Inrikes/Nyheter 21 januari, 2022

Vänsterns vaccinvägrare

Protesterna mot vaccin­pass och restriktioner har hittills skett på högerns planhalva. Men nu håller en gryende vänster­­rörelse på att göra frågorna till sina, med hjälp av nyandlig­het och gnosticism. I förlängningen vill de stoppa ett kommande folk­­mord på dem som motsätter sig vår allt mer kontrollerade tillvaro.

Stockholmsförorten Bagarmossen är ett av vänsterns starkaste fästen i regionen. Det är också en levande stadsdel, full med lokala initiativ och aktiviteter. Lillåvägen kan fungera som en illustration: Social­demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de tre största partierna på gatan. Feministiskt initiativ har här 264 procent fler röster än rikssnittet.

Går man förbi foodtruckarna och uteserveringarna på torget, förbi det färgglada huset med Kulturskolans verksamhet, passerar det lokala biblioteket och det lokalstyrda Folket hus kommer man ut på Lillåvägen med dess do it yourself-baserade cykelverkstäder, folkkök, frilanslokaler och community gardens. Folkodlingen har drivits av Bagarmossen Resilience Center, en mötesplats för lokalt klimatomställningsarbete. Kort sagt: en hipsterstadsdel.

Men det är också en stadsdel som blivit ett centrum för vaccin­motståndet och protester mot coronarestriktionerna. Ledaren för Frihetsrörelsen, arrangören för de manifestationer som samlat folk i gränszonen mellan ytter­högern, alternativmedian och new age-scenen, bor vid torget. Där har Läkaruppropet hållit sina torg­möten mot coronarestriktionerna. Och Bagarmossen Resilience Centers lokaler har nu tagits över av ett nystartat parti, Mänskliga rättigheter och demokrati (Mod), som bildats i protest mot införandet av vaccinationspass.

En som deltog vid bildandet av Mod i lokalen på Lillåvägen var Martin Lööf, en fackligt aktiv vänsterpartist.

– Tanken är ju att ställa upp i val, även om chanserna ju är begränsade erfarenhetsmässigt. Som jag ser det personligen handlar det om att väcka opinion. Det finns en poäng i att det är ett enfrågeparti och att man inte behöver förhålla sig till andra frågor, säger Martin Lööf.

Initiativtagaren till partiet är PR-konsulten Andreas Sidkvist, som tidigare var med och drev Bagarmossen Resilience Center. I augusti avslöjade Aftonbladet att han var personen bakom antivaccinationskampanjen #kavlaner, ett svar på kommunikationsbyråernas Kavla upp-reklam. Sidkvist var den enda personen Martin Lööf hade träffat tidigare i det nya partiet.

– Allting är lite provisoriskt. Först bildar vi ett parti och sedan lär vi känna dem som varit med och bildat det. Det är omvänd turordning mot vad det brukar vara, berättar Martin Lööf.

Du har ju varit aktiv i Vänsterpartiet. Varför gick de här frågorna inte att driva där?

– Det hade kunnat gå, men jag kände att här kunde jag göra mer nytta. Inom Vänsterpartiet finns det ju många olika åsikter, det finns ju de som är för restriktionerna och de som är skeptiska. Överlag såg man inte det här som en central fråga, vilket jag tycker det var.

På lördag hålls en stor manifestation mot vaccinationspass. Kommer Mod att delta på den?

– Ja, vi tänker gå i den. Det är viktigt att det sker en genombrytning i den enhetliga synen på vad som är rätt och fel kring restriktionerna, att det kommer fram olika åsikter.

I förra manifestationen, som ägde rum i Göteborg, hade nazister och fotbollshuliganer ett block. De mobiliserar nu för att ha ett frontblock i demonstrationen på lördag. Hur ser du på det?

