Clean technology fund (CTF) var från början ett projekt som kom till på initiativ av George W Bush 2007. Syftet är att Världsbanken ska låna ut pengar till fattigare länder för att dessa ska kunna utveckla sitt klimatarbete. Men redan från början fick CTF mycket kritik av miljörörelsen. Många länder och miljöorganisationer ansåg att fonden kommit till enbart för att försvaga FN:s klimatarbete. Det finns redan en fond inom FN:s ramar för att utveckla klimatarbetet i fattiga länder. Enligt Forum syd är den idag underfinansierad. CTF ansågs inte heller vara tillräckligt miljövänlig.
– Det finns ingen definition av vad ”clean” är. Utifrån fondens stadgar kan man satsa pengar på olja eller kolkraft, säger Per Bolund.
Det finns inte heller något som hindrar satsningar på till exempel kärnkraft. Sveriges regering beslutade i höstas att bidra med 600 miljoner till CTF.
Omdiskuterad i USA
Detta trots att fonden är starkt omdiskuterad även i USA. USA har inte officiellt dragit sig ur fonden, men i slutet av februari röstade representanthuset i kongressen för att dra tillbaka landets stöd till CTF på 400 miljoner dollar under det här året. Enligt vissa källor arbetar man för att Världsbanken ska reformera CTF och bland annat ta bort möjligheten att satsa på kolkraft i fattiga länder.
Pengar från biståndsbudgeten
Fonden har även fått kritik för att mottagarländerna har ett ytterst begränsat inflytande över hur pengarna ska användas. Indiens miljöminister har tidigare gått ut med att landet inte kommer att ta emot bistånd som gått genom CTF.
I Sverige har frågan inte debatterats så mycket, men internationellt har fonden fått större uppmärksamhet.
– Därför är det olyckligt att Sverige, som har ett gott rykte internationellt när det gäller miljöfrågor, stödjer CTF. Dels legitimerar det fonden och dels kan det ge Sverige sämre anseende i klimatfrågor, säger Per Bolund.
Han anser även att det är olyckligt att pengarna som regeringen ger till CTF tas från Sveriges biståndsbudget. Det innebär i praktiken att pengar som tidigare till stor del gått till rent bistånd nu går till lån och därmed ökar fattiga länders skuldbörda.
Nina Frödin, politiskt sakkunnig hos biståndsminister Gunilla Carlsson, håller inte med om kritiken.
– Vi har gjort bedömningen att det är en seriös fond med strikta regler. I dagsläget finns inget som tyder på något annat.
Hon tillbakavisar oron för att biståndspengar kan gå till olje- eller kolkraftprojekt.
– Det är en rent hypotetisk tanke, idag finns inga sådana projekt.
Nina Frödin menar att USA:s beslut om att dra tillbaka sitt bidrag i år inte har att göra med fondens kvalitet.
– Det är väl inte så konstigt att man gör det i år när det är finanskris, de har ett fönster på två år som gör det möjligt att betala nästa år.
Enligt rapporteringen i amerikanska medier beror tillbakadragandet av bidrag på att fonden brister i miljöhänsyn?
– Det är inte vad vi har hört i alla fall.
