På Kolmården hoppar och jagar delfinerna frenetiskt de blå plastdunkarna som kastats ut i vattnet. Bassängen omringas av konfirmander i vita dräkter som vänder sig mot oss anhöriga i publiken.
Det är Svenska kyrkan som tagit över delfinariet för en dag och lokalen är proppfull. Vi stämmer upp i ”En vänlig grönskas rika dräkt” och bakom bassängen rullar psalmtexten på en projektorduk.
Prästen lägger handen på konfirmandernas huvuden, en efter en, och så sjunger vi psalm 791, ”Du vet väl om att du är värdefull”.
Prästen Anna Ryding (bilden) berättar för Flamman att församlingen haft konfirmation på Kolmården sedan 2007.
– Då var ju [SVT:s äventyrsprogram] Wild kids på tapeten. Vi satt några stycken från kyrkan och djurparken och spånade namn. Någon sade Wild and holy, och det lät ju ganska kul.
Förutom själva ceremonin övar de sig att få kontakt med djuren. Det finns en tanke med det, förklarar hon.
– Att vara nära djur, det vet man att det är bra för människor.
Även om Wild kids lagt ned så tycks inte intresset för kyrkan avta bland Sveriges unga. Kyrkohistorikern Joel Halldorf är professor vid Enskilda högskolan i Stockholm och har undersökt Svenska kyrkans konfirmationstatistik.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Det är dopen som avslöjar trenden. Dop under konfirmationen har ökat från 1 869 år 2010, till 4 706 förra året. De som döper sig under konfirmationen kommer ofta inte från kristna familjer, där man vanligtvis döps som liten.
– I Sverige föreställde man sig i modern tid religion och kristendom som tillhörande en svunnen tid. ”Nu är vi moderna, nu är vi sekulära, rationella, upplysta.” Vi betraktade religionen på avstånd, säger Joel Halldorf (bilden).
Sedan dök sociala medier upp – och mer specifikt Tiktok, där det religiösa innehållet frodas. I flödet syns personer som gör videor där de går till kyrkan, till moskén eller drar ett tarotkort, berättar han.
– Unga i dag exponeras via sociala medier inför en religiös värld.
Han menar på att det är svårt att veta vilken roll sociala medier har i utvecklingen, eftersom det ännu inte är statistiskt undersökt. Vad man dock vet är att ungdomar som i dag blir nyfikna på något går till sociala medier för att få svar eller nya idéer.
– På Tiktok kommer man i kontakt med ett globalt mediaflöde, ofta från USA. Där är religion och kristna människor mycket vanligare. Detta bidrar till en normalisering av religion i unga människors vardag även här, säger han till Flamman.
En av dem som tagit del av det kristna innehållet på Tiktok är 16-åriga Flora, som konfirmerades i Hedvig Eleonora församling i Svenska kyrkan. Hon berättar att det oftast är just amerikaner som dyker upp i flödet.
– I ”för dig”-flödet kommer det upp amerikaner som sjunger och pratar om bibelverser. Det är mest att man ska tro på sig själv, men ibland är det saker som att abort är mord. Det håller jag inte med om, säger hon till Flamman.
Hon har precis utbildat sig till konfirmationsledare, och tycker att den typ av kristendom som finns på Tiktok skiljer sig mycket från den i Svenska kyrkan.
– Det man ser på Tiktok och det man ser i Svenska kyrkan är inte alls samma. På Tiktok är det mycket mer om Jesus och Gud, att man är utsänd för att göra olika uppgifter på jorden. Där måste man vara på ett visst sätt för att vara i kyrkan. Det verkar mycket hårdare.
Hon beskriver nätpredikanterna som ”gubbar och män eller kvinnor från Texas som är jätteblonda”.
– De ser likadana ut och älskar att gå till kyrkan. De känns verkligen som Trumpsupportrar.
Flora förklarar att ingen av hennes tjejkompisar håller med om det som sägs, men tycker att man ändå borde prata om kristendomen på sociala medier. Det har man i hennes församling inte gjort, menar hon.
– Det var fantastiskt, alla enade för ett och samma budskap, säger 23-årige Jesper Liljeblad.
