BOGOTÁ Bianca Jagger, född i Nicaragua och väl bekant med både krigsaggressionerna mot sitt land under Reagan och Bush, som en stark förkämpe för miljön i världen, besökte nyligen norra Ecuador och uttalade sitt stöd för de fyra indianfolken sionas, secoyas, cofanes och huaoranis, i Amazonasområdet.
Provinserna Sucumbíos och Orellana har under flera år utsatts för svår miljöförstörelse av miljarder liter oljespill och giftiga produkter som Texaco öst ut.
Provinsen är ett av Amazonas mest känsliga områden. Förutom att området är rikt på olja på bägge sidor om gränsen Ecuador-Colombia, har samma befolkning anklagat den colombianska och USA:s regering för att från luften förgifta en remsa på fem kilometer som har förstörts av växtgiftet glisofat. Detta används för att bränna kokabladen som växer på den colombianska sidan.
Men glisofatet tränger in på ecuadorianskt territorium med förödande miljökonsekvenser för människor, djur och natur.
För människorättsorganisationer och den colombianska gerillan, som kontrollerar stora delar av området på andra sidan gränsfloden Rio San Miguel, handlar Plan Colombia mer om att lägga under sig oljekällorna och det i dag världsstrategiska sötvattnet än att ta död på kokaodlingarna.
För Bianca Jagger handlar rättegången mot Texaco om ”Ecuadors och Latinamerikas ära som står på spel”. Detta är också ”Seklets rättegång”, där ett oljebolag från USA för första gången ställs inför en latinamerikansk domstol.
– Ecuadors utmaning är att representera hela Latinamerika, förklarade Jagger till nyhetsbyrån IPS’ lokale reporter Kintto Lucas.
– De undersökningar som utförts visar att vad Chevron-Texaco gjort här är ett miljömässigt brott. Oljebolaget måste vidkännas sitt ansvar. Vi måste en gång för alla göra klart att oljebolagen inte kan få fortsätta att utan straff agera som de gjort i utvecklingsländer.
Bondeledaren Luis Yanza anser att tillfället har kommit att visa att även ett litet land kan agera juridiskt ”trots att de framför sig har ett ekonomiskt monster som Texaco”.
Det var den 3 november 1993 som 30 000 ecuadorianska indianer inledde den juridiska tvisten mot USA-bolaget inför en domstol i New York. Men först den 16 augusti 2002 avvisade USA den juridiska klagan mot Texaco.
Enligt USA-advokaten Steven Dozinger, som företräder indianerna, dröjde beslutet nio år på grund av att företaget vägrade att låta sig ställas inför rätta i USA. I USA har dess mäktiga ekonomiska inflytande mindre betydelse än i ett fattigt land som Ecuador som är i behov av alla arbetstillfällen och där det är lätt att både muta de väpnade styrkorna som rättsväsendets tjänstemän.
Nu har hovrätten i Sucumbio tagit upp målet och ålagt Chevron-Texaco att acceptera Ecuador som plats för rättegången. Domstolen har också gjort klart för Texaco att bolaget är tvingat att betala det eventuella straff som den ecuadorianska domstolen dömer.
– Skadorna av gifter och oljeutsläpp har inverkat på alla, flora och fauna, människor och djur som har dött i hundratal, säger Toribio Aguinda, ledare för ursprungsfolket cofán.