– Det finns ju sådana inslag. Men det som sker är ju ett nytt fenomen. På de manifestationer som arrangerats kommer det ju också många människor med invandrarbakgrund. Det är en spretig blandning människor som deltar, av olika skäl. I politik kan man inte alltid välja vilka som engagerar sig och vilka som inte engagerar sig i en fråga. Rörelser uppstår ju som de gör och ser ut som de gör. Och hur rörelser ser ut förändras över tid. Sverige har ju varit en lugn vrå i världen. De flesta människor har inte upplevt de här inskränkningarna på riktigt än.

Ser du coronapassen och restriktionerna som del av en mer långtgående samhällsförändring?

– Det skulle jag definitivt säga, de är en del av en omstrukturering av samhället, där man görs beroende av olika digitala jättar. Där vi ser ett nedbrytande av mänskliga möten och upplösningen av individens rättigheter. Där det pågår en digital övervakning, kontroll, som man ska vänja sig vid. Man ska legitimera sig i tid och otid. På något sätt är det ju inte någon större skillnad på Moderaterna och Socialdemokraterna, de tävlar ju hela tiden om vem som inför hårdast åtgärder. Och det är där jag ser en begränsning av vad valen kan förändra, eftersom det ju är de partierna som bildar regering. Det här kommer därför inte avgöras i valet, utan det är andra saker som avgör. De introducerar saker och ser vad det blir för reaktioner. Blir det inga reaktioner så kommer det nya inskränkningar. Blir det reaktioner så kanske de stoppas eller begränsas, säger Martin Lööf.

Sedan pandemins utbrott har det skett många protester globalt mot restriktionerna. Oftast har de haft en slagsida åt den konspirativa högern. Efter Trumps valförlust i USA gick delar av den paranoida Qanon-miljön, Kapitoliumstormarna och Make America great again-rörelsen in i coronaprotesterna. I Sverige leddes de av den nybildade Frihetsrörelsen, som stod med ena benet i ytterhögern och deras alternativmedier och det andra i en radikaliserad nyandlig new age-miljö. Men det fanns också en mindre vänsterströmning i protesterna mot pandemibekämpningen.

Nils Littorin från Malmölistan, en grupp som bildades när stora delar av Kommunistiska partiets Malmöavdelning lämnade partiet, grundade i mars 2020 Läkaruppropet, för att samla protester inom sjukvården mot det Littorin kallar medicinsk apartheid och folkhälsofascism. På Läkaruppropets sida sprids videor från journalisten Per Shapiro, som i sin tur driver podden Folkets radio. Om Läkaruppropets grundare har sina rötter i 68-vänsterns ena flaggskepp Kommunistiska partiet, har Shapiro inlett sitt samarbete med ett annat: tidningen Folket i bild/Kulturfront.

Radiojournalisten och undersökande reportern Per Shapiro har tidigare arbetat på Uppdrag granskning, P1 Kaliber och P1 dokumentär. Efter att ha fått en dokumentär om Frihetsrörelsens coronaprotester stoppad startade han Folkets radio i ett samarbete med Folket i bild. Folkets radio har utvecklat en egen speciell blandning av Folket i bilds paradfrågor – yttrandefrihetsfrågor och anti­imperialism – kombinerat med en noggrann täckning av corona­protesterna och en egensinnig konspirationsteori baserad på nyandlig gnosticism, det vill säga föreställningen att varje människa bär en skärva av gud inom sig.

I Folkets radio målar Per Shapiro, ofta i dialog med författaren Jacob Nordangård och human­ekologen Per Johansson (känd från P1-programmet Människan och maskinen och podden Myter och mysterier), upp en övergripande metahistora om konflikten mellan ont och gott, ljus och mörker, jorden och teknologin, inspirerad av andlig mysticism. I denna dualism står det jordbundna Sofia, kunskapen, mot de utomvärdsliga teknologiska andevarelserna, ”arkonterna”, härskarna. Shapiro, Nordangård och Johansson beskriver hur arkonternas verk ligger bakom de stora världsreligionerna och imperierna – fram till våra dagars FN, World Economic Forum och Facebook – som stått bakom massmord och förföljelse av de naturnära andliga folken och en shamansk tradition som levt i harmoni med jorden. Bakom World Economic Forums coronadokument The great reset anar de arkonternas influens för att genomdriva en totalomvandling av samhället i en teknokratisk och transhumanistisk riktning, där människa och maskin förenas i en artificiell intelligens.

