Han är en av de personer som står bakom beslutet om nedskärningar. Grip kan konstatera att utvecklingen inom sjukvården de senaste åren varit ojämn och han säger till Flamman att det är olyckligt att man följer konjunkturens ”bergodalbana”.
Omstruktureringen innebär att man skär ner på sjukhusvården, och enligt Grip har man valt att hålla den nära sjukvården ”någorlunda skadeslös”.
– En koncentrering av vården är ett sätt att vara mer effektiv och inte slösa resurser på utspridda håll.
Hur mycket satsar ni på primärvården?
– Primärvården får en löne- och prisuppräkning, vilket innebär att den får en utökning av resurser på tre procent för att täcka kommande löneökningar. Detta, i kombination med en omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper, ger bättre förutsättningar för primärvården.
Grip tror dock inte att det är möjligt att ge något ytterligare resurstillskott nu, men kanske i nästa skede. Han medger att det finns risk för att personalen bränns ut om den får högre belastning. När nästa skede är kan han inte svara på. Det bör avgöras efter man sett resultatet nedskärningarna. Är resultaten dåliga kan en skattehöjning komma på tal.
– Vi kan skönja en uppgång ur konjunkturssvackan och dessutom kommer skatteutjämningsförslaget gynna Östergötland.
Tycker du att nedläggningar är en politik som vänstern förespråkade när ni gick till val?
– Det kan diskuteras. Vi underskattade hur länge lågkonjunkturen skulle pågå.
Grip menar att skattekraften i länet tappat mycket på Sveriges lågkonjunktur. Nu är landstingets politiker tvingade att skära ner. Han medger att majoriteten innan valet på ett arbetsplatsmöte sa att man arbetar för tre fullvärdiga akutsjukhus i Östergötland.
– Det tolkas som att vi har gått ifrån ett besked.
Ett punkt är listan på sjukdomar som inte längre ska skattefinansieras och oron för en ökad privat marknad inom vården. Grip tror det finns risk att människor söker sig till privat vård när de offentliga resurserna inte är tillräckliga. Han tycker inte att det är bra om sjukvård privatiseras men tillägger att det är bättre om skattepengar används till det som är ”medicinskt motiverat” än sådant som ”snarast är skönhetsåtgärder”. Han ställer frågan om det är rimligt att man ska åtgärda en puckel på ryggen när gamla människor inte får den vård de behöver.
Men säger man inte då att det ena måste utesluta det andra?
– Jo, det finns en sådan risk. Så är det alltid.
Ska det vara så?
– Prioriteringar görs alltid när pengarna inte är tillräckliga.
Grip betonar att prioriteringar som görs är en avvägning mellan var vården behövs mest.
Var skulle du sätta gränserna för den offentliga regin?
– Det är en bra fråga. Jag tycker inte att man kan svara exakt, eftersom tekniken inom vården växer snabbare än resurserna. En stor del ska vara offentlig, men det finns gränser. Det är bra om diskussionen, om vad som är möjligt att finansiera med skattepengar, blir en stor debatt i vårt parti och i samhället.
Flamman har i Östergötland kunnat konstatera att vänsterpartister utanför landstinget inte tycker att det är en vänsterpolitik som förs och att besluten är dåligt förankrade bland medlemmarna. Grip säger att besluten är väl förankrade i landstingsgrupp och distriktsstyrelse. Kritiken från grundorganisationerna beror på osäkerhet och skepsis.
– Det är jättesvårt att få ut rätt information om vad det här betyder. Det går inte när vi har två borgerliga media som dominerar.
Det beror alltså på bristen på information och inte att ni förespråkar olika sorters politik?
– Det är klart att det finns människor som tror att en skattehöjning skulle kunna rädda akutsjukvården. Det hade säkert varit möjligt på kort sikt. Men det hade inte löst problemen i grunden. Därför gäller det att använda de pengar vi har på ett bättre sätt, säger han. Dessutom måste vi fortsätta att slåss för att hälso- och sjukvårdssektorn ska få en större andel av de samlade resurserna i samhället.
Till sina väljare vill Björn Grip säga: ha tålamod och vänta med dina slutgiltiga omdömen i två till tre år.
