I måndags presenterade vänsterledaren Nooshi Dadgostar och partiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati en ny klimatpolitisk satsning i en debattartikel i DN. Den innehåller flera avsteg från de budgetregler som har gällt för svenska statsfinanser sedan 90-talet. Framför allt kräver de ett tioårigt moratorium för det nuvarande överskottsmålet för att möjliggöra satsningar på klimatomställningen. I stället föreslår de ett underskottsmål på en procent av BNP, med start nästa år. Samtidigt ska försvars- och välfärdsutgifterna fortsätta finansieras enligt nuvarande budgetregler. Enligt partiet skulle detta frigöra 700 miljarder kronor för gröna investeringar, samtidigt som statsskulden bara ökar från 35,4 procent av BNP till 39 procent år 2032.
För dem som har varit kritiska mot Vänsterpartiets acceptans av det finanspolitiska ramverket är detta ett tydligt besked.
– Vi har länge tyckt att det finanspolitiska ramverket har många problem och kräver en översyn. Vi har arbetat med de här frågorna i ungefär ett år, säger Ali Esbati till Flamman.
De 700 miljarderna är tänkta att delas upp på tre områden: transport, elektrisk infrastruktur och bostäder. 170 miljarder kronor ska gå till att rusta upp befintlig transportinfrastruktur, och 290 miljarder ska investeras i nya höghastighetsbanor. På elområdet ska 50 miljarder läggas på de existerande stamnäten, medan ytterligare 50 miljarder ska hjälpa kommunerna att ställa om till lokal elproduktion. Slutligen ska 100 miljarder gå till att renovera det existerande bostadsbeståndet för att klimatanpassa dem.
För att genomdriva dessa satsningar föreslår Vänsterpartiet att en särskild omställningsminister tillsätts som ska ansvara för en klimatinvesteringsmyndighet.
Ali Esbati tror att övriga partier kommer att ställa sig skeptiska till de ambitiösa målen. Men samtidigt menar han att debatten håller på att förändras även i andra läger. Han nämner coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina exempel på kriser som har gjort att flera ekonomisk-politiska sanningar håller på att överges.
– Inledningsvis förhåller alla sig till hur det var förr. Men det finns en växande insikt om att man inte kan fortsätta med samma ekonomiska politik som under 90-talskrisen.
Tidigare har Miljöpartiets förslag på att investera 1 000 miljarder kronor i omställningen över tio år setts som det mest ambitiösa klimatförslaget. Ali Esbati tycker dock att det är oklart hur det ska finansieras.
– Jag har inte förstått om man tänker sig ett avsteg från det finanspolitiska ramverket i form av underskottsfinansering. Men det finns ju en ambition, och då borde det finnas en möjlighet för oss att komma överens med dem.
Svårare tror han att det kan bli att enas med Socialdemokraterna, trots att Magdalena Andersson också öppnat för avsteg från ramverket.
– Jag tror att Magdalena Andersson har varit trogen de tankemönster som är präglade av 90-talskrisen. Metaforen om att samla i ladorna är till exempel starkt missvisande för hur statens ekonomi fungerar. Men debatten utanför riksdagen är bredare i Sverige, och än mer så internationellt.