Malariamedicinen klorokinfosfat, virusbromsande Remdesivir, hydroxiklorokikn och hiv-läkemedel för att bromsa covid. Rader av Viagra, både äkta och kopierade preparat. Andra potensläkemedel och bantningspiller i mängder. Det är vad icke godkända nätapotek skyltar med på sina hemsidor, köp som bara är ett klick bort.
– Om du googlar Tramadol, Viagra eller covidvaccin får du ju upp hur många svar som helst. Det här är ett jättestort problem och en svart marknad som är bra mycket större än den omsättning som droghandeln utgör. Man riskerar inte bara själv att bli sjuk utan gynnar också en internationell kriminell verksamhet. Det handlar inte bara om en själv, säger Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lunds universitet.
Hon leder flera tvärvetenskapliga forskningsgrupper som fokuserar på förfalskade läkemedel.
Susanne Lundin har arbetat med ett flertal enkäter till allmänheten det senaste året för att undersöka i hur hög utsträckning svenskar riskerar att köpa covidskydd, som munskydd och mediciner, som inte fungerar av illegala nätapotek, och hur benägna konsumenterna är att kontrollera huruvida sajten är legitimerad eller inte. Enkäterna visade att det fanns en risk för att drygt en miljon svenskar har konsumerat på illegala sajter.
– Människor letar efter skydd och hjälp och då ökar så klart försäljningen av apoteksvaror och läkemedel. Och då ökar givetvis försäljningen på den svarta marknaden också, säger Susanne Lundin.
Det senaste året har varit ett rekordår för näthandel inom apoteksförsäljning. De lagliga och av Läkemedelsverket godkända nätapoteken – som Apotea, Meds och Apohem – har ökat sin omsättning med hundratals miljoner. Även om det inte finns exakta siffror på hur stor omsättningen är inom den illegala nätapotekshandeln, menar Susanne Lundin att det går att förutsätta att de ökar när de legala nätapoteken ökar.
På den illegala läkemedelsmarknaden är det framför allt tre typer av produkter som cirkulerar: förfalskade läkemedel som ofta är piratkopior på kända läkemedel, spetsade läkemedel som påstås vara naturliga och ofarliga men som inte sällan innehåller farliga substanser, och verkningslösa, som inte ger någon behandling alls.
Men det som svenska Tullverket i första hand tar i beslag är narkotikaklassade läkemedel som är köpta för missbruk.
– Det är det vi ser i tullbeslagen. Eftersom vi har subventionerade läkemedel i Sverige så är det inte de som medicinerar för sjukdomar som köper illegalt i första hand, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.
Han arbetar tillsammans med polisen, Tullverket och Interpol med de illegala läkemedlen. Under det senaste året har också han konstaterat nya trender.
– Det vi sett under pandemin är att illegala nätapotek har anpassat sig efter en ny marknad och att tullbeslagen fått väldigt mycket falska munskydd och självtester, berättar Martin Burman.
Problemet med falska munskydd och självtester är i första hand att de inte gör det de utger sig för att göra, men behöver inte vara skadligt i sig. Värre är det, enligt Martin Burman, med de olagliga bantningsläkemedel som cirkulerar på den illegala marknaden.
– De är farligast, för de har ofta svåra biverkningar. Generellt är det faran för konsumenterna som är det största problemet. Det kan ha blandats hej vilt med olika substanser. Får man en biverkning gäller heller inga försäkringar eller skydd.
De flesta av de illegala nätapoteken har sin bas utomlands, ibland med en mellanhand i Sverige, och är skapade av olika typer av kriminella nätverk eller företag. Webbsidorna har många kloner och många adresser. Enligt Martin Burman visade en amerikansk undersökning 2014 att 97 procent av alla webbsidor som sålde läkemedel var olagliga. Bara tre procent var riktiga apotek.
– Men sedan finns det lagliga utländska apotek också, som också kan vara på svenska och där läkemedel skickas från Spanien eller England. Eftersom vi har fri rörlighet på varor inom EU så är det formellt sett lagligt. De får dock egentligen inte sälja läkemedel till Sverige som inte är godkända här, men det har förekommit, berättar han.
Enligt Martin Burman är det svårt att bedöma exakt hur stor omsättningen är för de illegala nätapoteken i Sverige, eftersom att de inte redovisar här. Men enligt Susanne Lundin på Lunds universitet är det tydligt att förfalskade läkemedel är ett växande globalt fenomen där spridningen på internet gör att svenskar är särskilt sårbara.
– Det är väldigt vanligt att köpa illegal medicin, och i Sverige konsumerar vi det mesta digitalt. Det är en bärande orsak till att detta har växt så mycket här, vi är så otroligt digitaliserade.
Hon menar också att det inte är så märkligt att vi har sett en stor ökning av handeln från illegala nätapotek det senaste decenniet.
– När apoteksmonopolet upphörde och apoteken privatiserades gick det snabbt över till digital handel. I och med att apoteken privatiserades får man en situation där konsumenterna blir osäkra kring apotek som utger sig för att vara äkta. Annars hade man ju bara haft ett apotek att handla från, säger hon.