I förra veckan grep polisen i Spanien och Framkrike 12 personer för penningtvätt åt den terroriststämplade baskiska separatistorganisationen ETA. De flesta gripna är äldre baskiska vänsterpolitiker, bland dessa 73-åriga Julen Madariaga.
Madriaga, en av ETA:s grundare, tog på 90-talet avstånd från organisationen och blev en profil i det ETA-kritiska baskiska vänsterpartiet Aralar. Enligt medieuppgifter ska han och de övriga gripna ha drivit in ETA:s ”revolutionsskatt”. Större penningbelopp ska ha beslagtagits.
Gripandena skedde en kort tid efter att Spaniens statsminister José Luis Rodríguez Zapatero meddelat att han tänker ta upp direkta fredsförhandlingar med ETA. ETA reagerade på gripandena genom att varna för att fredsprocessen i Baskien kan hotas av polisiära aktioner. Sedan mars i år håller ETA en ensidig vapenvila i Baskien.

Intressant nog går de senaste gripandena tillbaka till en utredning som påbörjades år 1998. Utredningen inleddes av undersökningsdomaren Baltasar Garzón. Hans efterträdare Fernando Grande-Marlaska har anklagats för att försöka skada den pågående fredsprocessen mellan regeringen i Madrid och ETA. Grande-Marlaska tillsattes av den gamla spanska högerregeringen. Högerpartiet PP motsätter sig fredssamtalen därför att en lösning på den våldsamma konflikten förmodligen skulle innebära eftergifter åt den baskiska sidan. PP avbröt därför nyligen samtliga kontakter med regeringspartiet PSOE. Partiet attackerar också de baskiska borgerliga nationalisterna (PNV), därför att dessa numera återupptagit sina officiella kontakter med det förbjudna baskiska vänsterpartiet Batasuna. Batasuna, som utpekas för att vara ETA:s politiska gren, förbjöds av den dåvarande spanska högerregeringen år 2003.