I helgen hölls en nordisk konferens om uranvapen i ABF-huset i Stockholm. Utarmat uran används på ammunition och som förstärkning av stridsvagnars pansar. Första gången vapnen användes i stor skala var under Gulfkriget. Sedan dess har de brukats bland annat på Balkan i slutet av 1990-talet och under Irakkriget. I de områden där uranvapnen använts har man kunnat se ovanliga hälsoproblem.

Belgien först med förbud
– Det rör sig till exempel om normalt väldigt sällsynta cancerformer som plötsligt blivit vanliga i vissa områden, eller att barn och unga får cancersorter som annars bara drabbar äldre, säger Ria Verjauw, fredsaktivist från Belgien och föreläsare på seminariet.
Belgien är först i världen med att förbjuda uranvapen. Lagen omöjliggör investeringar i uranvapen och inom tre år ska landets lager av ammunition med uranvapen förverkas. Ria Verjauw hoppas att Sverige ska följa Belgiens exempel. Men hittills har frågan inte uppmärksammats särskilt mycket. Tvärtom har Sverige tidigare lagt ned sin röst när FN:s generalförsamling röstat om att utreda vapnens skadeverkan.

Missbildningar och cancer
Det som gör uranvapen så lömskt är att det drabbar över mycket lång sikt.
Det radioaktiva dammet ligger kvar även efter att ett krig upphört.
– Hur länge vet ingen riktigt, men det kan röra sig om tusen år, säger Ria Verjauw.
I framför allt Irak har många barn fötts med stora missbildningar, som ett stort öga mitt i pannan, eller avsaknad av armar och ben.
Det är svårt att få fram övergripande statistik, men en undersökning från Falluja Hospital som Huffington Post (USA) publicerade nyligen kan ge en fingervisning: I september i år föddes 170 barn på sjukhuset, 75 procent av dem hade någon typ av missbildning. 24 procent dog under sin första levnadsvecka. Det kan jämföras med augusti 2002, innan invasionen av Irak, då totalt 530 barn föddes, sex av dem dog inom en vecka och bara ett var missbildat.

Uran i Sverige
Det har även förekommit missbildningar hos barn till amerikanska soldater som tidigare tjänstgjort i områden där uranvapen använts.
Efter kriget i Kuwait uppträdde det så kallade gulfkrigssyndromet hos en stor del av de amerikanska soldaterna. Syndromet är ett samlingsnamn på en rad fysiska och psykiska symtom. Orsaken är inte helt klarlagd, men exponering för utarmat uran är en teori som lagts fram från flera håll.
– Vi som arbetar med de här frågorna har stöd av den amerikanska militärens fackförbund. Soldaterna är oroliga för sin hälsa, säger Doug Weir, från International Coalition to Ban Uranium Weapons (ICBUW) i England.
Utarmat uran är en biprodukt av det uran som används vid kärnkraftsreaktorer. Sverige har urantillgångar, men inga urangruvor. Däremot har ett antal företag har fått tillåtelse till prospektering, trots att de flesta kommuner hittills ställt sig negativa till brytning. Doug Weir varnar för de konsekvenser för miljö och hälsa som uranbrytning kan innebära.
– I samma ögonblick du gräver upp uran har du ett hälsoproblem. Det har vi sett i till exempel Kazakstan och andra före detta Sovjetstater, men också i Navajoområdet i USA.