Mapucheindianen Celestino Cordova, som befann sig några hundra meter från huset, sitter fängslad, anklagad för att ha deltagit i mordbranden. Han är skottskadad med 22 millimeters kaliber, samma som Werner Luchsingers pistol hade och använde mot de cirka 20 maskerade förövarna.
Tragedin illustrerar den olösta konflikten mellan mapuchefolket och den chilenska staten i frågan om mapuchefolkets rätt till det som var deras land. För medan karabinjärerna kan döda en mapucheindian och i praktiken frikänna den skyldige, militariserar president Sebastian Piñera regionerna där mapuchefolket alltid har levat och genomför operationer som påminner om militärdiktaturen Pinochets värsta år. Det menar människorättsorganisationer och en stark internationell solidaritet med mapuchefolket i södra Chile.
– Det chilenska samhället har sedan många decennier en skuld till mapuchefolket i det som i dag utgör staten Chile.
Det säger Jorge Inzunza, medlem av det chilenska kommunistpartiets politiska kommission (VU) och själv bördig från mapuchefolkets provinser, till Flamman.

Kräver autonomi

Han säger att staten inte har tagit i beaktande att det handlar om ett folk som representerar 700 000 invånare och som bör erkännas som ett folk.
– Denna ska inte bara innebära ett återlämnande av åtminstone en del av de marker och jord som stals i från mapuchefolket i Slaget om Auracania (1861–1883 reds. anm). Våra mapuchebröder bör erkännas som en del av en mångnationell stat, där mapuchefolket är ett av flera folkslag som bör åtnjuta en grad av autonomi.
Kriget mot mapuchefolket inleddes 1861 av president José Joaquín Pérez Mascayano och pågick till 1883. Det innebar slutet på mapuchefolkets nära tre sekler av väpnat motstånd. Först mot den spanska kolonialmakten och sedan mot det uppväxande chilenska borgerskapet och chilenska och utländska nybyggare. Officiella siffror talar om att mapuchefolket bestals på 1,5 miljoner hektar mark. Men Inzunza menar att det var mycket mer. I det nyliberala Chile har de stora chilenska eller transnationella skogsbolagen lagt beslag på ytterligare 2,5 miljoner hektar mark.

Folkfrontsreformer

Under vänsterregeringen Salvador Allende (1970–1973) erkändes mapuchefolkets rättigheter i stor grad. Men militärkuppen i september 1973 satte brutalt stopp för dessa.
Dekret 2 586 infördes av Pinochet och slog sönder den jordreform som vänsterregeringen hade infört. En stor del av den nationaliserade marken återlämnades till landägarna.
Efter mordbranden den 4 januari, införde president Piñera undantagstillstånd i mapucheområdena. Det innebär att hundratals av de militariserade karabinjärerna, uppbackade av helikoptrar och militärfordon, genomför razzior. Människor i alla åldrar har slitits ur sina sängar och förnedrats av de uniformerade, rapporterar MR-organisationer.
– Vi kommer att utan pardon tillämpa lagens fulla kraft tills vi krossar terroristerna, sa president Piñera i ett första uttalande.
Landägarfamiljen Luchsinger var en av många italienska, schweiziska och tyska nybyggare som bjöds in till Chile efter att mapuchefolkets motstånd hade slagits ner 1883. Luchsinger anlände 1886 och tog av staten emot 56 hektar av den mark som med våld hade tagits ifrån mapuchefolket. Under årens lopp växte arealerna snabbt och i dag förfogar familjen över 1 200 hektar. Flera chilenska forskare har visat hur familjen tog över mark med både lagliga som olagliga metoder.
Vem som har rättsväsendet och polisen på sin sida är uppenbart. Fallet med mordet på mapucheindianen Matías Catrileo Quezada i januari 2008 visar detta.
Han sköts i ryggen av karabinjären Walter Ramírez när en stor grupp mapucheindianer ockuperade ett antal hektar av Luchsingers ägor. Den militäre åklagaren krävde tio års fängelse för Ramirez. Men den militära tribunalen i Valdivia dömde karabinjären till två års villkorligt fängelse med rätt att kvittera ut sin ordinarie lön under dessa två år och fortsätta sin tjänst efter domen.

”Inre fiende”

– Här rådde det militära i stället för civila lagar, säger Alberto Espinoza Pino, människorättsledare och juridisk representant för mapuchefolket.
– Det här är en politik av straffrihet som har förstärkts under de senare åren.
Han menar att domen mot karabinjären i praktiken var en fullmakt för den chilenska statens repressiva politik mot mapuchefolket och att denna utgör en del av statens politik.
– Den är ”institutionaliserad” och motsvarar och tjänar vissa ekonomiska, politiska och ideologiska intressen. Detta är begripligt eftersom Chile fortsätter att tillämpa Doktrinen om nationell säkerhet som vi har ärvt från militärdiktaturen. Därför utmålas mapuchefolket som den inre fienden, säger Alberto Espinoza.
Sedan 1991, när mapuchefolket inledde sin kamp för att ta tillbaka de miljoner hektar olika regeringar har tagit ifrån dem, har elva mapucheindianer dödats av statens uniformerade.