På söndag är det kyrkoval. Då får medlemmar i Svenska kyrkan rösta om vem som ska styra stift, församlingar och kyrkomöten runt om i landet. Vänstern i Svenska kyrkan, ViSK, ställer upp med kandidater på kyrkomöteslistan i hela landet, och till några av landets stift och församlingar. ViSK består mestadels av vänsterpartister, men i december meddelade partistyrelsen att vänsterpartiet inte längre stod till förfogande med sitt namn i kyrkovalet.
Klyftan mellan vänsterpartiet och Svenska kyrkan tar sig också uttryck i att vänsterpartister – och vänstermänniskor i allmänhet – sällan utnyttjar sin möjlighet att röstledes påverka Svenska kyrkan.
Det bekymrar Carita Stenbacka Tenezakis, vänsterpartist i Hägersten tillika första namn på ViSK:s valsedlar.
– Vi behöver vänsterns röster för att stoppa de reaktionära krafterna inom kyrkan, säger hon.
Förra valet fick Sverigedemokraterna mandat i Stockholms stift och i en rad församlingar i landet.

Många vänstermänniskor får inte ens lov att gå och rösta, eftersom de inte är med i Svenska kyrkan – till exempel ungvänstraren Erika Nysäter som gått ur av ideologiska skäl.
– Kyrkan gör ibland bra saker i flyktingfrågor och sådant, men som helhet är det en väldigt konservativ institution som inte är bra på feminism eller homosexuellas rättigheter, säger hon.
Carita Stenbacka Tenezakis menar att bilden av kyrkan som konservativ inte stämmer.
– Det är klart att det finns tossiga präster, men kyrkan har ändå förändrats till det bättre. Precis som överallt annars finns det inhumana konservativa krafter som verkar i humanismens namn, men kvinnoprästmotståndare och homofober hör verkligen inte hemma i Svenska kyrkan.