I utrikespolitiken går USA:s president Barack Obama i sin föregångare George W. Bushs fotspår. Efter höstens meddelande om att skicka fler trupper till USA:s krig i Afghanistan öppnas nu en ny front i landets ”krig mot terrorism”. Även den utlovade stängningen av USA:s tortyrcentrum i Guantánamo har tills vidare lagts på is.
USA satsar under de närmaste 18 månaderna minst 700 miljoner kronor på militärt stöd till Jemen. Även det militära samarbetet ska bli intensivare. Den direkta anledningen för upptrappningen av krigshandlingarna i Mellanöstern är ett attentatsförsök mot ett inrikesflyg i Detroit i USA under julhelgen. Gärningsmännen var en 23-åring från Nigeria, som sägs ha utbildats av en terroristgrupp i just Jemen. Under mellandagarna togs det något mystiska attentatsförsöket som en förevändning för att flygbomba misstänkta al-Qaidabaser i södra Jemen. Även ”återföringen” av Guantanamofångar från Jemen stoppades tills vidare och ett militärt biståndspaket till den jemenitiska regimen drogs in.
Det hela är dock helt i linje med USA-senatens uttalande från den 4 december om att intervenera militärt i Jemen. Jemen hör vid sidan om Somalia till de länder som sedan länge har utpekats av USA:s militärer som nya brännpunkter i det globala kriget mot terrorismen. USA:s ambassad utsattes så sent som i september 2008 för ett stort attentat som krävde 16 dödsoffer. Medan USA av vissa skäl undviker en alltför direkt inblandning i det instabila Somalia har man i Jemens fall sedan länge blandat in sig i Jemens inrikespolitik.
Medan stödet åt regimen i Sanaa under det kalla kriget motiverades med hänvisning till att förhindra kommunismens spridande i regionen, har det under de senaste decenniet varit USA:s krig mot terrorismen som har hållit Jemens långtida diktator Ali Abdulah Salih vid makten. Obamas nya upptrappning av kriget mot terrorismen är en sista livlina för Salih och riskerar att bidra till en ännu större upptrappning av våldet i Jemen.
Jemens regering håller nämligen i praktiken på att förlora kontrollen över allt större delar av landet. Dagens Jemen skapades år 1990 efter att Nord- och Sydjemen förenades. De två staterna stod på olika sidor under det kalla kriget och det socialistiska Sydjemen kollapsade efter att Sovjetunionen drog in sitt ekonomiska och militära stöd. År 1994 utbröt ett kort väpnat inbördeskrig på grund av konflikter kring den överenskomna maktdelningen mellan representanterna för de forna staterna. Sedan dess har den politiska situationen i landet varit instabil och regimen i Jemens huvudstad Sanaa har blivit alltmer beroende av saudiska pengar och militärt bistånd från USA.
Bakom konflikterna i landet står en extrem ekonomisk obalans och ett extremt korrumperat styre. Jemen hör till världens 49 fattigaste länder och är det enda arabiska landet på denna lista. Knappt hälften av befolkningen får klara sig på en inkomst på mindre än två dollar per dygn. De flesta av dessa finns i landets forna socialistiska, södra, landsända, men även i norr är fattigdomen vitt spridd. Just i dessa landsdelar har islamister och separatister vuxit sig allt starkare sedan början av 2000-talet. Intressant nog så hämtades under 1990-talet tiotusentals krigsveteraner från Afghanistan till Jemen där de skulle ägna sig åt jakten på regimens motståndare i de forna socialistiska delarna av landet. I dag finns enligt FN drygt 60 miljoner handeldvapen i omlopp bland Jemens 22 miljoner invånare.
