I somras sade EU-parlamentet, med knapp majoritet, nej till EU-kommissionens nya upphandlingsdirektiv, vilket ledde till förlikningsförhandlingar med ministerrådet.
Eftersom offentlig upphandling omsätter cirka 400 miljarder per år i Sverige, är tolkningen av gällande lag av politisk betydelse – ska en upphandlare ha möjlighet att förutom pris ställa sociala eller miljömässiga krav på entreprenören?
EU-kommissionens tidigare förslag, som stöddes av alla länder i rådet utom Sverige, ville inskränka den möjligheten med ett villkor om att det måste finnas en ekonomisk nytta med detta – som ska tillfalla upphandlaren.
Europafacket, miljörörelsen och EU-parlamentet ville ha en bredare definition som också innefattar mer allmän samhällsnytta – därigenom kan exempelvis miljöfrågan inräknas.
Kommissionen och rådets tidigare förslag betydde också – vilket är mycket ovanligt i EU-sammanhang – ett underkännande av EG-domstolens tidigare praxis.
I förra veckan avslutades förlikningen och i resultatet står nu uttryckligen att praxis skall fortsätta gälla.
Exempelvis finns en tidigare dom kring upphandling av busstrafik i Helsingfors – där domstolen gav staden rätt att ställa miljökrav kring avgasutsläpp.
Överenskommelsen ses som en viktig seger hos Europafacket. För att gälla ska den nu accepteras av parlamentet och ministerrådet var för sig.