”Men vad gör vi åt det?” utbrast Den Store Hycklaren i sitt tal i Björk-vik den 3 augusti, angående USA:s dominans i världen. I dessa röstfiskedagar försöker alltså Göran Persson låta påskina att han är kritisk till USA:s agerande. Irak invaderades och ockuperades för att förstärka denna dominans. Vad försökte han ”göra åt det”? Stödde han de länder som, i egenintresse förstås, uttalade sig kritiskt mot krigsplanerna? Nej. Istället ansåg han Tysklands och Frankrikes agerande vara ”obegripligt” och dessutom dåligt för EU. Tog Persson några initiativ för att försöka få frågan förd till generalförsamlingen eftersom säkerhetsrådets primära uppgift att bevara freden och förhindra krig höll på att misslyckas? Nej. Stödde han de länder som trots det enorma trycket signalerade att de ville föra frågan till generalförsamlingen? Nej. Stoppades vår vapen-export till de invaderande aggressionsstaterna? Stort Nej, istället ökade den mångfaldigt. Och som ett inte oväntat tack så satte USA upp Sverige på en exklusiv lista över pålitliga vapenbröder. Drogs vår ambassadör hem från USA? Nej. Överlämnades någon protest för att visa att Sverige motsatte sig invasionen? Nej. Och när Persson fick frågan varför det inte gjordes så avfärdade han det med att det inte behövdes, eftersom USA redan var medvetet om Sveriges inställning.

Det har blivit en etablerad sanning att Sverige motsatte sig invasionen. Vad den sanningen baseras på är en gåta. Kanske Perssons snack om det positiva korta kriget som kunde vara bra för den globala tillväxten och en bättre ordning? Kanske hans uttalande när bombningarna inletts, att så enkelspåriga krav som att ”stoppa USA:s bombningar”, det kunde han inte tänka sig att någon skulle gå ut och demonstrera för? Nä, några belägg för att Persson motsatte sig kriget finns inte.
Vad kan förklara Perssons totalvägran att officiellt protestera mot kriget och att han inte gjorde eller sa något som kunde uppfattas gå emot USA:s krigsplaner? Att Persson gav USA sitt inofficiella stöd förstås! Kanske under det där telefonsamtalet med Bush i slutet av januari? En publicering av utskriften av det och andra samtal med Bush-administrationen skulle sitta bra. Men det kan vi glömma, för i det här landet verkar det inte finnas några läckor.
Snart är det fascinerande skådespelet över. Den 15 september är de inte längre kvar på våra gator och torg. Dessa av Svenskt näringsliv betalda högersossar som talar om för vänstersossar att röstar ni inte ja till Den Goda Euron så stöder ni Den Onda Dollarn.