Han berättar om samlingen med tusentals kristna i Kungsträdgården, som ägde rum samtidigt som årets Prideparad.
Bakom evenemanget stod fler än 65 frikyrkliga församlingar och organisationer. Först nekade polisen evenemanget tillstånd att samlas på platsen eftersom man ansåg att det skulle finnas ”en överhängande risk” för konfrontationer.
Många av budskapen på platsen var tydligt riktade mot deltagarna i Pridetåget, och en lokal kristdemokrat tvingades lämna partiet efter att ha beskrivit evenemanget som ”förvirringens tåg”.
Men i dag är det tisdagen efter, och precis som varje vecka träffas en grupp ungdomar från Stockholm i Korskyrkan på Birger Jarlsgatan. De tillhör Evangeliska frikyrkan, EFK, och de flesta är i 20-årsåldern. De droppar in en efter en, några direkt från jobbet. Dagens ansvariga heter Sandra Allerrud, och med hjälp av de andra dukar hon upp kakorna och sätter på tevatten. Hon är 26 år och blev kristen för drygt ett år sedan.
På Tiktok är det mycket mer om Jesus och Gud, att man är utsänd för att göra olika uppgifter på jorden.
– Ingen av mina familjemedlemmar är kristna, men förra april bestämde jag mig för att följa Jesus. Ett halvår senare döpte jag mig. Sedan dess har jag gått mycket i kyrkan, säger hon.
För de andra vid bordet är det inte lika nytt med kyrkan. Jesper Liljeblad är uppväxt i en kristen familj. Han har han haft en egen relation till Gud sedan 2019, berättar han, men föräldrarna har rötter i Korskyrkan sedan längre tillbaka.
– Varje gång jag kommer hit är det alltid minst tio nya ansikten, säger Jesper, som inte bor i Stockholm, men gärna återkommer till Korskyrkan här.
I våras varnade två präster för vad de ansåg vara en oroande tendens bland unga i kyrkan. Det som började som ett viralt inlägg på Facebook blev ett debattinlägg i DN (5/4) som möttes av flera repliker.
”Som präster har vi sedan en tid tillbaka börjat möta en nygammal typ av kristen retorik. Vi upplever den som hård, svartvit och polariserande”, skrev Olle Liljefors och Hillevi Uddenfeldt från Maria Magdalena församling.
”Den märks bland barn och unga likaväl som hos vuxna. Den verkar vara hämtad från Tiktokflöden och andra sociala medier där fördomar kan underbyggas med en vag hänvisning till att ’det står i bibeln’”.
Ivar Olsson (bilden) är ungdomsledare i Maria Magdalena församling på Södermalm i Stockholm. Även han har uppfattat liknande tankesätt hos ungdomar, men tycker inte att det är vanligt förekommande.
– För bara två år sedan skulle det dock aldrig ha hänt, säger han.
Han upplever att synen på Svenska kyrkan har förändrats hos konfirmanderna.
– När jag var konfirmand kom många till kyrkan för att de var lite nyfikna, men det fanns mer en idé om Svenska kyrkan som konservativ. Nu har många med sig en konservativ kristendom från sociala medier och uppfattar Svenska kyrkan som väldigt liberal, säger Ivar Olsson.
Uppgiften, betonar han, blir då att bemöta och fånga upp de unga som har fått en sådan uppfattning.
Han nämner ett exempel med ett barn som har oroat sig för skärselden och att en människa kan bli dömd till antingen lidande eller befrielse. En sådan syn på kristendomen som dömande anser Ivar Olsson som skadlig för ungdomarna själva.
Mormonen Nara Smith, med sina 11,9 miljoner följare, har en viskande mjuk röst när hon visar hur hon lagar middag till sin stilige make. Hon är en av många amerikanska internetprofiler vars innehåll svenska tjejer konsumerar.
– Det är najs när hon lagar mat, säger 16-åriga Flora.
– Jag ser inte upp till henne som person, hon hänger med typ Ballerina Farm (en cancelled influerare, enligt Flora). Mormoner måste gifta sig jätteungt och skaffa barn. Man ska inte dricka koffein, varken energidryck eller kaffe.