Förföljelsen av gnostikerna under Romarriket, kristendomens förföljelse av religiösa minoriteter och kolonialismens folkmord på urbefolkningar knyts samman med diskrimineringen av de ovaccinerade utan vaccinpass och de sociala mediernas utrensningar av coronaskeptiker. Inom en snar framtid kommer denna utveckling att kulminera i en genocidal utrotning av dem som vägrar inordna sig i den transhumanistiska omvandlingen av mänskligheten. Det är med denna mytologi som aktörer som Folkets radio kan lyfta fram motståndet mot mRNA-­vaccin, Kajsa Ekis Ekmans kritik av transvården, Julian Assange och Wikileaks läckor från det militärindustriella komplexet samt David Jonstads klimatbaserade återvändande till naturen och lokal odling. Vänstertänkare bäddas in i och stöps om i en konspirativ metaberättelse.

Tillbaka till Bagarmossen. Där bor även historikern Rasmus Fleischer som inledde sin forskarkarriär med att skriva om konspirationsteorier. Är vänstern tillräckligt vaccinerad mot sådana?

– En typisk funktion för konspirationsteori är att skapa miljöer där uppdelningen vänster och höger suddas ut och inte blir lika tydlig. Och det verkar vara det som sker nu. Frågan är om man kan tala om en vänster inom konspirationsteorierna, eller om det snarare är en ex-vänster. Folk med en vänsterbakgrund som har gått i en annan riktning, säger Rasmus Fleischer.

Han menar att fallet Assange, som förenar Folket i bild och Folkets radio, ger en fingervisning om var vänstern och den konspiracistiska miljön hittar beröringspunkter.

– Det finns några grundläggande kännetecken för den konspirationsbaserade världsbilden och det är drömmen om att sanningen kan göra oss fria. Det finns en sanning som är mörklagd och bara den kommer ut, då kommer makten och tyranniet att falla ihop av sig självt, den kan inte stå emot sanningen. Det är här bilden av Assange, som släppte ut informationen, blir väldigt attraktiv, och även lockar individer inom vänstern. Det är ju inte, vad jag vet, några organiserade strömningar, några fraktioner eller falanger inom vänstern som gemensamt har rört sig i denna riktning, utan det är individer. I frånvaron av politisk organisering blir den här drömmen om att det räcker med information än mer tilltalande. Att det räcker med spontana protester och allianser för att man ska sprida sanningen. Drömmen om att allting handlar om att nå fram till och få ut en viss sanning, det ligger ju också i linje med den här märkliga gnostiska synen.

Rasmus Fleischer menar att det är lätt att gå vilse i att försöka förstå de nya proteströrelserna mot vaccinpassen utifrån desinformation, propaganda och konspirationsteorier. Det krävs också att man försöker göra en analys av vilka motiv och bevekelsegrunder som får människor att dras dit.

– Den här konturlösa miljön vi pratar om, för en hel del människor som dras dit rör det sig troligen om ett slags vantrivsel i det digitala, en djup känsla av obehag, där vaccinpassen blir en sådan grej.

Den oron är värd att ta på allvar, menar han.

– Jag håller med om att det pågår något som man bör vara på vakt mot, att det skapas en allmän acceptans för att man ska behöva bevisa sin rätt till tillträde till allt möjligt genom en QR-kod i mobilen. Och att det inte bara kommer att handla om vaccin i slutändan. Den föreställningen förekommer ju hos de här rörelserna, men uppskruvat väldigt många varv. Och när man börjar prata om gnostiska arkonter låter det ju uppenbarligen helsnurrigt, men jag undrar om det inte är ett sätt för vissa människor att formulera en ganska vag rädsla inför något större som big data och massövervakning.

Kultur 21 januari, 2026

Bregman gör moralen till ett karriärval

Rutger Bregman tycker att det bästa för världen man kan göra är karriär inom godhet. Foto: SVT.

