Artikeln ”Israels regim styr svenska medier” skrevs av me­dieforskaren Johannes Wahlström, som tidigare i Ordfront Magasin bland annat beskrivit hur USA och andra västländer, däribland Sverige, låg bakom och finansierade den så kallade Orange revolutionen i Ukraina 2004. Redan då utsattes Ordfront Magasin och Johannes Wahlström för kritik.
Wahlströms artikel denna gång handlade om hur Israel under organiserade former påverkar medierna, även de svenska. Journalisten Peter Löfgren reagerade mot att hans uttalande om att ”Israel är en demokrati” men att arbeta på de ockuperade områdena var ”som att arbeta i en militärdiktatur”, i Ordfrontsartikeln blev till ”Att arbeta i Israel är att arbeta till hälften i en demokrati och till hälften i en militärdiktatur”. DN:s Lotta Schüllerqvist ansåg att hon hade tillskrivits åsikter hon aldrig haft och att kontentan av artikeln blev att hon framstod som ”ett lättmanipulerat mähä” och hennes arbetsgivare som ”en räddhågad förtryckare som låter utomstående intressen styra nyhetsrapporteringen”. Efter denna kritik valde Berggren att helt ta avstånd från artikeln, som enligt honom hade mist sin trovärdighet.
Artikeln följdes av ett angrepp på Ordfront från Lars M Andersson och Henrik Bachner (A&B). På Expressens kultursida skrev de att Ordfront torgför antisemitism och som bevis anfördes bland annat en artikel ur Ordfront Magasin från 2000 om gamla testamentet, skriven av Eva Moberg.

”Antidemokratiska böjelser”
A&B sade sig inte hysa något hopp om att Ordfront skulle ”vädra ut den antisemitiska stanken”. I stället vände de sig till den ”demokratiska vänstern” och vädjade om att den skulle protestera mot ”Ordfronts antidemokratiska böjelser”. Kritiken tillbakavisades av Johan Berggren som menade att A&B i själva verket ägnade sig åt att ”trivialisera den antisemitism som faktiskt finns”. På det replikerade A&B att Berggren orerade om ”lögn och förtal” och för att understryka sin fördomsfrihet hänvisade de till ”sin egen favoritjude” (oklart vem det skulle vara).
Den efterföljande debatten har varit lika oförsonlig med bland annat hårda angrepp på Wahlström. Journalisten och medlemmen i Ordfronts redaktionsråd, Gellert Tamas, skrev bland annat en guilt by association-artikel på DN:s kultursida, där han kopplade samman Wahlström med en, enligt Tamas, antisemitisk jude. Den artikeln skall Wahlström nu PO-anmäla.
– Wahlström ville med sin artikel lyfta fram den kampanj mot medierna som bedrivs av proisraeliska kretsar, säger Stefan Hjertén, Västasienskribent på TT.
Enligt Hjertén finns det en organiserad kampanj från israeliska utrikesdepartementet på det sätt som beskrivs i Ordfrontsartikeln. Han betonar att det rör sig om en helt legitim men samordnad lobbykampanj, märkbar även i Sverige.
– Varje gång vi inte beskriver palestinier som terrorister hör folk av sig.
Enligt TT:s redaktionschef Mats Johansson har nyhetsbyrån också nödgats göra viss research om lobbyisternas ibland samordnade försök att påverka TT:s Västasienrapportering.
Hjertén pekar också på ett mer subtilt sätt att bidra till obalans i rapporteringen om Israel/Palestinakonflikten i bland annat svenska medier. Det handlar till exempel om att israeliska illdåd ofta får en förklaring (vedergällning, etcetera) medan palestinska våldshandlingar framstår som obegripliga. Det finns också ofta en stark identifikation med den ena sidan. Israeliska offer får till exempel ibland namn eller till och med ansikte i medier medan palestinska offer överlag anonymiseras.
Här handlar det om rasistiska och koloniala attityder visavi palestinier som finns inlagrade i den västerländska kulturen och som därför är omedvetna och oåtkomliga för många journalister som rapporterar från Västasien.