I Sverige konfirmeras fler tjejer än killar, enligt siffror från Svenska kyrkan. 2024 konfirmerade sig 16 169 tjejer och 10 550 killar, en ökning från 2022 med 18 respektive 11 procent.
Och även tjejer visar tendenser till mer konservativa åsikter, berättar Ivar Olsson.
– Dels så märks det när vi pratar om Bibeln i förhållande till kvinnor, om hur vi kan tolka den feministiskt. Det har hänt att ungdomar och även tjejer säger att det som står i bibeln, det måste ni tycka är sant, till exempel att en kvinna ska täckas, säger han, och tillägger att det dock inte är vanligt förekommande.
I USA har hemmafruidealet gjort en återkomst de senaste åren. Många tradwives, frivilliga hemmafruar, håller till på just Tiktok.
Ivar Olsson bekräftar att också han har träffat många unga kvinnor i kyrkan som influerats av det nya amerikanska hemmafruidealet. Joel Halldorf beskriver det som en ”estetiskt tydlig identitet”, och menar att det inte är konstigt att sociala medier går hand i hand med mer extrema åsikter.
– På Tiktok går bilder bra i videoformatet, särskilt om de är snygga och suggestiva. Katolicism och ortodoxi med sina ikoner, rökelse, och kors passar bättre än långa predikningar. När det gäller budskapet får det gärna vara kort, koncist, enkelt och polemiskt. På det sättet kommer man i kontakt med mer konservativa budskap än vad som är vanligt i svensk kristenhet.
Men han säger också att trender på Tiktok inte nödvändigtvis översätts till verkliga livet. Dessutom sker den stora medlemsökningen inte i mormonkyrkan eller andra mindre församlingar, utan i Svenska kyrkan. I anglosaxiska länder som USA och England har medlemsantalen däremot gått upp i mindre progressiva samfund, till exempel den katolska, säger Joel Halldorf.
En annan kristen amerikan med stort genomslag på Tiktok är Candace Owens, känd högerprofil och Trumpanhängare som har konverterat till katolicismen.
Visst finns det absolut en konservativ trend. Jag har inte sett några svenska konton direkt, utan det är framför allt amerikanska.
”Det som faktiskt gör kvinnor lyckliga är familjelivet, och när de har sexuella relationer med flera partners sjunker deras värde i männens ögon”, säger hon i en debatt i samtalsorienterade Youtubekanalen Jubilee.
– Alla kyrkor i Sverige, den katolska, den ortodoxa, frikyrkorna och Svenska kyrkan är tydliga när det gäller frågor om global solidaritet och en generös migrationspolitik. I Sverige finns inte kyrkan till höger på det politiska spektrumet på samma sätt som i USA. I alla fall är de vita religiösa kyrkorna i USA långt till höger, säger Joel Halldorf.
Det går inte att dra några säkra slutsatser mellan svenska tjejers ökade intresse för kristendom och konsumtion av amerikansk nykonservatism, men klart är att vissa påverkas.
En av dem är Linnea Jernudd Pinto, 17. Hon beskriver sig som icke-praktiserande kristen och är inte konfirmerad, men berättar att majoriteten av hennes kompisar är det.
– Min pappa är kristen, men det var aldrig en grej. Men på senare år när jag har fått upp det på Tiktok har jag börjat tänka att ”jo, men jag kanske är troende”. Utan Tiktok hade jag inte varit troende alls.
Samtidigt beskriver hon det religiösa innehållet på plattformen som påträngande.
– Alla jag får upp på min ”för dig” är från USA och alla där är kristna. Om jag gillar en kristen video gör algoritmerna att jag får ännu fler.
Hon berättar att det ofta dyker upp filmer i flödet med kristna som uppmanar till att inte gå ut och inte dricka alkohol.
– Jag tror att jag hamnar mer på de sidorna för jag interagerar, men alla andra får också upp videor som uppmanar till att ”följa Gud”.
– Vissa influerare som jag följer lägger ut transitionsvideor. De låg runt, festade umgicks med kompisar. Nu gör de ingenting förutom att läsa Bibeln och gå i kyrkan.
