I Bryssel hoppas man nu, trots det låga valdeltagandet, att det spanska folkets ja ska inspirera resten av européerna att rösta för – av dem som får lov att gå till folkomröstning det vill säga.
Samtliga regeringar kampanjar för ett ja och EU-kommissionen pumpar nu ut åtta miljoner euro i samma syfte.

Nejsägare fick inte följa med
Även EU-parlamentet brassar på genom att skicka delegationer med enbart jasägare till de nationella parlamenten. Trots att mer än var femte parlamentsledamot i januari röstade nej till konstitutionen, fick inte en enda nejsägare följa med och informera brittiska underhuset om EU-parlamentets hållning i frågan i slutet av januari.
– Beslutet var väldigt konstigt, eftersom det togs utan en normal intern debatt i utskottet, säger danska Lars Pedersen, tidigare koordinator för vänsterguppen GUE/NGL i EU-parlamentets konstitutionsutskott.
– Det är inget tvivel om att budskapet till de nationella parlamenten blir att EU-parlamentets hållning i frågan är en, fortsätter han.
Pedersen tycker att det varit rimligt om nejsägarna fick en av de fem delegatplatserna, eftersom det skulle ha speglat sammansättningen i parlamentet som helhet. Han framhåller att det varit annorlunda om parlamentet haft en lagstiftande befogenhet, men som det är nu så ska de bara framföra sin ”hållning”, som är allt annat än enhetlig.
Utskottet sätter emellertid samman delegationerna med hänsyn till partitillhörighet och inte till hållning i konstitutionsfrågan. Beslutet om att skicka en ja- eller nejsägare delegeras därmed till partierna.
Den massiva jakampanjen i Spanien kommer förmodligen inte att få något motstycke i de flesta av de andra EU-länderna, i och med den större skepsisen. I Bryssel håller man nu på att återhämta sig från chocken efter den överraskande nederländska opinionsmätningen som visade att nejsidan ledde.

Folkomröstning redan i maj
I Frankrike kämpar man mot framväxande skepsis och regeringen vill nu lägga folkomröstningen redan i maj så att nejet inte ska hinna växa sig för starkt. Från början var den franska omröstningen planerad till hösten, men i takt med att nejsidan växt har datumet flyttats bakåt.
Margot Wallström, som är EU-kommissionens kommunikationsansvariga, har beslutat att anlägga en lägre profil än man gjorde inför EMU-omröstningen – framför allt i de skandinaviska länderna. Hennes analys är att kommissionens offensiva hållning då fick medborgarna att bli negativt inställda till EMU, så nu satsar man mer på ”faktaupplysning” istället.
Som det ser ut nu verkar det emellertid inte som att det svenska folkets kunskap i frågan kommer att vara av vikt. Regeringen står fast vid sitt beslut att ta ett parlamentsbeslut i frågan, trots att v och mp förespråkar folkomröstning.