Det finns flera vinklar att ta upp när man väljer vad som är en nyhet.
Flamman har granskat 22 artiklar som publicerats i DN under augusti månad. Av dessa handlar majoriteten om olika opinionsundersökningar.
Artiklarna är valda utifrån just det faktum att de berör opinionsmätningar. Det absolut genomgående för artiklarna är frågan om de osäkra väljarna. Hur kommer de att rösta och vilken sida kommer detta att gynna. Två artiklar tar upp det faktum att förespråkarna och motståndarnas väljargrupper är ortsrelaterade. I två artiklar går det att läsa att kvinnor i högra utsträckning röstar nej till EMU och i ytterligare två tar man upp hur det ser ut inom partierna. Den 26 augusti publicerade DN en artikel som heter ”Nejsidan behåller ledningen”. I denna går det att bland annat att läsa att Den danske bank gjort mätningar som visar att mer än en tredjedel av väljarna i Sverige inte bestämt sig för hur de ska rösta. ”Sedan mätningarna i juli har andelen säkra nej-sägare ökat från 34 till 39 procent. Men Danske Bank konstaterar ändå att den stora andelen osäkra väljare betyder att slaget ännu inte är förlorat för ja-sidan, även om det ser mörkt ut just nu”, skriver journalisten Henrik Brors i sin artikel.
Att osäkra väljare skulle kunna tänkas rösta ja, är genomgående i flera artiklar.
– Det viktiga är att se förändringar och trender. Det är intressant att titta på de osäkra väljarna för att andelen är så stor, säger Henrik Brors.
Han menar att de som inte bestämt sig för hur de ska rösta brukar i andra val, som riksdagsvalet, ligga på omkring tio procent. Inför EMU-valet är den siffran mycket högre.
– Det blir bara fler och fler osäkra, säger han.
Hur väljer man vad som är en bra nyhet bland opinionsiffrorna?
– Vi väljer det som är en nyhet. Den senaste månaden har det varit intressant hur opinionen svänger inom socialdemokratin och hur ja-sidan vill få fler kvinnor att rösta till deras fördel, menar Brors.
Hur planerar ni vad som ska bli en nyhet. Har ni några möten?
– Vi har inga politiska strategiska möten. Men det kanske ni har på Flamman. Vi ägnar oss åt nyheter. Huruvida höginkomsttagare är moderater är inte intressant.
Det finns siffror som tydligt visar på att väljargruppernas ställningstagande är klass-relaterade. Är det av intresse för er på DN att ta upp?
– Ja, det tog vi upp tidigare i våras. Just nu under de senaste veckorna tycker vi att det mest intressanta har varit socialdemokratin och deras svängningar.
Dagens Nyheter beställer sina opinionsundersökningar av Temo, men använder sig av alla olika mätningsinstitut. Det kan vara allt från Gallup till undersökningar gjorda av Affärsvärlden. Expressen beställer undersökningar av Gallup, men precis som DN använder sig tidningen av diverse andra resultat.

Flamman har gått igenom 15 artiklar som publicerats i Expressen och kan konstatera att spridingen på var Expressen väljer att lägga tyngdpunkten är större än hos DN. Artiklarna i Expressen rör ofta socialdemokraternas hållning till EMU och genomgående tas frågan upp om hur kvinnor tänker rösta och huruvida kvinnor är osäkra eller inte.
Per Wendel skriver i en av sina artiklar, publicerad den 25 juli: ”Utan kvinnornas röster är slaget om euron förlorat. Räkna därför med ’mjukare’ argument och mindre nationalekonomi under folkomröstningens spurt. Göran Perssons tvärsäkra påståenden kommer att bli mer resonerande.”
Expressen har skrivit mycket om kvinnors ställning till EMU. Hur kommer du fram till vad som är en nyhet i en mätning?
– Jag tycker att det går att dela upp mätningen i gruppen män och kvinnor. Däremot är osäkerheten på siffrorna i undergrupper så stor att jag inte vill ta upp dem, säger Per Wendel till Flamman..
Wendel menar att det blir svårare och svårare att säga att siffror stämmer, ju fler undergrupper de är uppdelade i. Han anser exempelvis inte att det går att förlita sig på mätningarna som är uppdelade i tjänstemän, arbetare, egenföretagare och så vidare.
– Vid sådana mätningar tror jag att det är slumpmässigt snarare än vetenskapligt.
Wendel avfärdar helt och hållet mätningar som inte kommer från stora institut. Siffror från exempelvis Affärsvärlden säger han att han bortser från helt och hållet.
– Man ska komma ihåg att ja-sidan har mer resurser och de kommer med mätningar var och varannan dag. De slänger jag direkt.

Lars Palm, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Halmstad, menar att det är självklart att medierna påverkar väljarna.
– Det kan bli en så kallad släpvagnseffekt: verkar det gå bra för någon, exempelvis ett parti, vinner det fler röster. Folk vill inte rösta på förlorarna.
Palm anser dock att vi har tur att det finns en konkurrens mellan till exempel olika tidningar.
– Det som hamnar på nyhets-plats blir mer neutraliserat, jämfört med om alla medier varit enhetliga.