Ledare 8 maj, 2018

Vänsterpartiet måste utmana Socialdemokraterna i jobbfrågan

Förklaringar till varför V inte växer i LO-kollektivet har sökts i allt från budgetsamarbetet med S till partiets antirasistiska strategi och ett påstått fokus på “identitetspolitik”. Men kanske finns det en annan möjlig förklaring: Vänstern uppfattas inte som trovärdig i jobbfrågan, samtidigt som just den ofta varit viktigast för LO-medlemmarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Konkurrens om jobben skapar en grogrund för nationalism. Mot högerpopulisternas stängda gränser måste vänstern ställa en tro på politikens kraft och ett löfte om att ingen ska ställas utanför.

Sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har debatten rasat om hur vänstern kan vinna besvikna arbetarväljare som gått till högerpopulismen. Att förstå varför missnöjda LO-medlemmar gått till höger och inte till vänster är nödvändigt för att bygga en stark vänster och skapa en majoritet för progressiv politik.

Frågans relevans bekräftas av en ny studie av Sirius Dehdari vid Institutet för internationell ekonomi, vid Stockholms universitet. Genom att jämföra antalet varsel om uppsägning i olika valkretsar under perioden 2006–2010 kan Dehdari visa ett tydligt samband med ökat stöd för Sverigedemokraterna. Varannan varslad arbetare gav partiet en ny väljare, vilket förklarar nästan en tredjedel av uppgången under den kritiska period då SD tog sig in i riksdagen. Störst var effekten i områden med många lågutbildade utrikesfödda, vilket kan bero på att arbetare som hotas av arbetslöshet fruktar konkurrens om både jobb och tillgång till samhällets trygghetssystem.

Något liknande samband mellan varsel och stödet för Vänsterpartiet finns dock inte. Vänstern gjorde också ett uselt val 2010, trots finanskris och massarbetslöshet. I dag ligger partiet visserligen bättre till i opinionen, men det är framför allt bland tjänstemän och akademiker som stödet växer. Förklaringar har sökts i allt från budgetsamarbetet med S till partiets antirasistiska strategi och ett påstått fokus på ”identitetspolitik”. Men kanske finns det en annan möjlig förklaring: Vänstern uppfattas inte som trovärdig i jobbfrågan, samtidigt som just den ofta varit viktigast för LO-medlemmarna.

Valet 2014 illustrerar problematiken väl. Vänsterpartiet gick till val på att stoppa vinster i välfärden – en tydlig vänsterfråga där man dessutom har opinionen med sig. Partiets fokus på välfärdsfrågor tycktes ligga rätt i tiden. Enligt de flesta mätningar var skolan den viktigaste valfrågan, och även sjukvården rankades mycket högt av väljarna. Men i LO-kollektivet var bilden en annan. Allra flest – 25 procent – ansåg att jobben var viktigast, enligt en studie som Novus gjorde på uppdrag av LO. På andra plats kom socialförsäkringarna (a-kassan, sjukförsäkringen) med 13 procent, medan bara 11 respektive 9 procent ansåg att vården eller skolan var viktigast.

Vänstern gjorde också ett uselt val 2010, trots finanskris och massarbetslöshet. I dag ligger partiet visserligen bättre till i opinionen, men det är framförallt bland tjänstemän och akademiker som stödet växer

Vänsterpartiets profilering som ett välfärdsparti bygger på var man bedömer sig ha störst möjligheter att locka missnöjda S-väljare och få upp sina frågor på agendan. Men en vänster som på allvar vill utgöra ett alternativ måste våga utmana socialdemokratin också där den är som starkast. När Socialdemokraterna sedan länge övergett den fulla sysselsättningens politik till förmån för ”sunda statsfinanser” och inflationsbekämpning finns en öppning för radikal vänsterpolitik som är offensiv och framåtblickande snarare än defensiv.

Vänstern kan vinna väljare tillfälligt genom att slåss mot en nedlagd vårdcentral här och ett nedlagt BB där. Men invånare på landsbygden vill inte bara ha bevarad välfärd, de vill ha framtidstro. En politik för full sysselsättning går utmärkt att kombinera med satsningar på marginaliserade regioner, stora klimatinvesteringar och generell arbetstidsförkortning.

Det här är en ödesfråga inte bara för vänstern utan för Sverige. Full sysselsättning skapar en grund för solidaritet medan konkurrens om jobben bäddar för motsättningar. Dehdaris studie ger en föraning om vad som kan hända när arbetslösheten ökar i nästa lågkonjunktur samtidigt som det redan finns en stor “reserv” av arbetskraft i form av nyanlända flyktingar och rekordmånga långtidsarbetslösa svenskar.

Mot högerpopulisternas och socialdemokratins stängda gränser måste vänstern ställa en tro på politikens kraft och ett löfte att ingen ska ställas utanför. Alla behövs när vi bygger framtidens samhälle.