Det finns ett begrepp som kallas apofeni, den mänskliga förmågan eller tendensen att se mönster i slumpmässig information. Detta begrepp utgör försåtsmineringen när Mattias Göransson, journalist och chefredaktör för reportagemagasinet Filter, i juni/juli-numret skildrar ubåtsjakten hösten 2014.
Den som följt debatten om ubåtarna sedan 1980-talet vet att sanningen är att vi inte vet vilka som kränkt våra vatten och i de flesta fall inte ens om vi varit kränkta. Men vi vet nästan att Nato-ubåtar faktiskt varit här, förutom U137, naturligtvis.
När fakta granskats har ubåtstorn visat sig vara kobbar, ”ljuden” var sillstim eller minkar. Det vi säkert vet av historien är att generalerna och de upphetsade rösterna haft fel.
Så hur var det då med ubåtarna i höstas? Mattias Göransson plockar effektivt isär hela konstruktionen av höstens ”ubåtshändelser”.

Egentligen är ingen säker på någonting. Någon hade sett någonting från en höjd på mycket långt avstånd som såg ut som ett ubåtstorn. Men så var det ju oron i omvärlden. Rysslands aggression oroar med rätta och styr tanken. Plötsligt kommer 1980-talets idéer om spetznasförband i svenska skärgården upp i tidningsartiklarna igen, Niklas Svensson hovrar i en helikopter över stålgrå fjärdar och det blir sjukt bra bilder. Suggererade av detta spektakel börjar människor se saker. Några ser ”svartklädda grodmän” i skärgården. Att det senare visar sig vara en vanlig snubbe som är ute och fiskar är en annan sak. Dementierna får inga löp. Public service hakar på och de röster som påminner om 1980-talets kollektiva psykos sätts på andra uppgifter.
När man läst framstår det som att vi verkligen har ett problem: en krigsmakt som fabricerar bevis som sprids till medier och sedan drar den mediala cirkusen igång. Medier spelar ivrigt med utan källgranskning och maktanalys.
Hur kommer sig att de största ubåtsjakterna alltid dyker upp mitt i budgettider? På 1980-talet kallades de rent av budgetubåtar. Klarlagt är att de leder till ökade anslag – varje gång.
Till slut, när jakten avslutats i oktober 2014 står den pensionerade ubåtsjägaren Olof Kviman i sitt hus vid Stockholms inlopp och ser ett ubåtstorn i kikaren. Via Dagens Nyheter blir han rikshjälte när han äntligen ser vad han alltid letat efter: en apofenisk ubåt.