För övrigt… … har Linda Skugge slutat kalla sig feminist. Nu uppmanar hon unga tjejer att sluta använda begreppet, eftersom det utgör ett hinder för karriären.

Linda Skugge slog igenom som en av författarna till boken Fittstim i slutet av 1990-talet.
Det var en viktig bok för att sätta feministiska frågeställningar på den politiska dagordningen, men också en bok som betydde mycket för att förändra feminismens mål och innehåll – bort från ifrågasättande av de stora samhälleliga maktförhållandena, till en mer medelklassig individfokuserad attityd- och livsstilsfeminism.
Hellre orakade armhålor än satsningar på offentlig sektor. Hellre kvotering i företagsstyrelserna än sex timmars arbetsdag.

De starkaste förespråkarna för denna förändring inom den unga vänstern, var innerstadstjejerna med de dubbla efternamnen och 68-föräldrarna, som av naturliga skäl inte begrep eller bara föraktade klassdimensionen.
Vad Linda Skugge eller någon annan väljer att kalla sig är ganska ointressant i sig. Däremot blir det intressant att se vart dessa medelklassens radikala feminister, från åren före och efter millennieskiftet, tagit vägen idag.

Idag gäller individuella projekt, nätverk och nya organisationer tillsammans med andra från motsvarande sociala bakgrund. Kollektiva rörelser har blivit till konsultliknande föreläsningsverksamhet, en födkrok och karriärväg.

När begreppet feminism blev en belastning för karriären lämnade Linda Skugge det begreppet bakom sig. Hon var ärlig. Skrev om det i en av sina krönikor i Expressen.
Men när de radikala vänsterfeministerna såg hinder för karriären, omvandlade de successivt feminismens innehåll och uttryck.
”Egenintresset ljuger aldrig”, skrev den gamle gode Marx. Och det är en sanning som bekräftats ännu en gång.