TEGUCIGALPA Den 2 juli, efter 58 års ”vila”, återupptog USA:s fjärde flotta sin patrullering av Atlant- och Stillahavskusterna söder om USA. Det handlar om ett hangarfartyg, elva krigsfartyg och ett 90-tal attackplan.
Flottans befälhavare är kontraramiral Joseph Kernan. På hans meritförteckning finns en post som högsta chef för Krigsmarinens Kommando för Specialtaktik. Kernan tillhör SEAL-gruppen som är ett elitkommando med speciellt utvalda män för de tuffaste specialoperationer och beredda att sättas i de mest farliga uppdrag. SEAL-kommandot opererade under USA:s folkmordskrig i Vietnam, Laos och Kambodja. Enligt Pentagon är det första gången som ett SEAL-befäl får ett dylikt uppdrag och det är också första gången som det Södra Kommandot med bas i Florida upphöjs till samma status som Centralkommandot som opererar med den 5:e Flottan i Persiska Viken.
”Vilket skäl har USA för att skicka en så mäktig flottstyrka till en region i fred, utan kärnvapen, konflikter eller militära hotbilder?” undrar den argentinska högertidningen El Clarin den 1 juli.
Naturresursstrategi
– De kommer aldrig att medge att det är för naturresurserna. Men det är ingen tillfällighet att beslutet inträffar samtidigt som en strukturell förändring av världsekonomin och frågor som sötvattenreserverna, livsmedels- och förnödenheterna och energiresurserna har fått ett strategiskt värde, kommenterar Khatchik Der Ghougassian, säkerhetsexpert på San Andrésuniversitetet i Argentina, till El Clarin.
Det andra motivet för det plötsliga återvändandet av denna flottstyrka är valen av ett antal presidenter i just naturresursrika länder som Venezuela, Paraguay, Bolivia och Ecuador.
