Sverige är bland de länder inom EU som satsar minst på järnvägar, enligt en undersökning från fackförbundet Seko.
Sverige satsar långt under EU-genomsnittet på drift och underhåll i relation till BNP.
Minst av alla på reinvesteringar, långt under snittet i förhållandet till godstransporter på järnväg, näst minst i förhållande till antalet tågresor, och minst i relation till banlängden.
– Politiker har prioriterat annat, säger Kristoffer Arvidsson, utredare på Seko, till Flamman.
Han vill inte uttala sig om problemen har skapats av Alliansen och/eller Socialdemokraterna, utan säger att han enbart håller sig till dagens situation.
2010 var persontågen i Sverige försenade med 45.000 timmar och 29.000 tåg ställdes in. Enligt Arvidssons beräkningar blev kostnaderna för samhället 5,1 miljarder kronor, vilket kan vara lågt räknat. Det finns andra beräkningar som pekar på att kostnaden kan ha varit det dubbla, eller till och med ännu högre.

Sliter på personalen

Seko anser att det är nödvändigt att åter börja satsa på järnvägar i Sverige, och Arvidsson hänvisar till Trafikverkets egen utredning, enligt vilken det krävs 38 miljarder kronor fram till år 2021.
Det skulle också kunna återställa förtroendet för järnvägstrafiken. Enligt en opinionsundersökning som Seko låtit göra har 55 procent av de tillfrågade litet eller mycket litet förtroende för tågtrafiken i Sverige och 67 procent litar inte på att tågen kommer i tid. 82 procent tycker att Sverige borde satsa mer eller lika mycket som EU-snittet på järnvägens infrastruktur.
Bristande resurser och alla problem har slitit hårt på personalen.
– Det är tufft, men ändå gör de ett jäkla bra jobb, säger Kristoffer Arvidsson.