I går onsdag, ska riksdagen ha röstat om datalagringsdirektivet. Just nu försöker Miljöpartiet och Vänsterpartiet att tillsammans stoppa direktivet från att röstas igenom.
Direktivet innebär att EU lagstiftar om att operatörer blir skyldiga att spara datatrafik i minst sex månader eller högt två år. Innehållet i samtalen eller textmeddelandena får inte sparas, men däremot vem som kommunicerar med vem och var personerna befinner sig. Förespråkare menar att det är ett effektivt sätt att bekämpa brottslighet, men kritiker håller inte med.

Integritetskränkande

– Datalagringsdirektivet är inte ett effektivt sätt att bekämpa grov brottslighet, det är ineffektiv och integritetskränkande massövervakning, säger Lena Olsson, riksdagsledamot Vänsterpartiet.
Eftersom datalagringsdirektivet har bedömts av Konstitutionsutskottet att kraftigt inskränka grundläggande fri- och  rättigheter måste fem sjättedelar av riksdagens ledamöter rösta för förslaget. Enligt Maria Ferm från Miljöpartiet har man inte räknat ut exakt hur många ledamöter som måste rösta för förslaget för att det ska gå igenom, men det måste till fler än bara Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledamöter. Därför hoppas man på stöd från andra enskilda ledamöter.
– Vi vet att det finns många riksdagsledamöter hos exempelvis Moderaterna och Centerpartiet som är negativa till direktivet. Nu vill vi att regeringen agerar i EU för att riva upp eller omförhandla direktivet under året, säger Maria Ferm.