Nästan hälften under 35 år tycker att en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen är viktig för jämställdheten.
Man brukar säga att svenskar är bäst i världen på jämställdhet. Alla vill ha jämställdhet på arbetet och i familjen, men vad händer i praktiken? Trots alla ideal om jämställdhet är verkligheten fortfarande ganska ojämställd. Män tar ut betydligt mindre av föräldraledigheten än vad kvinnor gör i dag, är mer sällan hemma med sjuka barn och går sällan ned i arbetstid för att familjen ska klara av vardagslivet. År 2013 tog genomsnittsmamman ut tre gånger så många föräldradagar som snittpappan. Varje år ökar uttaget bland männen en del, men om utvecklingen fortsätter i den här takten kommer det att dröja ungefär 80 år innan mammor och pappor delar lika. Dessa tre områden utgör de största hindren för jämställdhet på arbetsmarknaden och kan få följder som lägre lön och pension samt sämre karriärmöjligheter för kvinnor.
 
TCO har genomfört en färsk undersökning i samarbete med Novus för att ta reda på vad de under 35 år, som är de som i första hand står på tur att bli föräldrar eller har småbarn, tycker om en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen. Nära hälften, 47 procent, av alla unga vuxna tycker att en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen är viktig för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Nästan 10 procent av de unga vuxna har ingen uppfattning i frågan. Medan bara 35 procent av de som är över 35 år anser att det är en viktig jämställdhetsreform.
Allra störst uppslutning för en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen finns bland kvinnorna under 35 år. Av dem är det över hälften som anser att det är viktigt. Men även bland män under 35 år är uppslutningen för detta större än bland både kvinnor och män som är 35 år eller äldre.
 
Det är nu dags för politiken att ta rygg på de familjer som redan delar jämställt på föräldraledigheten och alla de blivande föräldrar som ser detta som en möjlighet till ökad jämställdhet. Därför vill TCO främja ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen genom att öronmärka en tredje månad i föräldraförsäkringen. På så sätt kan vi öka jämställdheten i arbetslivet.
 Enligt SCB:s senaste tidsanvändningsundersökning lägger kvinnor och män ungefär lika mycket tid på arbete. Den stora skillnaden ligger i att män förvärvsarbetar mer medan kvinnor gör mer av det obetalda arbetet. Fortfarande står kvinnor för över hälften av det obetalda arbetet i hemmet och detta grundläggs under föräldraledigheten.
Genom att mammor är hemma med barnen betydligt längre under föräldraledigheten och sedan oftare går ner i arbetstid under förskoleåren är de mer frånvarande på arbetsmarknaden än vad pappor är. Det är värt att upprepa att det kan missgynna kvinnor när det gäller både löneutveckling, pension och möjligheter till karriärutveckling.
Grunden för en mer jämställd arbetsmarknad läggs genom att mammor och pappor tar lika stort ansvar för sina barn. Det gör alla, både föräldrarna och Sveriges ekonomi, till vinnare.