Det står allt klarare att Haitis president Jean-Bertrand Aristide inte avgick frivilligt utan avsattes av USA-styrkor. Han blev tvingad ombord på ett plan trots att han gjorde motstånd. Om detta finns flera uppgifter, bland annat från hans egna anställda.
De uppgifterna fanns klart och tydligt beskrivna redan under måndagen. Men svenska medier nämnde tvångsinslaget bara i någon bisats, medan huvudrubrikerna fokuserade på att rebellerna lagt ner vapnen.
På tisdagen däremot, hade Aristide talat ut i CNN och understrukit att det som skett var en kupp och att han inte avgått frivilligt.
Dessutom säger han att han fick sitta i 20 timmar på flyget utan att veta vart han var på väg och utan att kunna kontakta någon.
När detta blivit nyhetsstoff i CNN kände sig svenska media trygga med att framställa den bilden. På tisdagen var plötsligt USA:s bortförande huvudrubriker. Det parodiska har skett, att det som gick att läsa i brödtexten i alla svenska tidningar på måndagen hade omvärderats och blivit förstanyhet på tisdagen. Efter ett ”klartecken” från CNN. Den USA-trogna, av eliten lobbystyrda, tv-kanalen CNN framstår som grävande och kritiskt granskande i jämförelse med hela den svenska journalististkåren.
Men det mest upprörande är förstås de svenska rösterna före kuppen, framförda av – just det – den likriktade, okritiska och osjälvständiga journalistkåren. ”Det krävs ett ansvarstagande av omvärlden” var en åsikt som framfördes såväl i ledare som i nyhetsrapporterande och ”analyserande” texter. Underförstått: USA kom och hjälp oss!
Det betraktas inte ens längre som kontroversiellt att, utan att åsyfta FN, åkalla de högre makterna – oavsett hur lite ens egen nation berörs av en konflikt.
Det finns troligen ett växande medvetande bland vanligt folk om att USA:s avsikter inte alltid är helt osjälviska. Krigen mot Afghanistan och Irak har gjort även människor i Nord medvetna om USA:s anspråk på världshegemoni. I Syd har ett sådant allmänt medvetande funnits sedan tidigare.
Men att inta en skepsis mot USA:s avsikter är uppenbarligen inte detsamma som att misstänkliggöra USA:s medel. Det finns ett skrämmande, om än underförstått, samförstånd kring att USA ska gå in och ”lösa konflikter” eller ”garantera säkerhet”.
Den världsordning, då det självklara organet för nationsöverskridande insatser var FN, är långt borta.
