan göra för att trumma igenom en ja-seger, men som inte kräver en ny ratificeringsrunda? Det är väldigt osäkert. När det gällde Nice-fördraget gick det, men om de fixar det en gång till är ju frågan.
