SAN SEBASTIÁN Alltsedan början av sommaren har det väns-ternationalistiska baskiska partiet Batasuna (Enhet) varnat, att fredsprocessen skulle äventyras av den spanska regeringens obeslutsamhet.

En serie våldsamma protestaktioner i Baskien tyder dessutom på att fronterna hårdnar återigen. I helgen stoppades en linjebuss i den spanskbaskiska staden San Sebastian. Resenärerna uppmanades att lämna fordonet som sedan sattes i brand. Under de senaste dagarna attackerades dessutom i flera baskiska städer banklokaler med brandbomber, och i den franskbaskiska orten Ziburu gjordes ett attentatsförsök mot försvarsministern Michèle Alliot-Maries bostad.
Våldsamma upplopp
Dåden tillskrivs de unga vänsteraktivister som tidigare organiserade ”Kale Borroka”, våldsamma upplopp, för att demonstrera för ett oberoende Baskien. Den nya våldsvågen är förknippad med fredsprocessens döläge. Alltsedan den väpnade baskiska separatistorganisationen ETA utlyst en vapenvila i slutet av mars har utvecklingen gått i lås. Framför allt det faktum att vänsternationalisterna fortfarande är förbjudna, provocerar fram nya protester. För närvarande diskuteras om en anmäld demonstration för baskiskt självbestämmande i Bilbao på fredagen ska förbjudas. Anledningen är att det är det förbjudna partiet Batasuna som mobiliserar för demonstrationen.

ETA varslar

I förra veckan varslade slutligen ETA för nya väpnade aktioner. ”Om attackerna mot Baskien fortsätter, kommer ETA att svara“, varnade organisationen i ett uttalande som publicerades i tidningen Gara. ETA konstaterar att fredsprocessen är ”i en djup kris“, vilket skylls på Spaniens statsminister José Luis Rodríguez Zapateros parti PSOE och den borgerliga baskiska regionalregeringen. Dessa krafter försöker, enligt ETA att förhala fredsprocessen, som ”töms på innehåll”. Zapatero svarade att regeringen inte tänker ändra i den lag som ledde till förbudet av vänsterpartiet Batasuna. Lagen skapades 2003 av dåvarande högerregeringen med stöd av PSOE.
– Det är bara våldet som har hamnat i kris, sade Zapatero och påpekade att den baskiska konflikten bara kunde lösas på lagens grund.
Därmed kan en av de avgörande krafterna bakom en eventuell fredsuppgörelse, vänsternationalisterna, mycket väl stängas ute från fredsprocessen. Samtidigt kan den känsliga frågan om de 700 baskiska fångar som sitter av sina straff i spanska fängelser föras på dagordningen igen. Deras öde är en mycket infekterad politisk fråga i Baskien.
Det bådar därför inte gott att David Pla och Aitor Lorente, som redan för en månad hade avtjänat sina straff för stöd till ETA, fortfarande hålls i förvar. På kort varsel öppnades en ny rättegång mot dem i juli. Trots att undersökningsdomaren Santiago Pedraz beordade deras frigivande, förhindrades verkställandet av domstolsordern av riksåklagarämbetet.

Även Iñaki de Juana, som numera hungerstrejkar sedan två veckor tillbaka, hölls kvar i förvar efter ett avtjänat straff på arton år för ETA-medlemskap. Han är föremål för en förundersökning på grund av artiklar som han publicerade i den baskiska tidningen Gara. Skulle de Juanas hälsotillstånd försämras befaras att ETA kommer att reagera.