Hon tror inte att det bara är hon som påverkas, och berättar om en klasskompis från grundskolan som blev ”superkristen” och abortmotståndare.
– Troligtvis för känna sig som en del av någonting.
Reem Neno är 20 år och skapade sitt Tiktok-konto 2023. En dag fick en av videorna genomslag – över 230 000 visningar, så hon fortsatte. I dag driver hon podden ”Faith over fear”, tro framför fruktan.
– Det var populärt i USA då och det fanns många videor på engelska, men inte lika många på svenska. Det kändes som att någonting saknades, svenska kristna i sociala medier.
Sedan dess har det blivit mer populärt i Sverige, säger hon. I USA handlar den manliga kristna diskussionen mer om politik, medan tjejerna fokuserar mer på livsstil.
– På Tiktok finns kreatörer för varje typ av individ. Det finns teologin, den intellektuella delen, trösten, och så delen som fokuserar på politik. Om man har existentiella frågor kan man få svar på dem genom Tiktok.
I Sverige finns mindre kristna trossamfund på Tiktok, men Svenska kyrkan har inte något nationellt konto utan bara annonsering på plattformen.
”Det beror inte på något formellt beslut att avstå, utan att man hittills prioriterat andra plattformar”, skriver Johanna Stenius, gruppledare sociala medier på kyrkokansliet, till Flamman.
Församlingar och stift beslutar själva men också enskilda präster har konton, exempelvis influeraren Johnny Stigesjö, som på Tiktok kallar sig ”prästen Johnny”. Han ser det som sin uppgift att sprida sin tro på internet.
– Det är ett eget initiativ, men jag ser det också som mitt uppdrag att som kristen sprida evangeliet, säger han till Flamman.
Elin Engström (bilden) är präst i Sofia församling i Stockholm. De unga hon kommer i kontakt med berättar för henne om de amerikanska kristna de sett i sociala medier.
– Visst finns det absolut en konservativ trend. Jag har inte sett några svenska konton direkt, utan det är framför allt amerikanska.
Hon har märkt att barnen som kommer till kyrkan ofta tagit del av kristen fundamentalism på sociala medier, exempelvis en fördömande syn på homosexualitet. Men hon säger att det inte slagit igenom som åsikter hos barnen.
– De har en urskillningsförmåga och tar också upp vad de möter på sociala medier när de kommer hit till kyrkan. Eller så gör de det med kompisar och familj. Och vad de svarar då väger tyngre än amerikanska influerare, säger Elin Engström.
Kyrkohistorikern Joel Halldorf är inne på samma spår:
– Jag tror inte att tonåringar har ett färdigt värderingspaket när de är i en utforskande fas av livet, säger han.
Att barnen söker sig till Svenska kyrkan i stället för att bara scrolla på Tiktok och leta själva i Bibeln är bra, tycker han.
– När de söker sig till kyrkan så får de möjlighet att samtala med människor som är både erfarna och utbildade att ha existentiella andliga och religiösa samtal.
Sandra Allerrud, som valde Korskyrkan i stället för Svenska kyrkan, beskriver att hon hittat en inre ro.
– Innan ville jag hela tiden jaga någonting, ”jag ska ha den här karriären”, men nu har jag en grundfrid. Jag är nöjd med nuet och livets resa, säger hon.
– Vi är inte ensamma i det här. Man behöver inte prestera för att nå upp till något. När man säger ja till Jesus blir det en eld som tänds inom en, säger en annan tjej som vill vara anonym.
När ungdomsträffen i Korskyrkan går mot sitt slut sitter deltagarna i soffan och läser Bibeln.
– I dag läser vi Johannesevangeliet 15, rad ett till 17 om vinstocken, säger Sandra.
”Bli kvar i mig så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna”, läser Sai Tan.
De turas om att berätta vad de är tacksamma för. Sommarläger, nya jobb. Men de lyfter också farhågor.
– Jag är orolig för min bostadssituation, säger en tjej. Jag vill så gärna hitta en lägenhet, men det är svårt. Men vad kan man göra?
– Vi ber, svarar Amanda Vikström och skrattar lite.
– Det är det vi kristna gör.
