Tema Elektro ligger i skånska Blentarp, strax utanför Sjöbo, och har en handfull anställda. Elektrikerförbundet har enligt egen uppgift försökt få till kollektivavtal med dem sedan 2020, och när konflikten i somras eskalerade till strejk och sympatistrejk från Byggnads skrev Tema Elektro till slut på. Efteråt sade vice vd Lena Nersing i en intervju med tidningen Arbetaren att de hade motsatt sig ett kollektivavtal med Elektrikerförbundet eftersom de redan hade ett avtal med ett annat fackförbund, men ville inte precisera vilket.
Flamman kan nu avslöja att det rör sig om ett förbund registrerat på samma adress som en nära släkting till Lena Nersing, tillika kommunal SD-politiker. Förbundet heter Blå-gul fackförening och registrerades hos Skatteverket först efter att Elektrikerförbundet börjat sätta press på Tema Elektro. De har i skrivande stund inte publicerat någon information om sin inriktning, medlemsantal eller demokratiska struktur. Däremot har det försökt stämma Elektrikerförbundet, med hänvisning till de nya begränsningarna av strejkrätten. Förbundets juridiska ombud i den processen är också hon tidigare sverigedemokratisk kommunpolitiker och kandidat i kyrkovalet.
Dan Holke, mångårig vd och chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, säger att han aldrig stött på Blå-gul fackförening tidigare.
– Det låter som en klart gul fackförening, säger han till Flamman.
Begreppet gul fackförening syftar på ett fack som är bildat eller kontrollerat av arbetsgivaren. FN-organet ILO definierar det som ”ett fackförbund som är begränsat till ett enskilt företag som dominerar eller starkt påverkar det, och därmed begränsar dess inflytande”.
I sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen hävdar Blå-gul fackförening att de tecknade kollektivavtal med Tema Elektro i januari 2020 – omkring ett och ett halvt år innan de fick ett organisationsnummer hos Skatteverket. Därför hänvisar de nu till en omstridd ny lag från 2019. Den innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt att slippa stridsåtgärder om de redan tecknat ett kollektivavtal. Frågan delade fackföreningsrörelsen, och på vissa håll varnades för att lagändringen öppnade för just gula fackförbund som tecknar avtal med nybildade företag och på så sätt skyddar företaget från oberoende, medlemsstyrda fackförbund.
Lena Nersing säger till Flamman att hon eller Tema Elektro inte har något inflytande över Blå-gul fackförening. Hon säger också att de många turerna kring Tema Elektros olika avtal handlar om pensionsvillkor, och att LO:s försäkringslösning ger sämre villkor för hennes anställda.
– Jag vill inte att du citerar mig i tidningen. Svenska Elektrikerförbundet har sagt att de ska skriva nyanserade och neutrala saker om när vi tvingades att göra upp, hur saker och ting förelåg, men det har inte skrivits en rad om det. Så jag litar inte på er journalister, helt enkelt.
Har du eller Tema Elektro kontroll eller inflytande över Blå-gul fackförening?
– Vi har ett avtal med dem, som vi har med Elektrikerförbundet. Det är lite som att fråga om vi har inflytande över Elektrikerförbundet. Nej, det har vi inte, och man ska inte ha det som arbetsgivare heller. Det är en arbetstagarorganisation.
Men andra fackföreningar publicerar sina demokratiska strukturer öppet. Det enda som finns registrerat om Blå-gul fackförening är att den finns på samma adress som en nära släkting till dig.
– Det måste du ta med Blå-gul fackförening. Jag har inget inflytande över den föreningen, jag har inget med den föreningen att göra, förutom att jag har medarbetare som är anslutna till ett kollektivavtal med dem. För att de ville ha det, för att de ville ha bra villkor, vilket de inte kunde få med Elektrikerförbundet. Eftersom hela LO-kollektivet har signat upp för Fora (LO:s pensionsförsäkringslösning, reds. anm.). Där ligger en hund begraven.
Lena Nersing hänvisar upprepade gånger till Blå-gul fackförening, men vill inte ge några kontaktuppgifter till dem med hänvisning till medarbetarsekretess. Hon säger också att påståendet att Blå-gul fackförening är ett gult fack är ”helt absurt”.
– Betyder det att det är fel på en sådan fackförening, om det nu skulle vara en gul fackförening? Men jag har inget inflytande över den. Men om det skulle finnas sådana fackföreningar, vad är problemet med det?
Problemet som brukar pekas ut är att ett gult fack inte kan agera fristående eftersom det styrs eller påverkas av arbetsgivaren.
