USA:s kongress antog i fredags beslutet att fördubbla antalet USA-militärer i Colombia från 400 till 800. Samtidigt utökas också antalet ”entreprenörer” från 400 till 600. Det militära anslaget för år 2005 utökas till från 532 till 680 miljoner dollar varav hundra miljoner går direkt till den nuvarande militäroffensiven ”Plan Patriota”.
BOGOTÁ De så kallade ”entreprenörerna” utgörs i klartext av underrättelseagenter och före detta officerare, nu anställda av legoknektsbolag som DynCorp i tjänst hos Pentagon. USA:s, Colombias och den internationella människorättsrörelsen rasar och talar om hur Bushadministrationen tar ett mycket farligt steg. Detta kan bli dess andra Vietnam, fast nu på den egna ”bakgården”.
Beslutet är en del av försvarsdepartementets budget för år 2005 och har ratificerats i både underhuset som i senaten och sammanjämkades slutligen i fredags. Förslaget ska nu formellt godkännas i kongressen för att därefter få sin slutgiltiga välsignelse och sanktionering av president Bush.
Beslutet välkomnades av Colombias president Alvaro Uribe, vars popularitetssiffror är sjunkande. Han har gjort minst tio resor tur och retur Bogotá-Washington de senaste två åren och är en av de få presidenterna i Latinamerika som stödde Bushs Irakockupation, vilket nu betalas.
Det var först i maj i år som det stod klart att den största militära operationen någonsin under det 40-åriga inbördeskriget hade dragits i gång redan i januari under befäl och överinseende av USA-officerare. Cirka 17 000 colombianska soldater genomför sedan tio månader ”Plan Patriota” som syftar till att försvaga för att definitivt besegra Farc-gerillan i södra Colombia. Dagliga bombningar pågår av förmodade gerillakoncentrationer. Därför har Bush begärt ökade militära anslag samt en fördubbling av antalet USA-militärer som ska sättas in i denna gigantiska militäroperation.
Underhuset var i början kallsinniga till förslaget på en utökning av antal USA-soldater men gick med på ytterligare hundra män. General James Hill, chef för USA:s Södra Kommando, gick till offensiv och hävdade att det inte skulle räcka med detta antal för att utdela ett ”nådaskott mot Farc”.
Kriget har heller inte gått särskilt bra och efter sju månaders strider kom den första krigsrapporten från general Reynaldo Castellano som tillstod att de egna förlusterna var höga. Flera medier i Colombia, som den ansedda veckotidskriften Semana, uppgav nyligen att stridsmoralen hos de colombianska infanteristerna är mycket låg och berättar om hur rena slagsmål brutit ut när en helikopter skulle transportera soldater tillbaka till Bogota. De flesta av dessa elittrupper som gjort en period i djungeln vägrar att åka tillbaka, en uppgift som till och med överbefälhavaren Alberto Ospina bekräftade.
De nya USA-trupperna ska utgöra ”logistiskt stöd”, ”länkar” och ”ögon” för de colombianska trupperna. Det var bland annat som ”ögon” som fyra före detta officerare från USA:s Vietnamkrig sköts ned i länet Caquetá i februari förra året. En av dem sköts när han vägrade lämna platsen. De tre övriga befinner sig i dag, tillsammans med ett 60-tal colombianska officerare, som krigsfångar hos gerillan.
Den dåvarande högste chefen för de colombianska styrkorna, Jorge Enrique Mora, uppgav i massmedia att de tre var ute på ”underrättelseuppdrag” över historiska gerillaområden. De tre var anställda som ”entreprenörer” för USA-företaget California Microwave Systems Inc, ett företag knutet till Pentagon och som är experter på sofistikerad avlyssning. Denna verksamhet kommer att intensifieras enligt general Hill för att avlyssna gerillans kommunikationer.
Frida Ghitis på dagstidningen Los Angeles Times frågade sig strax efter nedskjutningen i en krönika hur allmänheten kommer att reagera ”när den informeras om att USA-blod flyter i Colombia? Kommer de att jämföra det med Somalia eller Vietnam?” Sammanlagt har 17 USA-soldater dödats under de fyra åren av ”Plan Colombia”, enligt Washington Post från den 16 juni i år. Men general Hill försäkrar att USA-trupperna inte kommer att sättas in i strid med gerillan.
Organisationen Centro para las Políticas Internacionales, CIP, och dess ordförande Adam Isacson är starkt kritisk mot beslutet.
– Det är nu viktigare än någonsin att kongressen, NGO:s och massmedia uppmärksammar de otal signaler som visar att vi fortsätter in på fel väg. Colombia har hela den nödvändiga potentialen för att involvera oss djupt [i kriget]. Det skulle inte vara alls märkligt att administrationen återvänder [till kongressen] för att få grönt ljus för att skicka mer trupper.