Vill du göra gott? Glöm aktivism – starta en välgörenhetsstartup och uppgradera ditt samvete. Lyra Eriksson Lindbeck har läst "Moraliskt kapital".

Sedan en tid tillbaka är det hopplöst ute att vara vegetarian. Restaurangerna i Stockholms innerstad skryter inte längre med köttfria menyer, vegoföretag går i konkurs, och vänner som tidigare varit veganer ser stolta ut när de beställer in en råbiff.

Nästan som att det har blivit töntigt att ha ett samvete.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar 21 januari, 2026

Rasmus Fleischer: AI-modellerna vore ingenting utan Wikipedia

Den 25-årsfirande kunskapssajten Wikipedia står sig än. Foto: Eric Risberg/TT.

När Wikipedia fyller 25 år står det kvar som ett undantag som överlevt dotcomkraschens kommersialisering. I algoritmernas era har uppslagsverket visat sig både mer omstritt och nödvändigt än någonsin.

Wikipedia har fyllt 25 år. 

Åldern är talande nog. Inte bara i den metaforiska meningen att kunskapssajten skulle vara en ung vuxen som grubblar över sin identitet och sina livsplaner. Nej, mer för att 2001 är ett mycket ovanligt födelseår bland nätjättar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 21 januari, 2026

Våtmarksaktivister vill ”folkomrösta” om torv

Återställ våtmarker vill avskaffa torvbrytning – men först se om de har svenska folkets röst med sig. Foto: Samuel Steén/TT, skärmdump (montage).

Återställ våtmarker drar på egen hand ihop en ”olydig folkomröstning” för att se om svenska folket vill förbjuda torvbrytning, och väcka frågor om hur demokrati fungerar. Samtidigt står aktivistgruppen för nejsidans kampanjarbete – medan torvlobbyisterna tackat nej till att sköta jasidan.

”Ett initiativ för en sann och ärlig demokrati”. Så presenteras kampanjen ”Olydig folkomröstning” på den egna hemsidan. 

Bakom står aktivistgruppen Återställ våtmarker, kända för trafikblockader och spektakulära aktioner, där man bland annat kapat scenen på Melodifestivalen för att sprida sitt budskap.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 20 januari, 2026

Svenska politiker kluvna om Trumps Grönlandshot: ”Extremt överdrivet”

Jonas Sjöstedt (V), Heléne Fritzon (S) och Dick Erixon (SD). Foto: Emil Stach/Ritzau Scanpix via AP, Caisa Rasmussen/TT, Erik Abel / TT.

De svenska partierna står i stort sett enade om Grönlands framtid. Men SD-ledamoten Dick Erixon går på tvärs både mot partiets linje och systerpartiet i Danmark. ”Han fungerar som megafon för Trumps lögner”, säger Jonas Sjöstedt (V).

I morse svensk tid delade USA:s president Donald Trump delat en AI-genererad bild där han placerar en amerikansk flagga på Grönland – den senaste i en lång rad provokationer mot regeringarna i Nuuk och Köpenhamn.

Bara timmar senare debatterade EU-parlamentet vad man rubricerat som USA:s ”utpressningsförsök” mot Grönland.

– Det finns en väldig solidaritet med Grönland, säger Jonas Sjöstedt från svenska Vänsterpartiet, om stämningen i vänstergruppen.

– Vad vi betonar särskilt är att grönländarna själva ska avgöra sitt lands framtid. Varken Danmark, USA eller EU. Vi försvarar deras rätt att göra det, antingen som en del av Danmark eller som självständig nation.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Reportage/Utrikes 20 januari, 2026

Mineralerna som satte Grönland på frontlinjen

Foto: Hans Månsson.

Efter räden mot Venezuela riktar nu Donald Trump blicken norrut. Men i gruvorten Sisimiut vägrar invånarna underkasta sig den amerikanska presidenten. ”Om Grönland skulle tillhöra USA så är det för att vi har tagits med våld”, säger mineralministern Naaja Nathanielsen till Flamman.

