Omfattande protester har blivit det folkliga svaret på kung Gyanendras försök att förbjuda demonstrationer och offentliga möten i Nepal. Aktivister från flera olika partier har fängslats och i huvudstaden Kathmandu hålls militära trupper redo för att kunna sättas in mot demonstranter.
Läget i Nepal har länge varit oroligt, och de senaste sju åren har inbördeskrig pågått. Situationen har trappats upp successivt det senaste året, efter det att kungen i oktober 2002 avsatte den demokratiskt valde premiärministern Sher Bahadur Chand och ersatte honom med den lojale Lokendra Bahadur Chand.
Draget mötte protester från alla stora partier i landet, och kallades för brott mot konstitutionen. I maj ersattes Chand av Surya Bahadur Thapa, också han kungens man. Det skedde under en period då landet var på väg att stabiliseras. Den maoistiska gerillan deltog i fredssamtal, och de fem stora politiska partierna hade enats runt processen för hur nyval skulle kunna hållas. Kungens drag kallas av det största partiet i landet, Nepals kommunistiska parti (CPN–uml), i ett uttalande för ”ett förräderi mot demokratin”.
De fem största partierna har nu gått samman i en gemensam front för att pressa kungen att återgå till en demokratisk ordning för landets styre.
Tillsammans har man organiserat demonstrationer som samlat tiotusentals deltagare vid flera tillfällen och forcerat de militära säkerhetsavspärrningar som uppförts på olika platser i Kathmandu. Vid flera tillfällen har demonstranterna mötts av våldsamma attacker från polis och militär, och nästan två tusen personer har fängslats, inklusive fackliga ledare, kvinnoaktivister och partiföreträdare. Folkfronten fortsätter dock med protestmarscherna och meddelar att man inte kommer att låta sig stoppas av repression. ”Den folkliga rörelsen för demokrati segrade förra gången, och nu inleds fas två i striden för demokrati i Nepal” skriver Nepals Kommunistiska parti i ett uttalande.
