Devrim Mavi, chefredaktör för tidskriften Arena
– Listan skulle bli lång, om allt från från politisk frihet till krig, integritetsfrågor och rasism.
Men en sak som jag själv känt av är bakslaget för feminismen. Feministiska argument har använts för att bedriva krig och att berättiga krigföring och rasistiska agendor. Samtidigt har en ny kvinnlighet och manlighet vuxit fram i skuggan av kriget mot terrorismen. Många har märkt att vi lever i någon slags femtiotal, värderingsmässigt.

Veronica Palm, ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms stad.
– Världen har blivit mer polariserad.
– Terrorattentaten på Utöya i somras var ett bevis på det. Hatet gror och fortsätter att ges näring.
Jag kom just hem från en resa i Östra Jerusalem och Ramallah. Deras frihetskamp har naturligtvis påverkats av polarisering på båda sidor. Vårt systerparti Fatah har svårare och svårare att arbeta med fredsprocessen, men också att få förtroende från sina medborgare.
För mig är också elfte september den dagen då Anna Lindh blev mördad, därför lägger jag en krans varje år. Hennes livsverk var att motverka polarisering. Minnet av Anna blir också en påminnelse om det som skedde i världen efter terrorattentaten 2001.

Lena Ag, ordförande Kvinna till kvinna.
– Något som hittills varit osynligt är hur antiterroråtgärderna påverkat kvinnors situation och deras möjligheter att delta i samhället. En ny rapport från New York University School of Law visar hur USA:s terrorbekämpning varit könsblind. Det finns inga analyser över hur män respektive kvinnor påverkas av insatserna. Studien pekar bland annat på hur patriarkala strukturer stärkts genom att amerikansk personal, i sitt antiterror arbete, främst konsulterar lokala – oftast manliga – ledare. Stöd till kvinnor och flickor har valts bort för att inte reta upp extremistiska grupper.
Kriget mot terrorismen har försvårat arbetet för kvinnors rättigheter och det har blivit än svårare för kvinnoaktivister att få sina röster hörda.