BOGOTÁ TÁ Soldaterna sa att om jag inte följde med dem skulle de börja döda och skjuta, sa Aristide i en intervju med en reporter från Associated Press, AP.
Intervjun hade arrangerats av den svarte medborgarpastorn Jesse Jackson, som å sin sida under en presskonferens krävde att kongressen tar upp en debatt om USA:s roll i händelserna kring Aristides avgång och framför allt CIA:s roll i upproret där flera olika grupper har varit inblandade.
Pentagon dementerade i måndags Aristides anklagelser om att USA:s gröna baskrar återigen hade slagit till och avsatt en statschef. Men för Bush kommer anklagelserna olägligt med tanke på återvalskampanjen som kulminerar den 2 november.

När reportern frågade Aristide om han hade lämnat Haiti av egen fri vilja sa Aristide snabbt:
– Nej, de tvingade mig.
När han fick följdfrågan vilka soldaterna var, svarade Aristide:
– USA-soldater, vita från armén. De kom på natten, de var många, jag kunde inte räkna alla.
Kongressledamoten Maxine Waters sa att hon hade talat personligen med Aristide och att han bekräftade att han hade blivit kidnappad och att statskuppen hade verkställts av nordamerikanerna.

Presidenten uppgav att han hade tvingats att lämna sitt hem och att en hög tjänsteman från USA:s ambassad i Port-au-Prince, ”hade anlänt till hans hem i sällskap med andra diplomater och marinkårssoldater och att de hade gett honom ultimatumet att lämna Haiti men att han måste göra det nu”, sa Waters till CNN. Aristide kom 1990 att bli den första valda presidenten i Haiti. Ett enormt folkligt stöd tog samtidigt avstånd från USA:s kandidat, Marc Bazin, en före detta hög funktionär inom Världsbanken. Nio månader senare störtades Aristide i en CIA-inspirerad statskupp som kostade 3 000 av Aristides främsta medlemmar livet. Ett par tusen gick också i exil i USA.
Aristide återvände till Haiti 1994 med 20 000 marinsoldater framför sig men med ett ekonomiskt paket som hade regisserats av IMF och USA.
Den här planen hade inte som mål att bryta den enorma ägarkoncentrationen i Haiti och påbörja ett nytt strukturellt politiskt projekt för framtiden. I stället var Aristide bakbunden till att bara minska fattigdomen och den djupa misären, inte vidröra orsakerna till den sociala tragedin. Därför använde han en medicin som var värre än sjukdomen i form av IMF:s strukturella åtstramningar i ”Operation åter-upprättandet av demokratin”. Denna kombinerades med den militära interventionen. Den politiska utvecklingen blev inte därför vad många hade förväntat.
Bland dem Aristides egen premiärminister, René Theodore, ordförande för Haitis kommunistiska parti.
Denne begärde avsked i protest mot den växande korruptionen och användandet av parapolisiära grupper som Chimé och det så kallade Kannibalarmén mot oppositionen. Pat Chin från Workers World Service pekar på hur förtalskampanjerna har kombinerats med en ekonomisk blockad av lån och en reducerad handel.

Haitis ekonomi har bokstavligen kollapsat och hade det inte varit för utlandshaitiernas inskickade 700 miljoner dollar per år så hade den egna nationalbudgeten på 450 miljoner dollar inte förslagit långt.
”Dessa imperialistiska potentater har finansierat oppositionen, inklusive den Demokratiska Konvergensen, en front som inkluderar allt från socialdemokratiska grupper till personer från Duvaliergänget samt borgerskapets Grupp 184 som leds av företagaren och superexploatören Andy Apaid”, skriver Chin.
Enligt Haitikännaren Michel Chossudovsky har USA för avsikt att förvandla Haiti till en ren USA-koloni och bygga upp en militärbas. Målsättningen är att militarisera hela den karibiska övärlden.
Haiti är strategiskt belägen mellan Kuba i nordväst och Venezuela i söder.

Med militärbaser på Haiti, Aruba, Curaço kan starka politiska påtryckningar utövas mot Kuba och Venezuela. När USA, Frankrike och Kanada utsåg Boniface Alexandre, advokat och Högsta domstolens ordförande till interrimpresident i måndags, försäkrade USA-ambassadören James Foley att USA-soldaterna kommer att verka för lag och ordning samt att nya val ska genomföras om tre månader.