Under lång tid har Hillary Clinton och Rudy Giuliani varit favoriter för att bli demokraternas respektive republikanernas presidentkandidater. De har haft stora ekonomiska resurser, bra opinionssiffror och stöd av de mäktiga etablissemangen i respektive parti. Men när väljarna i de första delstaterna började rösta på vem de egentligen vill se som presidentkandidat förlorade favoriterna.
NEW YORK. Många av de donatorer och politiker som trodde att de hade satsat på en vinnande häst, står nu som spelare på travet som ser den förväntade vinnaren galoppera från start.
För Rudy Giuliani kan valkampanjen i praktiken redan vara över. Den tidigare borgmästaren från New York har fått utstå en kaskad av kritik för allt från tvivelaktiva affärsbekanta till sitt privatliv, vilket har lett till ett fritt fall i opinionsmätningarna. Möjligen kan Giuliani komma tillbaks i primärvalet i Florida i slutet på januari, men sannolikt kommer den möjligheten för sent.
Kristna trötta på de styrande
De republikanska väljarna har haft svårt att finna en kandidat att stödja. Flera favoriter har tappat tidigare starka positioner. Kanske öppnar det för den 71-årige veteranen och senatorn John McCain från Arizona. Men även McCain har svaga punkter. Hans kampanj saknar ekonomisk styrka. Dessutom har han inte spelat på främlingsfientligheten mot de miljontals immigranter utan tillstånd som arbetar i USA. Medan de andra republikanska kandidaterna fiskar i främlingsfientlighetens mörka vatten, med krav på stängsel och murar vid gränsen mot Mexiko och utvisning av de papperslösa, har McCain försökt nå politiska uppgörelser i senaten för att lösa problemen. Det kan straffa sig senare i kampanjen.
Den tidigare batistpastorn Mike Huckabees vinst i Iowa visar att många konservativa kristna väljare är trötta på dem som styr i republikanerna.
Partiet har länge byggt på en allians av evangeliska kristna väjare som, liksom Huckabee, är emot darwinism, abort och rättigheter för homosexuella, en nykonservativ strömning som vill minska skatterna, rasera det som är kvar av välfärdsstat och gynna storföretagen samt militära hökar som har drivit på kriget i Irak. Denna allians ser nu ut att krackelera vilket stödet för Huckabee visar. Guvernören från Arkansas angrips öppet av de nykonservativa som vill sänka skatterna ännu mer medan han själv har anklagat Bushadministrationens utrikespolitik för ”arrogans och bunkermentalitet”. Utan en kandidat som förmår samla den gamla republikanska alliansen kan partiet vara illa ute inför valet i november.
Högern avskyr Clinton
På den demokratiska sidan är det för tidigt att räkna ut Hillary Clinton. Men stödet för Obama visar vilken utmaning hon står inför. Obama väcker entusiasm och drar stora åskådarmassor med sitt budskap om förändring och ett USA för alla amerikaner. Inte minst är det ungdomar och oberoende väljare som strömmar till. Hans stora seger i Iowa visar också att en svart kandidat kan vinna även i delstater där det nästan bara bor vita.
Till skillnad från Obama väcker Hillary starka negativa känslor hos många amerikaner. Högern avskyr henne som en representant för ett liberalt etablissemang. Vänsterväljare misstror Hillary Clinton för hennes opportunism och nära kontakter med storföretagens lobbyister och donatorer.
Edwards till vicepresident
De vänder sig också emot Clintons stöd till kriget i Irak och hennes deltagande i krigshetsen mot Iran. Många progressiva väljare hoppas att Obama ska slå ut Hillary Clinton för att sedan göra John Edwards till sin vicepresidentkandidat. Edwards har i denna valrörelse tagit ett par steg åt vänster, med hårda angrepp på storföretagens makt, krav på ett snabbt tillbakadragande från Irak och på en reform som ger alla amerikaner sjukförsäkring. Kombinationen Obama/Edwards skulle kunna väcka entusiasm hos alla dem som vill se större förändringar av det amerikanska samhället. I flera valdebatter har Obama och Edwards tillsammans satt Clinton under stor press.
Valfrågorna förändras
Det är inte bara favoritkandidaterna som har bytts ut i valrörelsen. Även valfrågorna har förändrats. I takt med att situationen i Irak har blivit mindre våldsam har kriget hamnat i bakgrunden. Istället spelar bristerna i USA:s sjukförsäkringssystem, där omkring 50 miljoner är oförsäkrade, samt den dåliga ekonomiska utvecklingen en allt större roll. I USA faller priserna på bostäder och miljoner amerikaner sitter fast med höga skulder som de inte kan betala. Samtidigt stiger arbetslösheten och oljepriset medan dollarns värde rasar. Den amerikanska ekonomin befinner sig på randen till en recession. Situationen för republikanerna blir knappast bättre när ekonomin och sjukförsäkringarna hamnar i centrum för debatten.