– Då bör man undersöka också LO-facken, hur influerade de är av sin huvudorganisation. Vad kallas de för, bruna fackföreningar? Om man nu ska ha en färg.
Henrik Junzell, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen, säger till Flamman att han inte känner till Blå-gul fackförening och att Tema Elektro har tecknat sitt avtal med Elektrikerförbundet utan Installatörsföretagen som mellanhand. Därför vill han inte kommentera fallet ytterligare.
Arbetsdomstolen avfärdar Blå-gul fackförenings stämningsansökan med motiveringen att lagen är till för arbetsgivare, inte konkurrerande fackförbund. Men enligt Dan Holke skulle inte heller Tema Elektro kunna driva frågan i det här fallet, eftersom en stridsåtgärds laglighet måste prövas senast tre månader efter att den genomfördes. Strejken på Tema Elektro tog slut den 9 augusti.
Däremot kan situationen med dubbla avtal nu leda till en prövning om vilket avtal arbetsgivaren måste följa. Lena Nersing vill inte svara på om Tema Elektro tänker inleda en sådan process.
– Då är huvudregeln det först träffade avtalet. Då innebär det att arbetsgivaren möjligen kan strunta i avtalet med Elektrikerförbundet när det gäller löner och anställningsvillkor, även om det är fullt giltigt som avtal, säger Dan Holke.
Skulle Tema Elektro då kunna säga att Blå-gul fackförening hade det första avtalet och slippa avtalet med Elektrikerförbundet?
– Ja, det blir i så fall nästa steg. Om Elektrikerförbundet skulle stämma Tema Elektro för kollektivavtalsbrott så skulle Tema Elektro kunna invända att de redan har ett annat kollektivavtal, som tecknats innan. Då får man pröva den frågan. Då blir frågan: är Blå-gul en riktig fackförening, eller något annat?
Svenska lagar är fåordiga om vad som räknas som ett fackförbund. Formellt sett är det enda som krävs att minst två personer bildar en förening och skriver i dess stadgar att de ska tillvarata arbetstagares intressen och verka för bättre villkor. De som oroat sig för gula fackförbund efter lagändringen 2019 har bland annat pekat på det. Men enligt Dan Holke skulle en eventuell prövning av ett fackförbunds ”riktighet” väga in fler aspekter än de strikt juridiska.
– Det har egentligen aldrig riktigt prövats vad det skulle innebära i en sådan här situation, där det luktar som att det är arbetsgivaren själv som ligger bakom. Om man kan leda det i bevis så vore det konstigt om man skulle acceptera det. Men det finns inga rättsfall på det vad jag vet. Vilka krav man kan ställa i en sådan situation har aldrig riktigt prövats.
Blå-gul fackförening uppfyller väl det grundläggande kravet att ha stadgar som säger att de ska tillvarata arbetstagares intressen?
– Ja, förmodligen. Men det skulle nog inte stanna vid en sådan prövning, gissar jag. Om det också framkommer att det egentligen är arbetsgivaren som ligger bakom så skulle man sannolikt inte godta det som facklig organisation som kan teckna kollektivavtal. Då kommer man titta på verkligheten, inte på kartan.
Flamman har sökt Elektrikerförbundet och Blå-gul fackförening genom dess juridiska ombud.
Texten uppdaterades den 4 januari 2022.
Gul fackförening
Fackförening som är styrd eller starkt påverkad av arbetsgivaren och därför inte kan agera oberoende och tillvarata arbetstagares intressen. De är ovanliga i Sverige på grund av den jämförelsevis starka arbetarrörelsen och fackföreningsvänliga lagar. Men de är betydligt vanligare i bland annat sydostasiatiska länder där vänstern är svag, och i auktoritära länder.
Lagändringen 2019
Efter en lång strid mellan Hamnarbetarförbundet, Transport och Sveriges Hamnar om vilket fack som har rätt att företräda svenska hamnarbetare, och om möjligheten att teckna dubbla avtal på samma område, kom LO och Svenskt näringsliv överens om en begränsning av möjligheten att strejka för att undantränga ett redan gällande kollektivavtal. Bland andra Hamnarbetarförbundet och företrädare för syndikalistiska SAC tolkade begränsningen som ett öppnande för arbetsgivarstyrda (”gula”) fackföreningar, som tecknar villkorsdumpande kollektivavtal som sedan inte kan undanträngas av ”riktiga” fackförbund genom strejk. Förespråkarna sade i stället att lagändringen byggde på redan etablerad juridisk praxis om hur undanträngning får gå till, och att den syftade till att hindra fackförbund som strejkar utan att vilja teckna kollektivavtal.
