– Prioriteringen när det gäller Tumbadomen är inte att kräva ny lagstiftning. Huvudproblemet ligger i domarnas syn på manligt och kvinnligt och på manlig och kvinnlig sexualitet, säger Lisa Englund, juriststuderande vid Umeå universitet.
De tre män som stod åtalade för grovt sexuellt utnyttjande i det så kallade Tumba-målet friades i tisdags i förra veckan. Kvinnan har inte varit hjälplös i lagens mening. Nedsatt omdöme på grund av berusning räcker inte, slog HD fast i sin dom. Detta gäller trots att händelsen framstår som anmärkningsvärd och bär spår av hänsynslöshet.
– Högsta domstolen hade kunnat fälla männen. Det hela är en tolkningsfråga, där domarna i allra högsta grad agerar subjektivt, säger Englund. Domarna i hovrätten slog fast att kvinnan var i hjälplöst tillstånd. Det gjorde inte Högsta domstolen. Det är ett enkelt exempel på tolkningsskillnader.
Ulrika Andersson på juridiska fakulteten i Lund har skrivit en avhandling kring hur domstolar uttrycker sina domar i text. Även hon menar att Tumba-domen hade kunnat se annorlunda ut och att det går att utläsa att domarna vägde in kön och sexualitet i sina bedömningar.
– Det är ingen nödvändig tolkning som gjorts. Lagen är inte så konstant. I det här fallet rör det mer hur domarna värderat bevisningen, säger hon.
Det finns en syn på rättsväsendet som objektivt. Men Lisa Englund menar att domarna är en del av de samhällstrukturer som underordnar kvinnan gentemot mannen. Just i sexualbrottsmål är detta extra tydligt.
– Domare vägrar gå i fortbildning kring exempelvis våld mot kvinnor och sexuellt utnyttjande av barn. De hävdar att det skulle kunna äventyra deras objektivitet…
På Umeå universitets juristutbildning finns medvetenheten om att alla gör subjektiva bedömningar. Dessutom finns genusperspektivet integrerat i utbildningen. Dessa arbetssätt återfinns inte på något annat universitet.
Både Andersson och Englund är också kritiska till att det är mäns historier som får ligga till grund för bedömningar i rätten.
– Kvinnans berättelse lyfts inte upp överhuvudtaget. Om man läser hovrättens dom i Tumba-fallet, står där att kvinnan har minnesbilder bland annat av att ha flyttats runt i sängen och av att hon kände sig drogad och tung i kroppen. Detta tas ingen hänsyn till. Det är enbart männens historia som ligger till grund för bedömningen, säger Englund.
– Speciellt i Högsta domstolen väger man in att kvinnan var aktiv och pådrivande, vilket är männens version. I HD:s dom står det även att det var kvinnan som hade samlag med männen. Det tror jag påverkar domarnas syn på huruvida kvinnan var hjälplös eller inte. Och HD ansåg det, som sagt, inte bevisat att kvinnan var hjälplös, till skillnad från hovrätten.
Englund berättar även att männen lämnat ”ytterst samstämmiga uppgifter”, vilket kan tyda på att de pratat ihop sig. Ur juridisk synvinkel bör sådan samstämmighet tolkas med viss försiktighet vilket inte skett i Tumbamålet.
Våldtäktsmålen: Subjektiva bedömningar avgör i rätten
Det är domarnas syn på kvinnan som avgör om män fälls för att ha begått våldtäkt. Subjektiva bedömningar och patriarkala strukturer genomsyrar rätten. Det handlar alltså inte i första hand om att ändra lagen, menar Lisa Englund, juriststuderande vid Umeå universitet och aktiv i Umeå juridikjour.