Tio mord, två bombattentat med dussintals skadade, femton väpnade rån. Det är de brott som Beata Zschäpe åtalas för. Zschäpe är den enda överlevande i den nazistiska terrorgruppen NSU (Nationalsozialistischer Untergrund) som lyckades operera ostört i Tyskland under sju års tid. 2011 uppdagades gruppens aktiviteter efter ett sista misslyckat bankrånförsök.

Många misstag

Sedan dess har hela Tyskland frågat sig hur den högerextrema terrorgruppen kunde gäcka polisen i alla dessa år, trots att säkerhetspolisen redan tidigt verkade veta att NSU fanns. Polisen utgick i stället ifrån att våldsdåden stod i samband med uppgörelser mellan kriminella invandrargäng.
Trots alla misstag är det inte någon myndighet som ska stå till svars i den rättegång som är en av de mest uppmärksammade, och mest kaotiska, i tysk efterkrigshistoria. Rättegången skulle inledas för länge sedan, men bristfällig organisering har gjort att den fick skjutas upp. Senast när det visade sig att domstolen i München inte hade tänkt på att bereda tillräckligt många platser i rättssalen åt offrens anhöriga och utländsk media. Framför allt turkiska medier bevakar rättegången intensivt, eftersom de flesta av nazisternas offer var turkiska invandrare.
På väg mot rättegången visade en av de medåklagade, som misstänks för att ha stött terrorgruppen, långfingret åt ett hundratal demonstranter utanför domstolsbyggnaden. Tumult utbröt och kravallpolisen bar iväg främst kvinnliga demonstranter.

Brev från Breivik

Zschäpe har under häktningstiden fått beundrarbrev från norske massmördaren Anders Behring Breivik. Zschäpe har hittills inte visat tecken på att lyssna på Breivik som tydligen uppmanat henne att använda rättegången som ett forum för att sprida propagada. Hon tiger. Men hon passade ändå på att göra en politisk markering: Hennes advokater valdes knappast slumpvis, deras namn Heer, Stahl och Sturm påminner på ett obehagligt sätt om de tyska nationalsocialisternas historiska språkbruk.
Innan rättegången knappt hade öppnats ställdes den in igen – olika försvarsadvokater hävdade att flera domare i juryn skulle kunna vara jäviga. Bland annat påpekades i sammanhanget att Zschäpes advokater diskriminerades när de till skillnad från domstolspersonalen kroppsvisiterades av säkerhetsvakter på väg till rättssalen. Domstolen valde,  för säkerhets skull, att skjuta upp rättegången till den 14 maj.
Bland offrens ditresta anhöriga var besvikelsen stor.
”Många anhöriga har redan tappat tilltron till rättsstaten”, sade en advokat, Angelika Lex, till tidningen Neues Deutschland, och undrade om det här skulle ge dem tron tillbaka.