De färgglada husen klamrar sig fast vid klipporna, luften är fuktig och havet mörkt. I bakgrunden reser sig fjällen, nakna och orörliga. Sisimiut hälsar mig med sin kärva stillhet.

Här i Qeqqata kommun finns den enda gruvan i hela Grönland som är i full drift. Där bryts anortosit, som används i framställningen av ett slags glasfiber, bland annat för vingar till vindkraftverk. Gruvan ägs av ett bolag med kanadensiskt kapital i botten och ligger avsides utan vägförbindelse, vid en fjord som når nästan ända fram till inlandsisen.

Här finns också Kangerlussuaq, där USA byggde en flygplats och militärbas 1941, men som man lämnade efter kalla krigets slut. Den är ändå fortfarande viktig både för Nato och för Danmark, som för ett år sedan beslutade att bygga en militärbas där.

Dessa två faktorer – säkerhetsläget och mineralerna – är huvudingredienser i Trumps hot mot Grönland det senaste året.

Jag kliver in i kommunhuset, en avlång byggnad i diskret blågrå färgskala. Kommunen Qeqqata har knappt tio tusen invånare, varav drygt hälften bor i Sisimiut. Den del av kommunen som inte är permanent istäckt är ungefär så stor som Småland.

I kommunhusets konferensrum möter jag borgmästare Malik Berthelsen (bilden) – en 47-åring med erfarenhet både från det grönländska parlamentet och från ett liv som företagare i olika branscher, allt från möbelhandlare till pizzabagare.

Malik Berthelsen talar en flödande grönländska, helt lönlöst att försöka dechiffrera. Men tolken bygger språklig bro, och förmedlar borgmästarens positiva syn på såväl det militära inslaget i Kangerlussuaq som på gruvan.

– Kangerlussuaq har, delvis tack vare militären, fortsatt ett liv även efter att utrikesflyget flyttats till Nuuk. Gruvan bidrar med både sysselsättning och skatteintäkter till kommunen och är inte ett dugg kontroversiell. Den ligger så avsides, och det som bryts orsakar inte någon debatt om miljöförstöring.

– Men det är tur att vi inte har de sällsynta jordartsmetallerna här. De verkar bara ställa till problem, särskilt om där finns uran också.

När det gäller hotet från USA gjorde sig Malik Berthelsen omtalad ut över världen på senvintern i fjol. Usha Vance, hustru till den amerikanska vicepresidenten JD Vance, hade tänkt bevista den årliga hundslädestävlingen i Sisimiut och i samband med det få möta borgmästaren.

Grönlands regering ser gärna att fler gruvor öppnas i landet. Dock ej vid Kuannersuit nära Narsaq, eftersom brytning av uran är förbjuden sedan 2021. Foto: Hans Månsson.

Till detta tackade han vänligt men bestämt nej. Det passade inte alls i tiden, då valkampanjen var i sitt slutskede, förklarade han. Då avstyrdes fru Vances besök i Sisimiut helt och hållet.

Bara ett par veckor tidigare hade Malik Berthelsen gått i en stor demonstration mot USA:s hot om övertagande. ”Som en protest mot hur presidenten uppför sig mot vårt folk”, sade han till tidningen Sermitsiaq.

– Vi har inget emot amerikanska soldater på våra gator, säger Malik Berthelsen. Det är vi vana vid sedan den tid de hade militärer i Kangerlussuaq. Men ett övertagande av Grönland accepterar vi inte.


Tanken på att överta Grönland har dykt upp vid flera tillfällen tidigare, men det var ändå med stor överraskning som Danmark under Trumps förra presidentperiod tog emot hans förslag att köpa Grönland, som han jämförde med en ”fastighetsaffär”. Statsminister Mette Fredriksen svarade med att kalla förslaget ”absurt”.

Men när Trump återkom till presidentposten för ett år sedan trappade han upp retoriken. Grönland ska ”på ett eller annat sätt” bli en del av USA, sade han. Det är framför allt två skäl som angetts: nationell säkerhet och mineraler.

