Premiärminister Recep Tayyip Erdoðan lockade sympatier när han vid ett toppmöte i Davos skällde ut Shimon Peres och krävde att få ”one minute” på sig att få tala till punkt. Det har blivit ett stående skämt som återaktualiserats.
– En varningssignal har skickats ut. Vid valurnorna har folket sagt ”one minute”, och bett AKP sansa sig, säger Güneri Civaoðlu på tidningen Milliyet.
Rädsla för islamisering
AKP har tappat nära åtta procents stöd jämfört med parlamentsvalen 2007. Det radikala fackförbundet DISK har åsikter om AKP:s tillbakagång.
– Privatiseringar, brott mot föreningsfriheten genomförs och korruption blomstrar, medan jämlik och rättvis social hjälp har ersatts med en allmosekultur. Valresultaten visar att regeringen har blivit varnad, säger DISK-ledaren Süleyman Çelebi till nyhetssidan Sol.
Kakabaveh berättar för Flamman att väljare också skräms av AKP:s religiösa sida.
– Människor är rädda för det här med religionen. Det har blivit ett mer religiöst samhälle. De sekulära vill inte ha med religionen i sin vardag, berättar hon. Det finns fler moskéer än skolor i varje område i Turkiet, fortsätter Kakabaveh.
Kurderna väljer bort AKP
Den kurdiska vänsterrörelsen Demokratiska samhällspartiet (DTP) lyckades vinna i flera tidigare AKP-styrda regioner. Detta är en enorm prestigeförlust för Erdoðan som innan valet deklarerade att storstaden Diyarbakir stod högt upp på AKP:s önskelista.
Där vann DTP en förkrossande seger, precis som i övriga områden där DTP haft majoritet tidigare.
Framgångarna har kommit trots problem, något som Kakabaveh vittnar om.
– Hela processen var väldigt spänd. Det är absolut inte demokratiskt när det till exempel finns mer än 25 poliser i varje vallokal, säger hon.
Kakabaveh pekar även på att valproceduren försvårats i de vallokaler hon besökt där majoriteten varit kurder.
– Det handlar inte om vad en soldat gör, det handlar om en mentalitet. Den är aggressiv och chauvinistisk, säger Kakabaveh och tillägger att problemet är på systemnivå.
CHP-vänstern i nyckelstäder
I Istanbul och Ankara överraskade kemalistiska Republikanska folkpartiet (CHP) genom att nominera två vänsterinriktade kandidater. Partiet har annars letts i nationalistisk riktning av CHP-ledaren Deniz Baykal. Då Ankara-kandidaten Murat Karayalçýn och Istanbuls Kemal Kýlýçdaroðlu gjort bra ifrån sig, dock utan att vinna, finns det hopp om att den interna oppositionen nu ska sätta press på Baykal.
Vänsterfalangens valframgångar tycks ha haft en viss effekt på partiledaren. Tidigare har Baykal slagit hårt mot all opposition inom partiet. Nu är det en mildare partiledare som talar, särskilt när ämnet gäller om huruvida Kýlýçdaroðlu kan ta över efter Baykal. Men en vänsterutveckling är allt annat än självklar menar Kakabaveh.
– Vissa ledamöter ligger längre ut på vänsterkanten, men det finns inga som kan bryta helt. Det är alltid bra att det finns vissa radikala, men frågan är om det är tillräckligt för att vrida om ett parti och ett helt politiskt system i rätt riktning. Jag är politiker, men också realist. Det går ju att lova mycket, säger hon.
