Det var i juni som Edward Snowden, förre detta konsult åt USA:s nationella underrättelsetjänst NSA, läckte ut hemligstämplade dokument till den brittiska tidningen The Guardian. Tack vare Snowden kunde det avslöjas att NSA systematiskt har kunnat spana på otaliga internet- och mobiltelefonanvändare.
Visserligen har många kritiserat USA och dess underrättelsetjänst NSA för att kränka så pass många människors privatsfär. Länder som Belgien, Frankrike och Spanien har under de senaste veckorna kallat USA-ambassadörerna till samtal. Men NSA-skandalen har hittills ändå inte föranlett någon större proteststorm i Europa.
När det så småningom avslöjades att NSA också hade avlyssnat statscheferna i Brasilien och Mexiko togs detta rätt så lugnt av regeringscheferna för de flesta EU-länderna. Man kände sig förmodligen inte utsatt för samma behandling av sin främsta allierad USA.
Övervakades i tio år
Men tonläget hårdnade påtagligt när det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegels i förra veckan avslöjande att ingen mindre än Tysklands regeringschef Angela Merkel har avlyssnats av NSA, i över tio år. Tidningen Wall Street Journal kompletterade något senare med uppgiften att omkring 35 ledande politiker i USA-allierade stater hade övervakats av NSA. Detta pågick tills presidenten personligen stoppade sådana spaningar när han ”i somras” fick reda på detta. Den tyska kvällstidningen Bildzeitung gick längre och hävdar att Obama år 2010 faktiskt hade informerats om detta – utan att se något problem med det hela. Det sistnämnda har visserligen bestämt förnekats av chefen för USA:s underrättelsetjänst NSA, men Obama ville i en intervju med tevekanalen ABC inte ens kommentera nyheten om att Merkels telefoner hade avlyssnats.
Straffa USA
Sedan det har blivit känt att inte ens Merkel gick säker för NSA, har tonläget alltså blivit hårdare. En kuriös nyhet i sammanhanget är att polisen i Italiens huvudstad i förra veckan ökade sina personkontroller i närheten av USA-ambassaden. Enligt nyhetsbyrån ANSA finns också ”antisabotagespecialister” på plats. Också tyska medier betecknade USA:s ambassad i Berlin som en ”spioncentral”. På måndagen tvingades USA:s regering ta emot en EU-delegation för att diskutera NSA-skandalen. Senare i veckan väntas också en tysk delegation anlända i Washington.
Kan det finnas möjligheter att dessa besök får några märkbara politiska konsekvenser? Det är inte särskilt sannolikt. Olika europeiska vänsterpartiers krav, som går ut på att straffa USA, till exempel genom att stoppa det nya frihandelsavtalet mellan USA och EU eller genom att bevilja avhopparen Edvard Snowden asyl, har ingen bredare politisk förankring.
Men de allt skarpare internationella protesterna, inte minst från tämligen tunga USA-allierade som Tyskland och Frankrike, har åtminstone haft en effekt. USA:s senat meddelade på måndagen att man nu kommer att inleda en ”helomfattande undersökning”. Fast bara om NSA:s spanande på ledande politiker i ”allierade stater” – övervakningen av data- och telefonitrafiken i andra länder verkar i sig inte vara något problem.