USA:s intresse är inte nytt. Skillnaden är att Trump säger det högt.

Inte minst trånar man efter de sällsynta jordartsmetallerna, för att komma bort från beroendet av Kina. Men under hösten har Trump tonat ner mineralfrågan och i stället betonat geopolitisk säkerhet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 20 januari, 2026

När arkitekturen reduceras till fasader

Visionsbild av nya Nobelcentret vid Slussen i Stockholm. Foto: Anders Wiklund/TT.

Debatten om det nya Nobelcentret har fastnat i frågan om byggnaden är vacker eller ful. Men den verkliga skandalen handlar om hur projektet tillkom – i en process som brister i demokrati, transparens och kompetens.

I torsdags offentliggjordes hur det nya Nobelcentret ska se ut, ritat av David Chipperfield Architects. Mitt flöde är översvämmat av renderingar, som ofta säger ganska lite om ett färdigt projekt, och AI-varianter med allt från guldspiror till jämförelser med Clas Ohlson-kartonger.

Och även om det gläder mig att stadens utveckling diskuteras, känns debatten begränsad.

Det verkar som att den reaktionära estetiseringen av arkitekturen har vunnit, och att det enda man tycks kunna säga om ett projekt är om det är vackert eller fult. När man i stället borde diskutera en planeringsprocess som var fel från allra första början.

2014 arrangerades en tvåstegs arkitekttävling där David Chipperfield Architects utsågs till vinnare, innan platsens förutsättningar och stadsplaneringen var ordentligt utredda. Efter att planen för Blasieholmen stoppats 2018 följde en utdragen process med överklaganden och politiska vändningar. 2020 flyttades projektet till Slussen, men Chipperfield blev kvar som arkitekt trots att platsen helt ändrats.

På bara några dagar har fler än 6 200 skrivit under ett upprop om att byggnaden ska ritas om. Även om man kunde önska samma engagemang för arkitekturen när man samtidigt går vidare med planerna på att riva Valhallabadet i Göteborg eller Lärarnas hus i Stockholm, håller jag med om kärnan: det krävs en mer demokratisk och transparent process.

Den första frågan borde vara: vem är byggnaden till för?

Projektet har inte förankrats i stadsbyggnadsprocessen på ett korrekt sätt, varken första eller andra gången. Stockholms stad borde ha låtit föreningar, boende och sakkunniga kunnat påverka. Det faktum att Nobelhuset finansieras privat minskar dessutom möjligheterna till offentlig debatt om projektet. Den första frågan borde vara: vem är byggnaden till för?

Med en sådan process hade man kanske undvikit att hamna i Mark- och miljödomstolen, efter att den första arkitekttävlingen redan var avgjord. Samtidigt är det värt att utreda hur stort inflytande fastighetsägaren Lundberg hade i att skrota planerna på Blasieholmen, när enskildas utsikt fick påverka utformningen av en offentlig byggnad.

När den nya majoriteten valde att hitta en ny plats borde en ny, öppen och anonym arkitekttävling ha utsetts, med ett tydligt program och en placering som speglade en gemensam vision för områdets utveckling.

Arkitekttävlingar är till för att diskutera idéer, snarare än att bedöma ett företags skicklighet. Dessa idéer är kopplade till specifika platser med specifika förutsättningar och förankras i en bedömningsprocess där det jämförs med andra förslag. En byggnad på en så komplex och central plats borde dessutom ha diskuterats i relation till andra idéer som finns om vad staden ska vara.

Läs mer

Samtidigt blir utrymmet för denna uppgift allt mindre när arkitektur reduceras till en konstart genom att Arkdes slås samman med Moderna Museet och när byggregler som tidigare gav kvalitet åt arkitekturen avskaffas. Arkitektuppropets och Tidöregeringens visioner av ”traditionella” dockhus går i full fart.

Dessa aktörer har tagit den arkitektoniska debatten till en punkt där bara ytliga bedömningar återstår. Men om man är seriös med att rädda arkitekturen måste man börja med att ifrågasätta processerna bakom. Allt annat är fastighetsförmedling.

Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 19 januari, 2026

Lokalpolitiker ska ta Vänsterpartiet till regeringen

Arbetsgruppen består av vice partiordförande Ida Gabrielsson och fem lokalpolitiker. Foto: Lars Schröder/TT.

Vänsterpartiets budskap är tydligt: partiet ska vara med och styra Sverige. Nu ska en särskild grupp förbereda partiet på regeringsförhandlingar. Medlemmarna är erfarna lokalpolitiker – och flera lyfter fram sina samarbeten med Centerpartiet.

I måndags presenterade Vänsterpartiet den arbetsgrupp som ska förbereda partiet på tuffa förhandlingar vid en rödgrön seger i riksdagsvalet. Några saker är redan spikade: Magdalena Andersson ska bli statsminister – men bara om hon släpper in Vänsterpartiet i regeringen. Övriga detaljer ska finslipas fram under våren och sommaren.

Gruppen består av partiets ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson, samt fem lokalpolitiker från Växjö i söder till nordliga Norrbotten. Den gemensamma nämnaren är praktiska erfarenheter av att styra i samarbete med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och stundtals Centerpartiet. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kommentar/Kultur 17 januari, 2026

Alice Aveshagen: Rama Duwajis dyra skor är motsatsen till hyckleri

Rama Duwaji har blivit det hetaste samtalsämne bland modeexperter sedan maken Zohran Mamadani introducerade henne för offentligheten. Foto: Heather Khalifa/AP.

Något lånat, något gammalt, något politiskt. Flammans modeexpert Alice Aveshagen förklarar varför alla pratar om New Yorks första dam.

Under installationen av New Yorks nya socialistiske borgmästare Zohran Mamdani bar hans hustru Rama Duwaji boots från märket Miista. Prislapp: 5 800 kronor. Den konservativa sensationstidningen New York Post formulerade det som ett avslöjande – ännu ett exempel på vänsterns hyckleri.

Men den här sortens upprördhet bygger på en felaktig premiss: att dyrt automatiskt är antisolidariskt och billigt är folkligt. Miista är ett Londonbaserat märke, grundat och ägt av Laura Villasenin, med tillverkning som uppges vara handgjord. Att sådana skor kostar mer är vad som händer när hantverkare får betalt.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 17 januari, 2026

Silas Aliki: ”Världen håller på att bli olevbar”

Silas Aliki är till yrket advokat men hade länge velat skriva. Foto: Paulina Sokolow.

För att överleva en tillvaro av misshandel och vanskötsel, skapar en åttaåring i "Reglerna" en fantasivärld där egen logik råder. Med sin romandebut vill advokaten Silas Aliki belysa barns rättslöshet. ”De behandlas som egendom.”

Bakom glasdörren, en halv trappa ned på en lugn sidogata på Kungsholmen, är väggarna målade i en skogig, blågrön färgton. Välkommen till Folkets Advokatbyrå, grundad av advokaten Silas Aliki. Hen visar mig runt i det tomma kontoret. Jag tittar undrande på en säng i ett av rummen.

– Den behövs ibland om någon får panik och behöver lugna ned sig. Det hjälper ibland.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 15 januari, 2026

Åkesson toppnamn på Jerusalemkonferens om antisemitism

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vid en pressträff i Strängnäs i december. Foto: Christine Olsson/TT

För andra gången under Israels krig i Gaza besöker Jimmie Åkesson landet, på inbjudan av ministern Amichai Chikli. Denna gång för att hålla tal på en konferens om antisemitism.

I slutet av januari talar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson som toppnamn på en stor konferens om antisemitism i Jerusalem, rapporterar israeliska Haaretz

Där kommer han att hålla ett tio minuters ”keynotetal” mellan punkter om ”importerad antisemitism” i Europa och ”hatets algoritmer”, som driver unga mot antisemitiskt material i sociala medier. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
119 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

129 kr
Diskutera på forumet (0 svar)